Bakgrund: Bolagsstyrning är en kombination av mekanismer som mäter företagsledningens förmåga att effektivisera ett företags finansiella prestation. Ansvaret styrelsen bär inkluderar att sätta företagets strategiska mål och bidra med ledarskap för att kunna verkställa dessa mål. I detta införlivas i allra högsta grad beslut som rör och kommer att beröra den finansiella prestationen. Styrelsesammansättningen för varje enskilt land kan bero på substantiella kulturella skillnader såväl som skillnader i bolagsstyrning, rättssystem, ägarstruktur, styrelsestruktur och chefsincitament. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera samband mellan styrelsesammansättning och finansiell prestation hos ett urval av dagens OMX Stockholm Large Cap-företag. Detta genomförs med finansiella variablerna Tobin’s Q och ROA, och styrelsevariablerna könsfördelning och styrelsens storlek.  Slutsats: Resultaten är inte tillräckligt starka för att bekräfta studiens hypoteser. Följaktligen bevisar det att studiens variabler inte har något samband med ett företags finansiella prestation. Fynden stödjer inte tidigare forsknings empiriska resultat och teoretiska perspektiv i den mån att könsfördelning i styrelsen och styrelsens storlek har ett statistiskt signifikant samband med finansiell prestation. Vidare konkluderas att andra styrelsevariabler kan ha större inverkan i svensk kontext. Detta kan förklaras av skillnader i nordisk bolagsstyrning gentemot andra geografiska kontexter där ämnet studerats.

Kommunikation har stor påverkan på hur en organisation fungerar och hur väl den arbetar enhetligt mot sina uppsatta mål. Kommunikation är ett komplext ämne som kan vara svårt att förstå och beskriva. Övergripande finns två skolor vars synsätt ämnar angripa förklarandet av kommunikation. Det finns modeller som utifrån dessa skolor försöker beskriva och definiera kommunikation. Shannon och Weavers Transmission model och Kotlers Återkopplingsmodell är modeller som båda definierar kommunikation som en linjär process mellan sändare och mottagare. Det som skiljer dem åt är att Återkopplingsmodellen innehåller en återkopplingsfunktion vilket gör att den kan definiera information som kommuniceras. Således ger Transmission Model en definition på information som informeras. Intern kommunikation inom företag är något som får mer och mer uppmärksamhet och viljan att förbättra och utveckla den interna kommunikationen en ständig utmaning. En utmaning som faller på ledande roller inom företaget såsom ledning och chefer vilka förväntas fokusera på kommunikativt ledarskap. Clas Ohlson är ett stort svensk företag verksamma i ett flertal länder. Som i de flesta företag växer i regel den kommunikativa utmaningen i takt med storleken på företaget. Något som Clas Ohlson är medvetna om och de arbetar ständigt med deras interna kommunikation. I denna uppsats behandlas Clas Ohlson kommunikationsprocess från ledning till anställd. Uppsatsen ämnar beskriva huruvida kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson kan definieras som att informera eller kommunicera, samt hur den utifrån de ovan givna modellerna kan beskrivas. För att få svar på detta har kvalitativa intervjuer genomförs på företaget. Genom intervjuer och sekundärdata har vi kunnat skapa en bild av kommunikationsprocessen i Clas Ohlson som tillsammans med kommunikations- och kommunikativt ledarskapsteori ligger som grund för uppsatsen analys. Efter analysering av empiri och teori kan uppsatsen slå fast att Clas Ohlsons kommunikationsprocess bör definieras som att kommunicera och att den kan beskrivas med en Utvecklad Återkopplingsmodell (Fig. 6.).

Since the prohibition on loans was introduced in the Swedish Companies Act in 1975, it has beenthe subject of extensive debate, with criticism directed at the provision's design. At the time of itsintroduction, it was emphasized that the regulation primarily served two purposes: to protect thecompany's capital and its creditors, and to counteract tax evasion. The criticism of the regulationprimarily revolves around the inappropriateness of having a tax-related purpose in theCompanies Act and the existence of more suitable ways to regulate loans to related parties thanthe current absolute prohibition.The essay provides an account of how loans from a limited liability company to shareholders areregulated in German, French, and Swedish law. It has been found that the different legal systems'approaches to regulating loans from the company to shareholders create problems in aninternational context. Furthermore, the essay compiles how the legal systems in each country areconstructed, what similarities and differences exist, and in what way the Swedish loanprohibition can draw inspiration from other legal systems. EU law plays a role here, as companylaw is an area that has been partially harmonized. There are several directives in this field thathave been implemented in national law. Finally the essay raises the question of whether there is aneed for a change in the Swedish loan prohibition. / Sedan låneförbudet infördes i den svenska aktiebolagslagen år 1975, har det varit föremål för enomfattande debatt i vilken kritik har riktats mot utformningen av bestämmelsen. Vid införandetframhölls det att regleringen framför allt hade två syften: att skydda bolagets kapital och dessborgenärer samt att motverka skatteflykt. Kritiken mot regleringen består framför allt av att detinte är lämpligt att en reglering har ett skatterättsligt syfte i aktiebolagslagen samt att det finnslämpligare sätt att reglera lån till närstående än det nuvarande totala förbudet. I studien redogörsför hur lån från ett aktiebolag till aktieägare är reglerat i tysk, fransk och svensk rätt, där detframkommer att de olika rättsordningarnas sätt att reglera lån från bolaget till aktieägare skaparproblem i en internationell kontext.I uppsatsen sammanställs vidare hur rättsordningarna i respektive land är konstruerat, vilkalikheter och skillnader det finns samt på vilket sätt det svenska låneförbudet kan ta inspirationfrån övriga rättsordningar. EU-rätten får här en viss betydelse, eftersom associationsrätt är ettområde som till viss del harmoniserats. Det finns flera direktiv på området som ärimplementerade i nationell rätt. Avslutningsvis ställs frågan om det finns behov av en förändringav det svenska låneförbudet.

