Terrordåd blir allt vanligare i Europa, men Sverige har under lång tid varit skonade från den typen av brottslighet. Det kom att ändras den 7 april 2017 då IS-anhängaren Rakhmat Akilov stal en lastbil med målet att döda så många som möjligt. Den här studien analyserar bildrapporteringen kopplat till terrordådet som kom till att rubba den svenska befolkningens syn på terror. Den här studien jämför rapporteringen i fyra av Sveriges största nyhetstidningar. Två dagstidningar och två kvällstidningar, varav alla har sitt huvudkontor i Stockholm där terrordådet genomfördes. Totalt har vi analyserat 170 bilder, med rubrik och bildtext, tillhörande 170 artiklar genom kvantitativa metoder. För att göra detta har vi tagit stöd av gestaltningsteorin, nyhetsvärdering, semiotik, retorisk analys och teorier för att analysera sambandet mellan bild och rubrik. Resultatet av studien visar att artiklar med etisk inramning var mest representerat när det kommer till alla fyra tidningar sammanslaget. Mellan dagstidningarna och kvällstidningarna visar det sig att det finns skillnader i hur tidningsredaktionerna har valt att rama in händelsen. Kvällstidningarna har en högre representation av opinionsartiklar jämfört med dagstidningarna i anslutning till attentatet. Studien visar även att kvällstidningarna i större utsträckning gjorde känslomässiga anknytningar för att locka läsare.

Denna studie granskar källor i form av personer i rapporteringen kring terrordådet på Drottninggatan 2017. Krissituationer innebär ett akut och stort behov av information hos allmänheten. Forskning har påvisat att svenska medier brister ur en källkritisk aspekt vid rapportering kring kriser, därför är det viktigt att granska källanvändningen vid dessa extraordinära händelser. I den här undersökningen fokuserar vi på personkällor och en av frågeställningarna som studien behandlar är: Vilka personkällor användes i rapporteringen? Inom kriskommunikationsforskningen är det vanligt att dela in en kris i olika faser då rapporteringens tema skiftar under olika tidpunkter i krisen. Därför behandlar studien även frågeställningarna: I vilka artikelteman förekommer de olika personkällorna? Vilka likheter och skillnader fanns i användningen av personkällor i fas 1 och fas 2? Vilka likheter och skillnader fanns i förekomsten av olika artikelteman i fas 1 och fas?  Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av totalt 290 nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.  Resultatet av studien visar att de vanligaste personkällorna var ”polis” och ”politiker”. Förstahandskällor var vanligast med 78% av alla personkällor och 10% utgjordes av alla personkällor utan namn. Manliga personkällor dominerade rapporteringen med 77% och kvinnorna utgjorde 33%. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader mellan de två faserna. Det förekom fler personkällor i fas 1 generellt och även fler elitpersoner. Frekvensen av olika personkällor och artikelteman förändrades i de två faserna vilket påvisar att rapporteringens innehåll såg olika ut vid olika tidpunkter i krisen.

Syftet med denna studie är att genom ett stadsplaneringsperspektiv undersöka de åtgärder som har vidtagits på centrala Drottninggatan efter fordonsattacken som inträffade där i april 2017. Studiens forskningsfrågor rör hur fordonsattacken har påverkat upplevelsen av trygghet på centrala Drottninggatan, hur allmänhet, kommunpolitiker och tjänstepersoner i Stockholms stad förhåller sig till de vidtagna åtgärderna, samt huruvida dessa åtgärder kan tillämpas även i resten av innerstaden för att försvåra fordonsattacker mot allmänheten. För att besvara dessa frågor har ett teoretiskt ramverk konstruerats, som utgår från forskningsfälten situationell brottsprevention, urban resiliens och miljöpsykologi. I en strävan efter att nå allmänhet, politiker och tjänstepersoner, har denna fallstudie begagnat såväl kvalitativa som kvantitativa ansatser. Mer specifikt har sex intervjuer med tjänstepersoner och politiker i kommunen genomförts, 150 enkätsvar insamlats från allmänheten på Drottninggatan och en webbenkät skickats till ledamöterna i kommunfullmäktige. Studiens resultat och slutsatser är att fordonsattacken har påverkat trygghetsupplevelsen på centrala Drottninggatan negativt hos respondenterna från allmänheten och kommunfullmäktige, att upplevelserna är ojämnt fördelade över studieområdet, att konsensus saknas bland beslutsfattare och verkställare om ändamålet med de vidtagna åtgärderna, och att dylika åtgärder har potential att försvåra fordonsattacker på centrala Drottninggatan och andra specifika platser – men sannolikt inte i innerstaden som helhet.

