• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 67
  • 3
  • Tagged with
  • 70
  • 20
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Elevtexter - från säck till påse : Hur gymnasieelever skiver "forskningsrapporter"

Robertsson, Ida, Lorentzson, Fredrik January 2008 (has links)
<p>Vårt syfte med arbetet var att undersöka gymnasieelevers skrivande i samband med egen</p><p>”forskning” och frågeställningarna löd:</p><p>• Vilken typ av textkategorier producerar eleverna i samband med sådan ”forskning”?</p><p>• Vilka eventuella skillnader gentemot Nilssons grundskoleelever uppvisar vår</p><p>undersöknings gymnasieelever?</p><p>Vi har med hjälp av vårt empiriska material och utifrån givna teoretiska utgångspunkter</p><p>sett att gymnasieelever i hög grad iklär sig rollen som omskapare, men nästan lika vanligt är</p><p>det att deras egna röster hörs.</p><p>I jämförelsen med Nilssons material framgick att elever med stigande ålder blir allt mindre</p><p>benägna att kopiera, men allt mer benägna att omskapa och även i allt större utsträckning</p><p>tillåter sig att släppa fram den egna rösten.</p>
2

Elevtexter - från säck till påse : Hur gymnasieelever skiver "forskningsrapporter"

Robertsson, Ida, Lorentzson, Fredrik January 2008 (has links)
Vårt syfte med arbetet var att undersöka gymnasieelevers skrivande i samband med egen ”forskning” och frågeställningarna löd: • Vilken typ av textkategorier producerar eleverna i samband med sådan ”forskning”? • Vilka eventuella skillnader gentemot Nilssons grundskoleelever uppvisar vår undersöknings gymnasieelever? Vi har med hjälp av vårt empiriska material och utifrån givna teoretiska utgångspunkter sett att gymnasieelever i hög grad iklär sig rollen som omskapare, men nästan lika vanligt är det att deras egna röster hörs. I jämförelsen med Nilssons material framgick att elever med stigande ålder blir allt mindre benägna att kopiera, men allt mer benägna att omskapa och även i allt större utsträckning tillåter sig att släppa fram den egna rösten.
3

Journalisten och dess källor : En studie om arbetet med källor i regionalpress

Brolin, Maria, Johansson, Karin January 2009 (has links)
<p>Tidigare forskning har visat att journalistik är en produkt av förhållandet mellan journalisten och dess källor. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur arbetet med källor ser ut för sex journalister på regionaltidningar. Här undersöks hur kontakten med källorna sker och hur journalisten och källan samspelar med varandra. Studien täcker hela arbetsprocessen, från vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och källan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden går ut på att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar. De sex journalisterna har intervjuats om totalt 76 artiklar.</p><p>Resultatet visar att ungefär hälften av artiklarna har initierats av journalister och hälften av källor utanför redaktionerna. I det stora hela är journalisterna väldigt aktiva i arbetet med artiklarna, men när en artikel har sitt ursprung hos en källa står journalisterna under större påverkan utifrån och blir något passivare i sitt arbete. Journalisterna använder mycket elitkällor. De källor som har varit viktigast återkommer ofta och dem har journalisterna mycket stort förtroende för. Därmed visar studien att journalisten och källan samspelar genom ett givande och tagande i arbetsprocessen. Detta antyder att de har ett gemensamt intresse att forma slutprodukten.</p>
4

Journalisten och dess källor : En studie om arbetet med källor i regionalpress

Brolin, Maria, Johansson, Karin January 2009 (has links)
Tidigare forskning har visat att journalistik är en produkt av förhållandet mellan journalisten och dess källor. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur arbetet med källor ser ut för sex journalister på regionaltidningar. Här undersöks hur kontakten med källorna sker och hur journalisten och källan samspelar med varandra. Studien täcker hela arbetsprocessen, från vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och källan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden går ut på att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar. De sex journalisterna har intervjuats om totalt 76 artiklar. Resultatet visar att ungefär hälften av artiklarna har initierats av journalister och hälften av källor utanför redaktionerna. I det stora hela är journalisterna väldigt aktiva i arbetet med artiklarna, men när en artikel har sitt ursprung hos en källa står journalisterna under större påverkan utifrån och blir något passivare i sitt arbete. Journalisterna använder mycket elitkällor. De källor som har varit viktigast återkommer ofta och dem har journalisterna mycket stort förtroende för. Därmed visar studien att journalisten och källan samspelar genom ett givande och tagande i arbetsprocessen. Detta antyder att de har ett gemensamt intresse att forma slutprodukten.
5

Vilka får komma till tals? : Vilka källor användes i rapporteringen om bostadsmarknaden i fyra svenska tidningar 1982, 1997 och 2012?

