Försvarad demokrati är ett arbete som genom en diskursanalys tar sig en närmare titt på debatten år 2008 om en utökad FRA-lag med sikte på att kritiskt analysera hur partierna med hjälp utav olika diskurser behandlar och vrider begrepp för att få dem att överstämma med den egna idén om hur vi bör förhålla oss till hotet. Arbetet kommer också reflektera över hur vi i en allt mer flytande modern värld försöker gör det flytande och okända fast för att på så sätt få någon typ utav kontroll över det samhälle som vi skapat oss. Genom att belysa de politiska diskurserna kring hot och demokrati i debatten om en utökad FRA-lag bidrar arbetet till att skapa en förståelse kring hur människor i en demokrati med demokratiska ideal, så som integritet samt tryck- och yttrandefrihet, genom relationen till hot accepterar att bli systematiskt och storskaligt övervakade utav sin egen stat. Därav också övervakade av sin egen demokrati.

<p>Sammanfattning Nyhetssommaren 2008 kom i stor utsträckning att handla om spioner, radiovågor och massavlyssning. Riksdagen skulle fatta beslut om en ny signalspaningslag vilket väckte opinionen med argument om kränkt personlig integritet och ett nytt storebrorssamhälle i Sverige.     Medierna spelar stor roll för människors åsikter i politiska frågor. I den här uppsatsen har vi granskat delar av den rapportering som gjorde det möjligt för folket att skaffa sig en uppfattning i frågan om den nya FRA-lagen.   Syftet har varit att söka svar på vilka sakområden rapporteringen fokuserade på, om tendensen var överhängande positiv eller negativ, om frågan gestaltades som spel eller sak samt i vilken utsträckning olika källor kom till tals.   Studien är koncentrerad till veckorna omkring omröstningen i Sveriges riksdag, med start 13 juni och avslut 4 juli. De undersökta artiklarna har hämtats ur de fyra största rikstäckande tidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys för att kunna presentera förekomsten av våra utvalda områden.  Undersökningen är en fallstudie av en speciell politisk situation och har inga ambitioner att uttala sig om rapporteringen i FRA-frågan utöver den avgränsade tidsperioden och de undersökta tidningarna.   Resultatet visar bland annat att artiklarna i stor utsträckning har en negativ tendens, att negativa källor få komma till tals i större utsträckning än positiva. Rapporteringens huvudsakliga fokus låg i lika stor utsträckning på protester mot lagen som på FRA-lagen i sig och en fjärdedel av artiklarna präglades av spelgestaltning.</p>

Sammanfattning Nyhetssommaren 2008 kom i stor utsträckning att handla om spioner, radiovågor och massavlyssning. Riksdagen skulle fatta beslut om en ny signalspaningslag vilket väckte opinionen med argument om kränkt personlig integritet och ett nytt storebrorssamhälle i Sverige.     Medierna spelar stor roll för människors åsikter i politiska frågor. I den här uppsatsen har vi granskat delar av den rapportering som gjorde det möjligt för folket att skaffa sig en uppfattning i frågan om den nya FRA-lagen.   Syftet har varit att söka svar på vilka sakområden rapporteringen fokuserade på, om tendensen var överhängande positiv eller negativ, om frågan gestaltades som spel eller sak samt i vilken utsträckning olika källor kom till tals.   Studien är koncentrerad till veckorna omkring omröstningen i Sveriges riksdag, med start 13 juni och avslut 4 juli. De undersökta artiklarna har hämtats ur de fyra största rikstäckande tidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys för att kunna presentera förekomsten av våra utvalda områden.  Undersökningen är en fallstudie av en speciell politisk situation och har inga ambitioner att uttala sig om rapporteringen i FRA-frågan utöver den avgränsade tidsperioden och de undersökta tidningarna.   Resultatet visar bland annat att artiklarna i stor utsträckning har en negativ tendens, att negativa källor få komma till tals i större utsträckning än positiva. Rapporteringens huvudsakliga fokus låg i lika stor utsträckning på protester mot lagen som på FRA-lagen i sig och en fjärdedel av artiklarna präglades av spelgestaltning.

This thesis examines how Swedish newspaper media problematize surveillance. This is done by analysing the media reports from two major surveillance events: the debate in 2008 about the legislation concerning the expansion of the rights of Försvarets Radioanstalt to monitor internet and telephone traffic crossing the Swedish borders, and the revealing of an ethnically based index including over 4000 individuals created by the Swedish police. The thesis sets out to expand the knowledge about media’s role as a interpreting source of information concerning how people understand and relate to surveillance (Barnard-Wills, 2011; Carlsson, 2009; Greenberg &amp; Hier, 2009). The thesis attempts to answer the question whether Swedish media problematizations regarding the abovementioned surveillance events correlates with the most common theories of surveillance critique. In addition the thesis examines who are allowed to express their views on the issues. By analysing the material using a qualitative content analysis the result show that there are great differences between the way media problematize the two events. The debate regarding FRA almost exclusively focuses on how the surveillance is perceived as a threat to the personal integrity whilst the coverage of the index complied by the Swedish police this problematization is close to absent. Instead the news media focuses on problematizations of the discriminatory aspect of the ethnically based index and the fact that it raises uncomfortable feelings. In the material on the FRA legislation most of the problemsatizations are carried out by journalists whilst they are presented by civil individuals in the coverage of the police index.

No description available.

Politiken bakom FRA-lagen - Analys ur ett rationellt perspektiv