Denna studie har syftat till att redogöra och öka förståelsen för hur relationen mellan en ledare och följare ser ut, samt hur denna relation påverkar de bådas psykiska välmående. Syftet har framkommit ur en problemdiskussion som fokuserar på att tidigare forskning till stor del baseras på endast ledarskap och inte följarskap. Att se både ledaren och följaren är dock väsentlig för att förstå relationen och hur de båda påverkar varandra. De båda är en del av samma relation och man bör därför inte utesluta den andra parten för att kunna förstå den ena bättre. Följande studie är baserad på kvalitativ forskning som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren från respondenterna har tillsammans med tidigare teori inom ämnet bidragit till nya slutsatser inom ämnet. Med hjälp av grundad teori som fungerat som studiens analysmetod har flertalet koder kunnat urskiljas som hänger ihop inom relationen mellan ledare och följare. Den sociala miljön och trivseln på arbetsplatsen upplevdes som väldigt relevant för både ledare och följare. Den sociala miljön påverkade i sin tur hur de båda såg på varandra och hur de mådde. En bra social miljö där ärlighet, öppenhet och delaktighet var vanligt förekommande mellan följare och ledare ledde även till att de mådde bra på arbetsplatsen. En bra social miljö stimulerade alltså ett gott klimat på arbetsplatsen där de inblandade kände större lust att arbeta. Hur ledarna och följarna mår inom en organisation är därför högst viktigt att beakta då påverkar bådas välmående och vilket arbete som utförs. Detta påverkar otvivelaktigt organisationen i det långa loppet. Att se på hur det psykiska välmåendet ter sig inom organisationer är därför ett ämne som bör beaktas av alla som arbetar inom en organisation just nu.

Det bästa vi vet med konst är att den kan få dig att känna dig mindre ensam. Som att det finns nån som förstår en. Som när man hör en låt eller ser en film som känns som tagen ur ens liv och man känner att det man upplevt är på riktigt. -Yoko Bono, Det finns inget bättre Jag har avbildat min familj och vår gemensamma historia så länge som jag varit konstnär. Vare sig det handlat om video, textilt arbete, performance, skulptur eller måleri har våra delade erfarenheter varit startpunkten för allt mitt konstnärliga arbete. Mitt arbete på Konstfack har kretsat kring måleriets materialitet. Jag målar tunna lager av oljefärg på juteväv för att behålla dukens grova textur. Detta är en direkt referens till de starka barndomsupplevelser av olika material som fortfarande är en viktig hörnsten i mitt skapande. / I have depicted my family and our life for as long as I have been an artist. Be it in the form of video, textile work, performance, sculpture or painting, our collective experiences have been the starting point of all my work. My work at Konstfack has revolved around the materiality of painting. I paint thin layers of oil colour on gunny to preserve the coarse structure of the fabric. I do this as a direct reference to the strong experiences of materiality I had in my childhood which still hold great importance for me in my work.

Idamari Törnberg & Marcus Tillberg (2011). Nu gäller det! Varför slutar då ungdomar spela ishockey? – En kvantitativ enkätstudie om fortsatt eller avslutande ishockeykarriär efter uttagningarna till distriktsförbundslag i Västerbottens län. (Now is the time! Why do teenagers stop playing ice hockey? – A quantitative survey study about continued or ending ice hockey career after tryout to Team Västerbotten) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå University, Department of education. Abstract This Bachelors thesis is a survey study on why talented teenagers in the county of Västerbotten, Sweden dropout of, or proceed the sport ice hockey. The study was made in collaboration with the ice hockey association of Västerbotten to find out how many of the boys born in 1993 and 1995 that has been on tryout for team Västerbotten that quits and continues and the reason for that. A survey was sent out to 138 of the teenagers that had been on these tryouts to examine the reasons and opinions on dropouts and what action that needs to be made to prevent this. The response rate was 57 % and a possible reason for that can be that they who didn’t respond are dropouts. It turned out that most of the respondents is still playing ice hockey, just a few had dropped out and the biggest reason is the fact that ice hockey is fun no matter if they made the team or not. Furthermore the study showed that the there isn’t just one reason to quit or continue, it’ a mix of reasons.

