I takt med att vi bygger mer i tätbebyggt område ökar risken för omgivningspåverkan när vi utformar geokonstruktioner som innebär att jord schaktas bort och grundvattensänkningar genomförs. Detta kan leda till marksättningar som innebär att byggnader skadas.Syftet med den här studien var att skapa en konceptuell modell som baseras på indata från en fallstudie och visa på hur en grundvattensänkning påverkar omgivningen. Modellen analyserades sedan i ett försök att utvärdera dess validitet och granska de olika parametrarnas variation i de indata som fanns tillgängliga.En konceptuell modell skapades genom att studera några utvalda borrhål i en mark-undersökningsrapport över ett område i Kristianstad. Den konceptuella modellen testades dels genom att göra en noggrann lagerindelning i jämförelse med en enklare lagerindelning. Handberäkningar gjordes för att beräkna vilka sättningar som uppstår vid två olika grundvattensänkningar. Kompressionsmodulen varierades i beräkningarna för att visa på dess stora inverkan.Beräkningar utfördes även i FEM-programmet PLAXIS 2D för att jämföra med handberäkningarna. Dessutom genomfördes beräkningar på den konceptuella modellen med en mer noggrann lagerindelning där varje lager tilldelades olika värden på kompressions-modulen. I PLAXIS 3D gjordes även en delvis grundvattensänkning för att demonstrera förhållandet på ett representativt sätt. Det visar hur en differentialsättning kan uppstå om man schaktar och sänker grundvattnet, under en längre tid, i nära anslutning till en befintlig byggnad.Resultatet visade på att sättningar uppstod redan vid en liten avsänkning. I vilken storlek sättningarna blev berodde på hur man tolkade kompressionsmodulen från CRS-försöken. Handberäkningarna överensstämde ganska bra med resultaten i PLAXIS 2D. Den mer noggranna lagerindelningen gav inte någon större skillnad i jämförelse med beräkningarna gjorda på den enklare jordlagerindelningen. Däremot uppstod en mycket större skillnad om kompressionsmodulen antog andra, lägre, värden i den förenklade varianten av modellen då grundvattennivån sänktes med tre meter.Några av de viktigaste slutsatserna som man kan dra är att validiteten hos den konceptuella modellen är svår att utröna och kräver ytterligare analyser. Kompressionsmodulen är svår att tolka och det är svårt att välja en modul som ska representera det verkliga fallet i den konceptuella modellen. Studien visar även på att en större tilläggslast och större effektivspänning skulle leda till att totalspänningen når över konsolideringstrycket. Det i sin tur innebär att även de andra modulerna måste beaktas i beräkningarna. Fallstudien har belyst problemet och komplexiteten samt bekräftat att det krävs ytterligare forskning och utveckling av metoder och modeller. / As we build more and more in urban areas, it is necessary to develop a method and a good model that can describe the effects on the soil and the surroundings. A groundwater drawdown can be necessary when excavating the soil and it can lead to settlement that can affect a building in the surroundings. The industry needs more research when it comes to settlement caused by groundwater drawdown and the effects on the surroundings. By evaluating and analyzing a conceptual model and the parameters that are used it might be possible to find better methods. This Thesis was about making a conceptual model based on information from a soil investigation report of an area in Kristianstad, Sweden. The purpose of the work has been to see what settlement might occur when groundwater was drawn down to different levels. To see what parameter(s) has a great impact on the result and how to evaluate the conceptual model. Calculations were made by hand and with the FEM-software PLAXIS 2D. To evaluate the model, the groundwater was drawn down to one meter and then tree meters. The results where then compared. Thereafter the compression module was varied to be able to compare the results. A partial lowering of the groundwater level was also made to illustrate the problem of a differential settlement. There is a small variation in the results of the calculations made by hand and those made in PLAXIS. The variation of the compression module also showed a variation in the calculated result. The conceptual model was also evaluated by varying the module and by making a careful division of the soil. The conclusion was that it is very difficult to evaluate a conceptual model since it was built from the CRS-input and it is necessary to evaluate more parameters.

I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv. / I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.

<p> </p><p>I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv.</p> / <p> </p><p>I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.<strong></strong></p>

When underground openings are constructed, groundwater inflow can occur, which might lead to ground settlements, namely in clay. In these types of construction projects, it is beneficial to be able to quantify risks related to these settlements. A framework developed by Sundell et al. (2019, Risk Analysis, Vol. 39, 105-124) deals with this, in which one part is a statistical settlement model. However, since their model only considers primary compression, a model that accounts for secondary compression (or creep) is necessary to better represent real conditions.In this thesis, an adaptation of Sundell’s et al. (2019) model that includes creep settlement was developed and applied on a focus area of the tunnel project Stockholm Bypass. First, distributions of parameters were created based on data from the project and complementary data from literature. Thereafter, a stochastic model based on an existing creep model was coupled with the Monte Carlo method.A cell where 8 m groundwater drawdown had previously been measured was simulated with the stochastic model. Results from this show wide settlement distribution. Moreover, a scenario with a sudden groundwater drawdown of 6 m was simulated over the entire focus area. Results from the scenario show larger settlements over a larger influence area when creep effects were included compared with simulations without creep effects.The proposed model was also verified against two other creep settlement models. The verification indicates an overestimation in initial settlements, but an underestimation of the excess pore pressure. The proposed model long-term settlement results were within 0.1 m of the compared models. A sensitivity analysis shows that different size of distributions of the permeable parameters and the creep parameters used in the model had low impact on settlement distribution in the presented model. / Undermarksanläggningar kan orsaka grundvattendränering, vilket kan leda till marksättningar. I dessa projekt är det fördelaktigt att kunna kvantifiera riskerna för dessa marksättningar. Ett ramverk utvecklat av Sundell et al. (2019, Risk Analysis, Vol. 39, 105-124) behandlar detta, och inbegriper bland annat en statistisk sättningsmodell. Eftersom modellen endast beaktar primärkonsolidering av jorden, är en modell som även behandlar sekundärkonsolidering (krypning) nödvändig för att bättre representera verkliga förhållanden.I denna uppsats utvecklades och tillämpades en anpassning av Sundells et al. (2019) modell till att inkludera krypsättningar på ett fokusområde i tunnelprojektet Förbifart Stockholm. Först skapades fördelningar av parametrar baserade på data från projektet samt kompletterande data från litteratur. Därefter byggdes en stokastisk modell baserat på en existerande krypmodell kopplat med Monte Carlo-metoden.Med den stokastiska modellen simulerades en punkt där 8 m grundvattensänkning hade skett. Resultatet från denna simulering visar att den beräknade sättningen är varierande. Därutöver simulerades hela fokusområdet för ett scenario med en konstant grundvattensänkning på 6 meter. Resultatet visar större sättningar över ett större påverkansområde när krypeffekter inkluderas jämfört med när de inte gjorde det.Den föreslagna modellen verifierades också mot två andra krypsättningsmodeller. Verifieringen antyder på en överskattning i de initiala sättningarna, men en underskattning av porövertrycket. Den föreslagna modellens långsiktiga sättningar låg inom 0,1 m jämfört med de andra modellernas sättningar. Genom en sensitivitetsanalys erhölls att storleken på variationskoefficienten hos permeabilitetsparametrar samt krypparametrar använda i modellen inte hade någon större påverkan på fördelningen av sättningar i den presenterade modellen.