Uppsatsens syfte är att undersöka hur tidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om mordfall på sina förstasidor i förhållande till de publicistiska reglerna. Studien lägger fokus på tre olika mordfall och hur de två kvällstidningarna agerat gällande hänsynstagande gentemot brottsoffren, brottsoffrens anhöriga samt personer som är misstänkta för brott men ännu inte har dömts. Det teoretiska ramverket för denna studie består av teorierna konsekvensneutralitet och social ansvarsteori, Susanne Wigorts Yngvessons teori om journalistik yrkesetik, de pressetiska reglerna, Ester Pollacks teorier om medier och brott, Nils Christies teori om det ideala offret, Simon Lindgren och Ragnar Lundströms teorier om brottsoffer i medier samt teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys med en diskursanalytisk ansats, bildanalys samt vissa kvantitativa inslag gällande antal förstasidor som de två tidningarna publicerat där mordfallen behandlas. Resultatet visar att det finns skillnader gällande vad samt hur mycket Aftonbladet respektive Expressen väljer att publicera på förstasidorna. Båda tidningarna har gjort publiceringar som skulle kunna tolkas bryta mot de publicistiska reglerna och Expressen har gjort detta i större utsträckning.

This study examines the ethics of investigative journalism. Especially the ethical considerations of the methods used by the journalists. The study have used a thematic analysis through semi-structured interviews with investigative journalists about their investigations. The real life examples were used as a solid basis of what journalists have done while also considering what literature suggests for ethical journalism. The two were compared and analyzed to find a cohesive answer to the question: how do journalists reason the methods they use during a journalistic investigation? The conclusion came down to journalists following the laws and their editorial office’s own ethical rules as closely as they can while still using so-called “sneaky” methods. However if the information is important enough and there is no other way to gain it  journalists deems the act of law- and rulebreaking justified in the cause of public good.