In this thesis an explorative study was undertaken with the aim to study how a number of private care providers, as well as politicians and officials from councils in and around the Stockholm and Uppsala counties, think about the future of the Swedish elderly care from a property perspective, i.e. homes for the elderly. The analysis shows that there is a demand for capacity in 6 out of 16 municipalities, and that the property is an important part of this capacity, and the fulfillment of it. This was mainly due to the cost of capital, but also because of several other factors such as lack of land, a wish to guide the design, ideology, and in many cases a wish to use the property as an instrument of domination to control private health care providers. Also, the property was show to be connected to economic competition, to freedom of choice, and to quality. The problems related to the property in the market for elderly care still remains to be solved. The writer of this thesis suggests that, among other things, patients should be treated as customers to a larger extent and problems that counter competition must be solved. Lastly, the writer has analyzed the situation in the Swedish market for elderly care from a value creation perspective. It is suggested that value can be created in both the network and within the company, even if the companies are competing, and thus ought to compete and not cooperate. / I denna uppsats har en explorativ studie företagits med målsättningen att undersöka hur ett antal privata vårdföretag samt politiker och tjänstemän från ett antal kommuner i och runt Stockholms- och Uppsala län tänker kring framtiden för den svenska äldrevården. Utgångspunkten har tagits ur ett fastighetsperspektiv, närmare bestämt vårdboenden. Bakgrunden ligger i det stora behovet av äldrevård som växer fram i Sverige och som beräknas nå sitt maximum kring 2035. Genom intervjuer har respondenterna fått svara på frågor om fastighetsbehovet, om konkurrens samt om, och i så fall hur, fastigheten kunde kopplas till kvalitet, valfrihet och konkurrens. Analysen visade att behov förekom i 6 av 16 kommuner, och att det påverkades av bland annat deras inställning till ägande och privata vårdgivare. Vidare visade sig fastigheten vara en viktig del i behovet och lösningen utav det samma, främst på grund av kapitalkostnaden, men också på grund av faktorer så som markbrist, en vilja att styra utformningen, ideologi och i flera fall en vilja att använda fastigheten som ett domineringsinstrument för att kontrollera privata vårdgivare. Konkurrensen sågs till viss del som ett utbyte framför en tävling. Slutligen framkom att fastigheten, om än som en underordnad komponent, kunde kopplas till konkurrens som nyss nämnda instrument, till valfrihet genom attraktivitet i läge och utseende, och till kvalitet som möjliggörare av effektiv vård och med rätt utformning. Fastighetsproblematiken i stort för vårdmarknaden, speciellt kopplat till LOV, återstår att lösa och författaren föreslår bland annat att vårdtagarna bör ses som kunder i större utsträckning och att konkurrenshämmande problem skall åtgärdas. Avslutningsvis har författaren analyserat situationen på den svenska vårdmarknaden ur ett värdeskapande perspektiv, kopplat till Porters, Stabell och Fjeldstads teorier om värdekedjor. En problematisk situation, sett till konkurrenskrafter på marknaden, iakttogs som orsak till att de privata vårdföretagen tycks medvetet eller omedvetet skapar värde tillsammans genom värdeskapande i nätverk parallellt med verksamhet enligt den traditionella värdekedjan, trots att detta motverkar ökad konkurrens. En möjlig förklaring är en kombination av oplanerat resursinterberoende och att det är ett slags relationsbyggande mellan företagen, orsakat av en imperfekt marknad.