Internationalisering innebär ett företags engagemang på utländska marknader, något som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utländska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare även för små och medelstora företag att göra affärer över gränserna har det i sin tur medfört barriärer som hindrar eller hämmar företags möjligheter att exportera. Även om det inte verkar råda någon konsensus vad det gäller exportbarriärer så är det ändå ett välbeforskat ämne. Vad som däremot ter sig betydligt mer outforskat är hur små och medelstora företag tar sig över dessa hinder. De förklaringar som finns kring hur små och medelstora företag hanterar de barriärer som upplevs vid export är väldigt oklara. Oftast beskrivs processer och arbete i samband med expansion men inte det grundläggande arbetet som små och medelstora företag går igenom för att kunna utvecklas och expandera genom sin export. Med grund utifrån detta har författarna till denna studie kommit fram till ett syfte som lyder att; ”Syftet med denna studie är att explorativt undersöka hur små och medelstora svenska exportföretag hanterar upplevda exportbarriärer” Författarna till denna studie har använt sig av en kvalitativ studie med ett deduktivt synsätt där grunden har legat i teori kring interna och externa exportbarriärer, dessa har delats in i de olika undergrupperna informations-, funktionella-, marknadsförings-, administrativa-, statliga- , genomförandes- samt miljöbarriärer. Denna teori tillsammans med tre semi-strukturerade djupintervjuer med de ovannämnda företagen har analyserats, och utifrån denna mynnat ut i en slutsats. Slutsatsen beskriver att de exportbarriärer som företag upplever är situationsbetingade och beror på mer än en variabel. Beroende på vilket geografiskt område företaget har valt att exportera till kommer de också uppleva varierande barriärer och då behöva anpassa sina hanteringsåtgärder. Vilka barriärer som upplevts och hur de hanterats beror också på hur länge företaget varit verksamma med export. Det sätt som har möjliggjort ett internationellt verkande i stor mån är genom användandet av mellanhänder. Genom att små och medelstora företag använder sig av mellanhänder har de kunnat hantera många av de barriärer som uppkommit på ett sätt som medför färre och mindre finansiella följder för det enskilda företaget.

The purpose of the present study was to analyze the significance ofcreativity for network behavior. Similar to other network behavioral studiesthe multidimensional approach was utilized where networking was dividedinto sub dimensions with external and internal counterparts. The domainspecific approach to creativity was used in order to attempt to determinewhich creative domain is significant for different networking behaviors.106 individuals participated in the study and the sample is considered anon-random convenience sample. The results showed that certain networkbehaviors interacted with different creative domains. The creative domainof everyday and verbal creativity were both unique predictors of networkbehavior and were the creative domains who were the most relevant.Structural facets in the form of work experience, organizational size andbiological gender were also explored. Work experience was shown to be aweak moderating variable to the relationship of network behavior andcreativity. Organizational size had no significant results and biologicalgender was significant for two of the creative domains: Math / scientificand artistic creativity. Results from the present study provide furtherevidence towards an area which is relatively new. The findings can be usedto create an empirical foundation in recruitment scenarios which mayrequire individuals with particular set of psychological traits. / Syftet med denna studie var att undersöka interaktionen mellannätverksbeteende och kreativitet, samt att analysera om kreativitet är avsignifikant betydelse för nätverksbeteende. I linje med tidigare forskningom nätverksbeteende är denna studie av multidimensionell karaktär, därnätverksbeteende delas upp i interna samt externa komponenter. Dendomänspecifika paradigmen för kreativitet användes för att undersökavilka av de kreativa domänerna som är mest relevanta vidnätverksbeteende. 106 individer deltog i studien och urvalet var ettbekvämlighetsurval. Resultatet visade att några av de kreativa domäneninteragerade med nätverksbeteende, där vardaglig samt verbal kreativitetvar av högst relevans samt även unika prediktorer för nätverksbeteende. Destrukturella faktorerna arbetslivserfarenhet, organisationsstorlek samtbiologiskt kön undersöktes också. Arbetslivserfarenhet visade sig ha enmodererande effekt i relation till sambandet nätverksbeteende ochkreativitet, medan organisationsstorlek inte hade någon signifikant effekt.Resultatet för biologiskt kön indikerade att de kreativa domänenmatematisk/vetenskaplig och konstnärlig kreativitet var signifikanta, därmän skattade sig som något mer kreativa än vad kvinnor gjorde. Studiensresultat kan användas för att skapa en evidensbaserad grund irekryteringssammanhang samt i utformningen av psykometriska tester.