Uppsatsens syfte är att undersöka hur tidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om mordfall på sina förstasidor i förhållande till de publicistiska reglerna. Studien lägger fokus på tre olika mordfall och hur de två kvällstidningarna agerat gällande hänsynstagande gentemot brottsoffren, brottsoffrens anhöriga samt personer som är misstänkta för brott men ännu inte har dömts. Det teoretiska ramverket för denna studie består av teorierna konsekvensneutralitet och social ansvarsteori, Susanne Wigorts Yngvessons teori om journalistik yrkesetik, de pressetiska reglerna, Ester Pollacks teorier om medier och brott, Nils Christies teori om det ideala offret, Simon Lindgren och Ragnar Lundströms teorier om brottsoffer i medier samt teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys med en diskursanalytisk ansats, bildanalys samt vissa kvantitativa inslag gällande antal förstasidor som de två tidningarna publicerat där mordfallen behandlas. Resultatet visar att det finns skillnader gällande vad samt hur mycket Aftonbladet respektive Expressen väljer att publicera på förstasidorna. Båda tidningarna har gjort publiceringar som skulle kunna tolkas bryta mot de publicistiska reglerna och Expressen har gjort detta i större utsträckning.

<p><strong>Sammanfattning</strong>Medieklimatet i Sverige har blivit allt hårdare under de senaste tio till femton åren. Allt fler aktörer spelar på mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersålda papperstidningar är både löpsedeln och förstasidan på tidningen reklampelare som ska sälja tidningen till konsumenterna. Och innehållet på dessa väsentligt för upplagesiffrorna.I vår studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna på Sveriges upplagemässigt största tidning, Aftonbladet, förändrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehållsanalys jämföra förstasidor från 1987, 1997 och 2007. I studien presenterar vi skillnader och likheter på förstasidor de tre åren sinsemellan. Vi har kommit fram till att Aftonbladet 2007 använde sig av andra grepp för att locka läsare att köpa tidningen än vad de gjorde 1987 och 1997. Tendenser kan urskiljas att tidningen på 2000-talet anpassat sig till konkurrensen främst genom att erbjuda fler tilläggsprodukter, bland annat bilagor och filmer som konsumenten får köpa tillsammans med tidningen. Samtidigt använde Aftonbladet andra marknadsföringsknep på förstasidan 1987, som sedan sakta tycks ha dött ut, exempelvis egna tävlingar där den som köper tidningen kan vara med och vinna priser. Studien omfattar också huvudnyheten på förstasidan och vi har jämfört nyhetsvärderingen 1987, 1997 respektive 2007. Vi kunde dock inte konstatera någon märkbar skillnad i vilken typ av nyhet som publiceras på förstasidan. Däremot visar resultatet av studien att Aftonbladet 2007 hårdare vinklade de nyheter som publicerades på förstasidan, dels genom personifiering och dels genom att göra nyheterna till mer sensationsinriktade. Resultatet tyder på att tidningen använder sig av de ovan nämnda greppen för att ytterligare attrahera läsare och sticka ut från andra medier de konkurrerar med.</p>

SammanfattningMedieklimatet i Sverige har blivit allt hårdare under de senaste tio till femton åren. Allt fler aktörer spelar på mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersålda papperstidningar är både löpsedeln och förstasidan på tidningen reklampelare som ska sälja tidningen till konsumenterna. Och innehållet på dessa väsentligt för upplagesiffrorna.I vår studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna på Sveriges upplagemässigt största tidning, Aftonbladet, förändrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehållsanalys jämföra förstasidor från 1987, 1997 och 2007. I studien presenterar vi skillnader och likheter på förstasidor de tre åren sinsemellan. Vi har kommit fram till att Aftonbladet 2007 använde sig av andra grepp för att locka läsare att köpa tidningen än vad de gjorde 1987 och 1997. Tendenser kan urskiljas att tidningen på 2000-talet anpassat sig till konkurrensen främst genom att erbjuda fler tilläggsprodukter, bland annat bilagor och filmer som konsumenten får köpa tillsammans med tidningen. Samtidigt använde Aftonbladet andra marknadsföringsknep på förstasidan 1987, som sedan sakta tycks ha dött ut, exempelvis egna tävlingar där den som köper tidningen kan vara med och vinna priser. Studien omfattar också huvudnyheten på förstasidan och vi har jämfört nyhetsvärderingen 1987, 1997 respektive 2007. Vi kunde dock inte konstatera någon märkbar skillnad i vilken typ av nyhet som publiceras på förstasidan. Däremot visar resultatet av studien att Aftonbladet 2007 hårdare vinklade de nyheter som publicerades på förstasidan, dels genom personifiering och dels genom att göra nyheterna till mer sensationsinriktade. Resultatet tyder på att tidningen använder sig av de ovan nämnda greppen för att ytterligare attrahera läsare och sticka ut från andra medier de konkurrerar med.

