Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning, men få studier har undersökt detta hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar i tidig skolålder. Syftet med enkätstudie var att undersöka föräldrastress och psykiskt välmående hos föräldrar till barn, 7-12 år, med funktionsnedsättning i Västerbotten, jämfört med en kontrollgrupp föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Deltagarna bestod av 128 föräldrar till barn med autism, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsehinder och 213 föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Resultaten visade att föräldrar till barn med funktionsnedsättning, i synnerhet autism, skattade generellt högre stress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättningar. Detta tyder på att en påverkan av barnets funktionsnedsättning på bland annat sociala, ekonomiska och relationella faktorer kan leda till högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående. En ökad vaksamhet för ångest- och depressionssymtom hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, i synnerhet autism, i den aktuella åldersgruppen rekommenderas.

Denna studie har syftat till att redogöra och öka förståelsen för hur relationen mellan en ledare och följare ser ut, samt hur denna relation påverkar de bådas psykiska välmående. Syftet har framkommit ur en problemdiskussion som fokuserar på att tidigare forskning till stor del baseras på endast ledarskap och inte följarskap. Att se både ledaren och följaren är dock väsentlig för att förstå relationen och hur de båda påverkar varandra. De båda är en del av samma relation och man bör därför inte utesluta den andra parten för att kunna förstå den ena bättre. Följande studie är baserad på kvalitativ forskning som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren från respondenterna har tillsammans med tidigare teori inom ämnet bidragit till nya slutsatser inom ämnet. Med hjälp av grundad teori som fungerat som studiens analysmetod har flertalet koder kunnat urskiljas som hänger ihop inom relationen mellan ledare och följare. Den sociala miljön och trivseln på arbetsplatsen upplevdes som väldigt relevant för både ledare och följare. Den sociala miljön påverkade i sin tur hur de båda såg på varandra och hur de mådde. En bra social miljö där ärlighet, öppenhet och delaktighet var vanligt förekommande mellan följare och ledare ledde även till att de mådde bra på arbetsplatsen. En bra social miljö stimulerade alltså ett gott klimat på arbetsplatsen där de inblandade kände större lust att arbeta. Hur ledarna och följarna mår inom en organisation är därför högst viktigt att beakta då påverkar bådas välmående och vilket arbete som utförs. Detta påverkar otvivelaktigt organisationen i det långa loppet. Att se på hur det psykiska välmåendet ter sig inom organisationer är därför ett ämne som bör beaktas av alla som arbetar inom en organisation just nu.

Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan antalet sociala medieplattformar som individer använder och deras självskattade psykiska välmående. Sambandet undersöktes bland individer i Sverige som var 18 till 62 år och som använde sociala medier. För att undersöka sambandet utformades en digital enkät som bestod utav frågor om kön, ålder, Tiden som Spenderas på Sociala Medier (TSSM), antalet sociala medieplattformar som deltagarna varit i kontakt med under den senaste veckan och ett välmåendeformulär. Välmåendeformuläret mäter individers subjektiva psykiska välmående och är utformat av Ström och Carlbring (2014). Det innehåller frågor där deltagarna får skatta sig själva på en femstegsskala (α = .922). 150 (37 män, 113 kvinnor) deltagares svar analyserades i en hierarkisk multipel regression vilken visade på att TSSM var den enda variabeln som hade ett signifikant samband med psykiskt välmående. Psykiskt välmående verkar således vara mer förknippat med individers ålder och den tid som spenderas på sociala medier snarare än medantalet plattformar som individer använder.