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland unga vuxna i Sverige. Det är en omdebatterad drog, debatterna handlar ofta om huruvida cannabis effekter är negativa eller inte. Detta examensarbete undersöker om det finns skillnader i problemnivå inom olika livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Examensarbetet är en kvantitativstudie som genom ett antal statistiska analyser jämför tre grupper av unga vuxna samt predicerar sannolikheten för vilka som löper störst risk att vara regelbundna cannabisanvändare. Resultatet tyder på att problemnivån ökar inom flera livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Högre involvering i cannabisbruk är förknippat med högre problemnivå i psykisk hälsa, narkotikabruk, narkotikabrott samt hereditet för narkotika. Vidare visar resultatet att faktorer som att vara man, bo i storstad och hereditet för narkotika är riskfaktorer som kan predicera ett regelbundet cannabisbruk. Examensarbetets slutsatser ger stöd för att ökad cannabisinvolvering tycks medverka till missbruk av andra illegala droger och tycks ha negativ påverkanseffekt på psykisk hälsa samt att benägenhet till brottslighet snarare har att göra med selektion än med involvering i cannabisbruk. / Cannabis is the most commonly used illicit drug among young adults in Sweden. It is a controversial drug, the debates about cannabis are often about whether cannabis effects are negative or not. This thesis examines whether there are differences in the level of problems in different areas of life depending on the extent of cannabis use. The thesis is a quantitative study by a number of statistical analyzes comparing three groups of young adults, and predicts the probability of which ones are most likely to be regular cannabis users. The results suggest that in many areas of life the problem level is increasing, depending on the extent of cannabis use. Higher involvement in cannabis use is associated with problems of higher levels in mental health, drug use, drug and family history of narcotics. Furthermore, the results show that factors such as being male, living in a big city and family history of illicit drugs are risk factors that can predict a regular cannabis use. The findings of the thesis provide support for that increased cannabis involvement seems to contribute to the abuse of other illicit drugs and seem to have a negative impact on mental health, and at last that the tendency to commit crime has rather to do with personality factors than cannabis use.

The use of guided instructions are often debated in science education research, but nevertheless often used in lower secondary school. The aim of this licentiate thesis is to contribute to knowledge about science education in lower secondary school when pupils’ do lab work using guided instructions. Two pupils are observed when they, during an activity, are expected to interpret an instruction and handle different artifacts. In study 1, the aim is to exploratory investigate and illustrate and discuss how a pragmatic analysis of learning (a combination of practical epistemology analysis and pragmatic theory) may contribute when developing principles for guided lab work. The result showed that  central principles for teaching is needed. Teachers need to participate during pupils’ lab work and focus on how pupils handle their learning environment and what pupils acknowledge as a learning environment.  In study 2 the aim is to develop, empirically test and discuss a methodology (i.e. a combination of an analytical method, a strategy for analysis and pragmatic theory). The pragmatic inspired methodology is developed and tested to create knowledge about what kinds of different engagement may develop when pupils participate in guided lab work. In this study, which is based on earlier contributions to our understanding of engagement, interest and taste, two different intrinsic engagements were found; one is linked to the purpose of the activity and the other to enjoyment. The result showed that the first type of engagement is developed while the pupils solve a practical problem furthermore the pupils’ solution carries artistic qualities, (i.e. a personal investment beyond what is expected from the teacher regarding the laboratory work that they are involved in).  Finally, I draw on studies 1 and 2 to conclude principles for guided lab work in lower secondary school. These principles may be useful when teachers want pupils to engage artistically in an activity.