<p>Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007.</p><p>Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område.</p><p>Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan. Den vanligaste huvudaktören är den ”vanliga människan” och huvudnyhetens ursprung och källa är oftast från Sverige.</p><p>Den kvalitativa analysen pekade ut att det har skett en förändring på tidningarnas förstasidor. Bilderna har blivit mindre i storlek men fler samt att reklam på tidningarna förekommer i allt högre utsträckning nu än för 30 år sedan. Undersökningen visade också att tidningarnas förstasidor liknade varandra mer utseendemässigt för varje år som gick.</p> / <p>The purpose of this study is to compare the front pages of Aftonbladet and Expressen in four different years within a period of 30 years to see what changes have been done. We have also examined the development of the media over time. Our examined years are 1977, 1987, 1997 and 2007.</p><p>The material of examination consists of 182 front pages which are well spread over the four years. We have employed a so called synthetic week, meaning that you examine Monday one week, Tuesday the following week, and so forth. Our main starting point has been the research of Marina Chersetti about the increasingly widespread journalism of sensation, as well as other theorists carrying out research within the same area.</p><p>The quantitative study showed that crimes are the most frequently occurring head news on the front pages and that there are more news about celebrities today than 30 years ago. The most common main figure is the “ordinary individual” and the origin of the head news, as well as the source, is mostly Swedish.</p><p>The qualitative analysis pointed out that the front pages have changed. The pictures have become smaller but more numerous, and compared to 30 years ago, advertising occur to a greater extent today. The study also showed that the front pages became more similar in appearance every year.</p>

Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007. Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område. Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan. Den vanligaste huvudaktören är den ”vanliga människan” och huvudnyhetens ursprung och källa är oftast från Sverige. Den kvalitativa analysen pekade ut att det har skett en förändring på tidningarnas förstasidor. Bilderna har blivit mindre i storlek men fler samt att reklam på tidningarna förekommer i allt högre utsträckning nu än för 30 år sedan. Undersökningen visade också att tidningarnas förstasidor liknade varandra mer utseendemässigt för varje år som gick. / The purpose of this study is to compare the front pages of Aftonbladet and Expressen in four different years within a period of 30 years to see what changes have been done. We have also examined the development of the media over time. Our examined years are 1977, 1987, 1997 and 2007. The material of examination consists of 182 front pages which are well spread over the four years. We have employed a so called synthetic week, meaning that you examine Monday one week, Tuesday the following week, and so forth. Our main starting point has been the research of Marina Chersetti about the increasingly widespread journalism of sensation, as well as other theorists carrying out research within the same area. The quantitative study showed that crimes are the most frequently occurring head news on the front pages and that there are more news about celebrities today than 30 years ago. The most common main figure is the “ordinary individual” and the origin of the head news, as well as the source, is mostly Swedish. The qualitative analysis pointed out that the front pages have changed. The pictures have become smaller but more numerous, and compared to 30 years ago, advertising occur to a greater extent today. The study also showed that the front pages became more similar in appearance every year.

Uppsatsen är en kvantitativ och explorativ studie i hur Aftonbladets huvudrubriker påtidningens förstasida sett ut från 1944 till 2004. Sju stycken nedslag med ett decenniumsmellanrum gjordes vid insamlandet av materialet. Därefter valdes de nummer ut där rubrikermed epitetet ”extra” samt kvällstidningsord fanns med samt de fall där tidningen framhävdesig själv som exklusiv innehavare av reportaget. Författarna har velat se utvecklingen av hurdessa tre begrepp har utvecklats och använts under den undersökta perioden i och med enalltmer förekommande sensationsjournalistik hos tidningen. Det framkommer bland annat attanvändandet av rubriker med den tillagda titeln ”extra” har ökat markant från och med 1994,något som troligtvis har med sviktande försäljningssiffror att göra. / The paper is a quantitative and explorative study in how Aftonbladets main headlines on theirfirst pages has developed during a period from 1944 to 2004. Seven one year episodes wereinvestigated with one decade’s separation. Thereafter those issues where headlines that wore the epithet “extra” and had so called tabloid-words as well as when the newspaper hasclaimed to sit exclusively on the reported material were picked out. The writers has wanted toview how those three concepts has developed and being used during the investigated periodsince there has been a more increasingly use of so called sensation journalism by the tabloid.It appears that the use of so called “extra-headlines” has increased significantly as from 1994,something that most likely is connected to failing sales.

I denna uppsats analyseras tio stycken förstasidor av nyhetstidningarna Dagens Nyheter samt Aftonbladet med syftet att undersöka hur och med vilka visuella uttryck terrorattacken på Drottninggatan 2017 visualiserades. Resultatet av en semiotisk analys av nyhetstidningarna Dagens Nyheter samt Aftonbladets förstasidors visualisering av terrorattacken på Drottninggatan 2017 visar på att journalisterna som rapporterade använde sig gärna av argument som spelade på läsarnas känslor. Stora bilder som gärna väcker känslor präglade förstasidorna dagen efter terrordådet. Bilderna i sig innehöll visuella element som visade på att de förhöll sig till en retorisk strategi vid rapporteringen. Tidigare studier har främst fokuserat på hur nyhetsmedia har ramat in händelsen, med hjälp av den semiotiska analysen kan djupare mening och förståelse nås för hur och på vilket sätt nyhetsmedia visualiserade terrorattacken. / In this essay, 10 front pages of the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet are analysed with the aim of examining how and with what visual expression the terrorist attack on Drottninggatan 2017 was visualised. The results of a semiotic analysis of the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet's front page visualisation of the terrorist attack on Drottninggatan 2017 show that the journalists who reported used arguments that alluding to readers' feelings. Large images that like to evoke emotions marked the front pages the day after the terrorist attack. The images themselves contained visual elements that showed that they related to a rhetorical strategy when reporting. Previous studies have mainly focused on how the news media has framed the incident, with the help of the semiotic analysis, a deeper meaning and understanding can be reached for how and in what way the news media visualised the terrorist attack.