Uppsatsen är en retorisk studie som behandlar marknadsföringen av utvalda konventionella läkemedel och naturpreparat. Studiens huvudsakliga tillvägagångssätt är att genom visuell retorik finna och analysera de delar i reklambildernas utformning som är av retoriskt intresse. Intressant är att se hur de olika produkterna marknadsförs för att skapa förtroende genom dess argumentation inom retoriska övertygandemedel. Resonemang förs även för att se hur reklamerna förhåller sig till publikens normer, rådande regler och trosföreställningar där även de platser för reklamens publicering vägs in. Med analysernas resultat som utgångspunkt följer en diskussion kring de övertygandemedel som finns i de olika reklambilderna.

Opioider används inom hälso- och sjukvården för behandling av olika smärttillstånd. Vid långvarig behandling med opioider finns risk för beroendeutveckling. Tolerans, som är en del av beroendekriterierna, kan öka riskerna för överdosering vilket kan leda till dödlig utgång. Att sluta tvärt med opioider kan medföra svåra abstinenssymtom som påverkar patientens hälsa och benägenhet att vara fortsatt avhållsam. För att minska risken för svårhanterad abstinens kan avvänjande behandling erbjudas. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stötta dessa patienter utefter patientens unika förutsättningar och mående. Tidigare forskning visar att patienter med beroendeproblematik ofta blir stigmatiserade inom vården och ofta ses som besvärliga. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av en avvänjande opioidbehandling. Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet presenteras i två huvudteman: Patienternas upplevelser av den avvärjande behandlingen och Avvärjningens påverkan på patienternas liv. Diskussionen visar olika upplevelser i relation till vårdvetenskapliga begrepp såsom vårdlidande och vårdande möten. Här blir det tydligt hur reflektion kan bidra till att öka medvetenheten om sjuksköterskans roll och ansvar för att säkerställa god vård för alla. Resultatet visar på att flera av patienterna i de olika studierna inte har fått tillgång till den vård de har haft behov av. Vilket går emot arbetet av Agenda 2030 på flera punkter. Resultatet visar att det finns behov av forskning hur utbildning på en grundläggande nivå kan påverka bemötande av patienter med beroende i olika vårdande sammanhang.

<p>Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som är viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behålla sina kunder då kärnprodukten inte längre räcker till som konkurrensmedel.</p><p>Orsaker som ligger till grund för dagens situation är juridiska förändringar, globala förutsättningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvändigt att skapa värden som sträcker sig utöver kärnprodukten och därigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna från marknaden.</p><p>De fenomen som vi valt att peka på i uppsatsen är konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa värden. För att belysa dessa har följande teorier valts; Värdekedja/ Värdestjärna, Målstyrning/ Processtyrning, Värdeskapande genom induktion, Involvement Theory, Affärsidé samt Service Management (Tjänstevision/ Tjänstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;</p><p>Företaget bör:</p><p>– genom interaktion med kunden upptäcka vad denne önskar sig av produkten/tjänsten och vad som får honom/henne involverad.</p><p>– utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur</p><p>– implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemål skall formas till konkreta erbjudanden.</p><p>Empirin är hämtad genom både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Två intervjuer genomfördes på mobiloperatörerna 3 samt Telenor. Den kvantitativa undersökningen gjordes på 25 privat abonnenter i Stockholm.</p><p>Resultatet på undersökningen tyder på att de respondenter som har en hög tillfredställelse, i kombination med hög upplevd kvalité vid kontakt med företaget och framförallt med butik, också i högre grad är lojala.</p><p>Som slutsats kan konstateras att kontakten med kunder är av stor betydelse när det kommer till att skapa fortsatt förtroende och därmed lojalitet. Detta värde, dialogen mellan företag och kund, värdesätts väldigt högt av båda parter och genererar även positiva effekter när det kommer till ytterligare kringvärden.</p>

<p>Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel. Resultatet påvisar att huvuddelen av marknadsförarna saknade tillräckliga kunskaper om invandrargruppen, samtidigt som invandrargruppen visat sig vara mottaglig för olika influenser. Därför föreslår vi att marknadsförarna till större del beaktar invandrarna som målgrupp i sina framtida kampanjer och i större grad försöker tillgodose de behov som de har i egenskap av outnyttjad köpkraft.</p>