Epstein, Mimmi, Thorén, Amanda January 2013 (has links)
Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten. Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna. Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna. Vi ser också att färre företrädare för politiska partier kommer till tals i dag och att bredden har minskat när det gäller vilka partier som finns representerade.
6

Vetenskapsjournalistens relation till forskaren : En jämförande studie mellan svenska och amerikanska vetenskapsjournalisters förhållningssätt till sina källor

Wennerström, Ellen January 2012 (has links)
En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med åtta vetenskapsjournalister som arbetar på vetenskapstidskrifter, fyra från respektive land. Resultatet visar att skillnaderna mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjournalister ser på och hanterar relationen till forskare är mycket små. Det finns tendenser som pekar på att svenska vetenskapsjournalister upplever forskarna som mindre tillgängliga i jämförelse med de amerikanska journalisterna. De svenska journalisterna påvisar också en något större tendens att förhålla sig kritiska till forskningen och bejaka den granskande rollen som vetenskapsjournalist.Förutsättningarna för en fungerande relation mellan vetenskapsjournalister och forskare består av dels yttre, dels inre faktorer. De yttre faktorerna är tid och utrymme. Ju mer tid och utrymme journalisten förfogar över, desto bättre är förutsättningarna för att bygga en förtroendeingivande relation till forskaren. De inre faktorerna handlar bland annat om journalistens bakgrund, förkunskap och journalistisk professionalism. En journalist med en vetenskaplig bakgrund, goda teoretiska och språkliga förkunskaper samt hög profession-ell integritet har generellt en bättre relation till forskare.
7

Faktisk FRAmställning eller formade FRAgment : - en beskrivande studie om dagspressens rapportering kring signalspaningslagen

Ivansson, Stina, Kruskopf, Emma January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning Nyhetssommaren 2008 kom i stor utsträckning att handla om spioner, radiovågor och massavlyssning. Riksdagen skulle fatta beslut om en ny signalspaningslag vilket väckte opinionen med argument om kränkt personlig integritet och ett nytt storebrorssamhälle i Sverige.     Medierna spelar stor roll för människors åsikter i politiska frågor. I den här uppsatsen har vi granskat delar av den rapportering som gjorde det möjligt för folket att skaffa sig en uppfattning i frågan om den nya FRA-lagen.   Syftet har varit att söka svar på vilka sakområden rapporteringen fokuserade på, om tendensen var överhängande positiv eller negativ, om frågan gestaltades som spel eller sak samt i vilken utsträckning olika källor kom till tals.   Studien är koncentrerad till veckorna omkring omröstningen i Sveriges riksdag, med start 13 juni och avslut 4 juli. De undersökta artiklarna har hämtats ur de fyra största rikstäckande tidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys för att kunna presentera förekomsten av våra utvalda områden.  Undersökningen är en fallstudie av en speciell politisk situation och har inga ambitioner att uttala sig om rapporteringen i FRA-frågan utöver den avgränsade tidsperioden och de undersökta tidningarna.   Resultatet visar bland annat att artiklarna i stor utsträckning har en negativ tendens, att negativa källor få komma till tals i större utsträckning än positiva. Rapporteringens huvudsakliga fokus låg i lika stor utsträckning på protester mot lagen som på FRA-lagen i sig och en fjärdedel av artiklarna präglades av spelgestaltning.</p>
8

Faktisk FRAmställning eller formade FRAgment : - en beskrivande studie om dagspressens rapportering kring signalspaningslagen

Ivansson, Stina, Kruskopf, Emma January 2008 (has links)
Sammanfattning Nyhetssommaren 2008 kom i stor utsträckning att handla om spioner, radiovågor och massavlyssning. Riksdagen skulle fatta beslut om en ny signalspaningslag vilket väckte opinionen med argument om kränkt personlig integritet och ett nytt storebrorssamhälle i Sverige.     Medierna spelar stor roll för människors åsikter i politiska frågor. I den här uppsatsen har vi granskat delar av den rapportering som gjorde det möjligt för folket att skaffa sig en uppfattning i frågan om den nya FRA-lagen.   Syftet har varit att söka svar på vilka sakområden rapporteringen fokuserade på, om tendensen var överhängande positiv eller negativ, om frågan gestaltades som spel eller sak samt i vilken utsträckning olika källor kom till tals.   Studien är koncentrerad till veckorna omkring omröstningen i Sveriges riksdag, med start 13 juni och avslut 4 juli. De undersökta artiklarna har hämtats ur de fyra största rikstäckande tidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys för att kunna presentera förekomsten av våra utvalda områden.  Undersökningen är en fallstudie av en speciell politisk situation och har inga ambitioner att uttala sig om rapporteringen i FRA-frågan utöver den avgränsade tidsperioden och de undersökta tidningarna.   Resultatet visar bland annat att artiklarna i stor utsträckning har en negativ tendens, att negativa källor få komma till tals i större utsträckning än positiva. Rapporteringens huvudsakliga fokus låg i lika stor utsträckning på protester mot lagen som på FRA-lagen i sig och en fjärdedel av artiklarna präglades av spelgestaltning.
9

Brott lönar sig i tryck : En kvantitativ jämförelse av kriminaljournalistiken 1987 och 2012

Ståhle, Dag, Fridell, Niklas January 2012 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012. Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012. Bland källor, offer och misstänkt fanns det fler kvinnor 2012 men männen var i majoritet. Andelen artiklar om mord och våldsbrott hade ökat från 27% till 57% medan andelen texter om tjänstefel och ekobrott hade minskat från 30% till 8%. Fler artiklar tog i rubrik och ingress parti för en person utan elitstatus. Det var vanligare att rubriken fokuserade på offret istället för den misstänkte 2012. Användandet av tre eller fler källor hade ökat från 26% av artiklarna 1987 till 46% 2012. Det var ovanligt att skriva ut ålder eller etnicitet på offer och misstänkta båda åren. Vad gäller namnpublicering i fråga om offer och misstänkta kunde vi märka bara en liten eller ingen förändring.
10

Biblioteket som resurs i geografiundervisningen

Röpcke, Benjamin January 2013 (has links)
I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen.

Page generated in 0.0408 seconds