Uppsatsen är en kvantitativ och explorativ studie i hur Aftonbladets huvudrubriker påtidningens förstasida sett ut från 1944 till 2004. Sju stycken nedslag med ett decenniumsmellanrum gjordes vid insamlandet av materialet. Därefter valdes de nummer ut där rubrikermed epitetet ”extra” samt kvällstidningsord fanns med samt de fall där tidningen framhävdesig själv som exklusiv innehavare av reportaget. Författarna har velat se utvecklingen av hurdessa tre begrepp har utvecklats och använts under den undersökta perioden i och med enalltmer förekommande sensationsjournalistik hos tidningen. Det framkommer bland annat attanvändandet av rubriker med den tillagda titeln ”extra” har ökat markant från och med 1994,något som troligtvis har med sviktande försäljningssiffror att göra. / The paper is a quantitative and explorative study in how Aftonbladets main headlines on theirfirst pages has developed during a period from 1944 to 2004. Seven one year episodes wereinvestigated with one decade’s separation. Thereafter those issues where headlines that wore the epithet “extra” and had so called tabloid-words as well as when the newspaper hasclaimed to sit exclusively on the reported material were picked out. The writers has wanted toview how those three concepts has developed and being used during the investigated periodsince there has been a more increasingly use of so called sensation journalism by the tabloid.It appears that the use of so called “extra-headlines” has increased significantly as from 1994,something that most likely is connected to failing sales.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.

Background: Psychosomatic problems are increasing among adolescent girls and levels of life satisfaction, well-being and self-esteem are lower among adolescent girls compared to boys at the same age. Aim: The aim of this thesis was to explore adolescent girls’ perceptions of the concept of PMH and to identify influential factors for PMH from their own perspectives. Methods: A qualitative explorative study was designed. The data collection was through four semi-structured focus group interviews. Participation in the study was completely voluntary and 14 high school girls aged 16-17 participated in the study. An inductive content analysis was conducted to analyze the collected data. Results: Six categories and sixteen subcategories emerged from the data analysis, answered the two objectives of the study and met the purpose of this thesis. The six categories were: 1) when you feel well and things go well; 2) school-related factors, 3) factors at home and at leisure time, 4) key personal characteristics, 5) coping skills and balanced healthy lifestyle, 6) more attention to PMH. The findings showed that PMH was perceived as a two-dimension concept of feeling well and functioning well in life. The main influential factors for PMH was healthy social relations within and outside the family, key characteristics such as optimism, high self-esteem, sense of control, purpose and progress as well as coping skills and paying more attention to PMH.     Conclusion: A combination of positive factors promoting feeling well and functioning well in life should be taken into account in the development of mental health promotion approaches and programs to improve PMH among adolescent girls. / Bakgrund: Psykosomatiska besvär ökar bland flickor och livstillfredsställelse, välbefinnande och självkänsla bland flickor är lägre än pojkar.    Syfte: Syftet med studien var att studera uppfattningar av flickor på gymnasiet om begreppet positiv psykisk hälsa (PMH) och identifiera faktorer som påverkar PMH utifrån målgruppens egna perspektiv. Metod: En kvalitativ explorativ studie utformades. Datainsamlingen skedde genom fyra fokusgruppsintervjuer och 14 gymnasieflickor i åldern 16-17 deltog i studien. Deltagande i studien var helt frivilligt. En kvalitativ induktiv innehållsanalys utfördes för att analysera insamlade data. Resultat: Sex huvudkategorier och sexton subkategorier återfanns i dataanalysen som svarade på syftet och två frågeställningarna i studien. De sex huvudkategorierna var: 1) när man mår bra och allt går bra 2) skolrelaterade faktorer 3) faktorer hemma och på fritiden, 4) viktiga personliga egenskaper, 5) coping färdigheter och balanserad hälsosam livsstil, 6) mer uppmärksamhet till PMH. Resultatet visade att PMH uppfattades som ett tvådimensionskoncept, att må bra och att fungera bra i livet. De centrala faktorerna för PMH identifierades som hälsosamma relationer inom och utanför familjen, viktiga egenskaper som optimism och bra självkänsla, känsla av utveckling, kontroll och meningsfullhet, stresshanteringsförmåga, samt att uppmärksamma PMH. Slutsats: En kombination av positiva faktorer för att må bra och fungera bra i livet, bör beaktas inom utveckling av strategier för att förbättra PMH bland flickor på gymnasiet. Nyckelord: Positiv Psykisk Hälsa, Flickor På Gymnasiet, Kvalitativ Explorativ Studie, Fokusgrupp Intervjuer.