The town square is an important public space and is often described as the city´s living room. By creating a lively city center a sense of security is developed among the citizens which makes them wanting to use the town square regardless the time of the day. One important meeting point in Gävle is the centrally located Stortorget, sited between Drottninggatan and Nygatan. The town square went through an extensive renovation followed by both positive and negative reactions among the City´s inhabitants.  The aim with the study was to investigate the main walking paths and meeting points as a planning support to Gävle Municipality in their work with a new city plan.   By studying the pedestrian movement patterns at Stortorget, Nygatan and Drottninggatan, the main walking paths and meeting points during all hours of the day was obtained. The study included camera observations at Stortorget which was complemented by space syntax analysis in Geographical Information Systems (GIS). These methods have, together with interviews of the visitors at Stortorget and earlier studies, ended in different development suggestions. The developments suggestions aim to create a more pleasant place with more movement throughout the day. This is achieved through the construction of more secondary seats, increase the plant growth, improve the street lighting, entend the cycle parking and improve the playground and market trade.   Conclusions drawn from this study shows that there are a number of factors that affect pedestrian movement patterns, including distance, weekday, money, security, opening times, weather, layout and design. It has also been found that the main routes are along Drottninggatan, Nygatan, the square edges and diagonally across the square. The pattern was found regardless of time of day or day of week. However, the flow varied depending on the day of week and time of day. / Torg är en viktig allmän plats för stadens invånare och beskrivs ofta som stadens vardagsrum. Genom att skapa en aktiv stadskärna framkallas en trygghet hos invånarna som gör att de vågar använda torget oavsett tid på dygnet. En viktig mötesplats i Gävle är det centralt belägna Stortorget som är lokaliserat mellan Drottninggatan och Nygatan. Torget genomgick mellan 2009 och 2010 en omfattande renovering vilket har resulterat i både positiva och negativa reaktioner hos invånarna. Syftet med arbetet var att undersöka de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna som stöd för Gävle Kommun i deras arbete vid upprättandet av en ny centrumplan.   Genom studier av gåendes rörelsemönster på Stortorget, Nygatan och Drottninggatan erhölls de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna under dygnets alla timmar. Studierna innefattade kameraobservationer över torget som kompletterades med en space syntax analys i GIS (geografiska informationssystem). Dessa metoder har tillsammans med intervjuer av torgets besökare samt tidigare studier, resulterat i olika utvecklingsförslag för Stortorget, Nygatan och Drottninggatan. Utvecklingsförslagen syftade till att skapa en trivsammare plats med mer rörelse under hela dygnet. En trivsam plats med mer rörelse skulle uppnås genom att uppföra fler sekundära sittplatser, öka växtligheten, förbättra belysningen, utöka cykelparkeringen, samt förbättra lekplatsen och torghandeln.   Slutsatser som kan dras utifrån studien är att det finns en rad faktorer som påverkar gåendes rörelsemönster, bland annat avstånd, veckodag, ekonomi, trygghet, öppettider, väder, torgets utformning och design. Det har även konstaterats att de huvudsakliga stråken är längs med Drottninggatan, Nygatan, torgets kanter, samt diagonalt över torget, och återfanns oavsett tid på dygnet eller veckodag. Däremot varierade flödet beroende på veckodag och tid på dygnet.