Psykisk ohälsa är vanligare hos personer med diabetes än befolkningen i stort. Forskning visar att det finns många olika anledningar till denna psykiska ohälsa och lyfter behov av differentiering av allmänna psykiatriska tillstånd och psykisk ohälsa kopplat till diabetesen. Ett begrepp som fångar hur personen förhåller sig till sin diabetes är diabetesrelaterad stress. Studier rapporterar att personer med diabetes upplever skam och självkritik kopplat till sin sjukdom. Självmedkänsla är ett fält inom psykologin som riktar sig specifikt mot skam och självkritik. I denna studie användes enkäter för att undersöka om det finns ett samband mellan grad av självmedkänsla och upplevd diabetesrelaterad stress samt om det finns skillnad i upplevd diabetesrelaterad stress mellan grupper med låg, medel och hög grad av självmedkänsla. Vidare undersöktes om självmedkänsla kunde förutsäga diabetesrelaterad stress, även när psykiskt välmående inkluderades. En enkät publicerades i Facebookgrupper kopplade till diabetes i Sverige och på den svarade 239 personer. Deltagarna var mellan 18 och 75 år, övervägande antalet deltagare var kvinnor. För att analysera data användes korrelationsanalys, ANOVA och Multipla linjära regressioner. Resultaten visade på ett starkt negativt samband mellan självmedkänsla och diabetesrelaterad stress. Gruppjämförelser visade att de grupper som hade högre självmedkänsla hade lägre diabetesrelaterad stress. Detta är i linje med tidigare forskning kring självmedkänsla och hantering av kroniska sjukdomar. Det starka sambandet och gruppjämförelsernas resultat motiverar att undersöka detta område ytterligare. Interventionsstudier i syfte att undersöka eventuell påverkan av självmedkänsla på diabetesrelaterad stress skulle vara relevant, för att i förlängningen utforma riktad behandlingsrekommendationer för just diabetesrelaterad stress. / Mental health problems are more common among people with diabetes than in the population in general. Research shows that there could be several reasons to this, and calls for more clarity regarding causes. Diabetes Distress is a concept that captures how a person handles the demands of living with diabetes. Studies reports that people living with diabetes experiences shame and self-blame regarding their disease. Self-Compassion is a concept which addresses shame and self-blame specifically. This study used questionnaires to investigate if there is a correlation between levels of Self-Compassion and Diabetes Distress, and if there is a difference regarding Diabetes Distress between groups with low, moderate, and high levels of Self-Compassion. The study also examined if Self-Compassion could predict Diabetes Distress, even when mental wellbeing was accounted for. Participants were recruited via Facebook groups connected to diabetes in Sweden and 239 people replied. The participants were between 18 and 75 years old, the majority were female. Correlation, ANOVA and multiple linear regression was used to analyze the collected data. The result showed a strong negative correlation between Self-Compassion and Diabetes Distress. Group comparisons showed that those with higher Self-Compassion had lower Diabetes Distress. This confirms previous research regarding Self-Compassion and coping with chronic illness. The strong correlation and the group comparisons results suggest that further research within this field should be performed. To investigate if Self-Compassion training could affect levels of Diabetes Distress studies including Self-Compassion interventions would be of interest. More research could lead to development of recommendations and care adjusted for those who are experiencing Diabetes Distress.

Författare: Alice Golding  Nyckelord: Fotboll, breddfotboll, legitimitet, livslångt idrottande, psykiskt välmående, fysiskt välmående.  Syfte: Syftet är att med stöd av ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av nyinstitutionell teori belysa i vilken mån föreningar arbetar med Riksidrottsförbundets mål “livslångt idrottande” hos kvinnor som vill spela fotboll på breddnivå samt hur detta påverkar föreningens legitimitet.  Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att genomföra studien. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.  Teori: Teorin som har använts i studien är den nyinstitutionella.  Resultat och slutsatser: Föreningar verkar vilja framstå som legitima genom att på sina hemsidor belysa vilka visioner och syften som finns med föreningen samtidigt som spelare lider och är missnöjda. Föreningarna kommer undan med att agera på ett sätt som inte uppfyller en del av spelarnas behov samtidigt som de fortsätter sitt arbete med att framstå som legitima. Riksidrottsförbundet verkar inte vara tillräckligt uppmärksammade eller medvetna om vilken stor påverkan föreningarna som har uppmärksammats i studiens agerande har haft på flertalet spelare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal tjänstepersoners psykosociala arbetsmiljö har förändrats i samband med påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och vilken effekt dessa förändringar haft på individernas psykiska välmående. Vidare syftade studien att undersöka hur individerna och organisationerna gått till väga för att anpassa sig till sagda förändringar. Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stöd-modell har tillämpats för att granska respondenternas upplevelser av arbetsrelaterad stress. I studien tillämpades en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Respondenterna utgjordes av 10 tjänstepersoner inom den privata sektorn som valts genom bekvämlighetsurval. Deras upplevelser analyserades på grundval av tematisk analys och resulterade i totalt åtta teman. Det generella resultatet visade att distanseringen haft negativ effekt på upplevt socialt stöd. Förutsättningen att utforma en arbetsplats avskild från resterande delar av hemmet och adekvata stödsystem gynnade upplevelsen av självstyre och minskade nivåerna av arbetsrelaterad stress.

