Global ETD Search

1	Psykiskt välmående och sociala medier : Sambandet mellan användningen av antalet sociala medier och välmående Hendelberg, Malin, Lampinen, Klara January 2023 (has links) Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan antalet sociala medieplattformar som individer använder och deras självskattade psykiska välmående. Sambandet undersöktes bland individer i Sverige som var 18 till 62 år och som använde sociala medier. För att undersöka sambandet utformades en digital enkät som bestod utav frågor om kön, ålder, Tiden som Spenderas på Sociala Medier (TSSM), antalet sociala medieplattformar som deltagarna varit i kontakt med under den senaste veckan och ett välmåendeformulär. Välmåendeformuläret mäter individers subjektiva psykiska välmående och är utformat av Ström och Carlbring (2014). Det innehåller frågor där deltagarna får skatta sig själva på en femstegsskala (α = .922). 150 (37 män, 113 kvinnor) deltagares svar analyserades i en hierarkisk multipel regression vilken visade på att TSSM var den enda variabeln som hade ett signifikant samband med psykiskt välmående. Psykiskt välmående verkar således vara mer förknippat med individers ålder och den tid som spenderas på sociala medier snarare än medantalet plattformar som individer använder. sociala medier psykiskt välmående välmåendeformuläret multipla plattformar Psychology Psykologi
2	Välmåendeformuläret - ett mått på subjektivt välmående : Psykometrisk utvärdering av en ny självskattningsskala Braconier, Anne January 2015 (has links) Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet. Välmåendeformulär Välmåendeformuläret självskattningsskala psykologi välmående välbefinnande subjektivt välmående psykologiskt välmående psykiskt välmående psykometrisk utvärdering explorativ studie normer normering klinisk icke-klinisk

Search results

Psykiskt välmående och sociala medier : Sambandet mellan användningen av antalet sociala medier och välmående

Välmåendeformuläret - ett mått på subjektivt välmående : Psykometrisk utvärdering av en ny självskattningsskala