Denna studie syftar till att undersöka elevers välmående under distansundervisningen i samband med Covid-19 pandemin. Vid studiens genomförande har distansundervisningen pågått under ett års tid. Till studien har Vygorskijs teori om sociokulturellt lärande utgjort en stor del, även gränsteori och det salutogena perspektivet på hälsa. Metoden har bestått av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasieelever i årskurs 3 vid studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Genom en hypotetiskt-deduktiv metod har vi utgått från fem kategorier; studiemiljö, stöd och hjälp, sociala relationer, fysisk aktivitet och mående. Med hjälp av vår insamlade empiri, vår tidigare forskning samt teorier har vi undersökt hur elevernas psykiska välmående påverkats av distansundervisningen med fokus på de fem kategorierna. Vårt resultat visar att det finns en påverkan hos eleverna samtidigt elevsvaren är av stor variation. En del av eleverna ansåg att distansen har givit dem positiva effekter då den inneburit en frihet för dem medan andra elever ansåg att effekterna av distansundervisningen var negativa. De negativa följder som kunnat urskiljas ur vår empiri är en minskad energi och brist på rutiner. Utifrån de varierade resultatet dras slutsatserna att distansundervisningen har en påverkan på eleverna, men att denna påverkan kan vara varierande. Utifrån empirin tenderar rutiner och tydlig struktur att höra ihop med positiva effekter av distansundervisningen medan det motsatta, brist på rutiner och struktur, verkar vara likt med en negativ påverkan.

No description available.

Syfte och frågeställningar Denna uppsats ämnar undersöka om det finns någon skillnad mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående hos elever som går NIU gymnasium jämfört med elever som inte går NIU. -  Skiljer sig sömnvanorna åt mellan elever på NIU och elever som inte går på NIU? -  Finns de någon skillnad i upplevt psykiskt mående hos elever på NIU jämfört med elever som inte går på NIU?-  Finns det någon korrelation mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående? Metod Metoden som använts för att genomföra denna studien är av kvantitativ ansats bestående av enkäter som metod för datainsamling. Totalt har 96 elever besvarat enkäterna fördelat på 55 som läser ett vanligt gymnasieprogram och 41 elever som utöver ett gymnasieprogram kombinerar sina studier med att läsa en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa grupper har sedan jämförts för att se om det fanns någon skillnad i deras sömnkvalitet samt psykiska välmående. Resultat Resultatet visar en signifikant skillnad i sömnkvalitet mellan grupperna där den gruppen som läser NIU sover bättre än gruppen icke-NIU. Resultatet för om de skulle finnas en skillnad i upplevt psykiskt välmående mellan grupperna visar inte på en signifikant skillnad i upplevt psykiskt välmående. Resultatet visar dock på ett signifikant samband mellan att en god sömnkvalitet och ett bra upplevt psykiskt välmående påverkar varandra i en positiv riktning. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån vår studie är att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna i sömnvanor men inte i upplevt psykiskt välmående. Det fanns också en signifikant korrelation mellan upplevd sömn och psykiskt välmående hos den valda populationen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>