Denna studie syftar till att urskilja och undersöka särskilt belysta diskurser i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017. Det åligger även i studiens syfte att undersöka hur diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande. Utifrån studiens syfte har följande forskningsfrågor utformats: Vilka diskurser om attentatet kan urskiljas i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017? Hur kan man förstå diskurserna utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande? Det empiriska materialet består utav tjugo utvalda nyhetsartiklar som analyseras genom en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs modell med tre dimensioner. Den kritiska diskursanalysen kan anses vara en paketlösning innehållande både teoretiska och metodologiska verktyg men påtalar en nödvändighet att förankra den diskursiva praktiken i den sociala praktiken som sammankopplas med ytterligare teori om samhällsfenomen. Studiens ytterligare teoretiska inslag består utav teoretiska ansatser om meningsskapande vid kritiska händelser. De diskurser som kan urskiljas är i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efterföljande attentatet i Stockholm den 7 april 2017 är: Formulerandet av ett ”vi” och ”dem”, Konstruerandet av förövaren & Tryggheten som vård- och blåljuspersonal skapade. I dimensionen för social praktik integrerades den diskursiva praktiken och genererade svar på studiens ytterligare forskningsfråga. I analysen framkom att diskurserna bidrar till meningsskapande i form av generering av subjektiva verklighets- och sanningsuppfattningar, självreflektioner, reflektioner om andra och förhållandet till dem, reflektioner om världen, subjektiva uppfattningar om vilka rådande normer och handlingsageranden som skapas vid en kritisk händelse. / The purpose of this thesis is to distinguish and examine prominent discourses in news articles published by Dagens Nyheter and Aftonbladet the week following the 2017 Stockholm Attack on the 7th of April. The purpose also includes to examine how the portrayals produced in the discourses can be understood from a perpective of critical events impact on creations of meaning. Based on the purpose of the study the following reasearch questions have been created: What discourses can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet news articles the week following the attack in Stockholm the 7th of April 2017? How can you understand the discourses based on a perspective on the impact of critical events on meaning creation? The empirical material consists of twenty selected news articles analyzed with a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensional model. The critical discourse analysis can be regarded as a package solution containing both theoretical and methodological tools, but emphasizes the necessity of anchoring discourse practice in social practice, coupled with additional theory of social phenomena. The further theoretical aspects of the study consist of theoretical approaches to critical events. The discourses that can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet's news articles is: The formulation of a "we" and "them", the Constitution of the perpetrator & Security created by the care and uniformed proffessions. In the dimension of social practice, the discursive practice was integrated and generated answers to the further research question of the study. By the analysis it was found that the discourse contributes to the creation of meaning in the generation of subjective reality and truth perceptions, self-reflections, reflections about others and their relationships, reflections on the world, subjective perceptions of what prevailing norms and actions taken in a critical event.

What attributes can make a street become more sociable and create a vibrant streetscape where people feel comfortable spending time? The purpose of this study is to find these attributes and apply this knowledge in a case study on Drottninggatan and Strøget to identify their strengths and weaknesses as well as providing recommendations on how the streets can become more sociable public spaces. To achieve this a diverse selection of methods will be used. A literature review with emphasis on theories by Mehta (2013), Jacobs (1995) and Whyte (1980) will form the foundation for the study. Furthermore a combination of conventional methods such as observations and counting/tracking and more experience-based methods as City Walks and storytelling will form the core of the case study. During the case study a number of important urban elements arose with the key features being the use of open spaces, urban furniture and their positioning, the use of green structure and the presence of events on the street. The architectural ensemble is to be considered important for the framing of the public realm to a certain degree since it has a strong effect on how a space is perceived and the fact that if inappropriately used it can give rise to negative experiences of the street. Strøget and Drottninggatan show examples of both good and bad practice and both have aspects to improve to support a more sociable public space, even though Strøget have to be considered as being a few steps ahead. / Vilka attribut kan få en gata att bli mer socialt tilltalande och skapa ett levande gaturum där människor trivs att vara? Syftet med denna studie är att finna dessa attribut och tillämpa detta i en fallstudie om Drottninggatan och Strøget för att identifiera deras styrkor och svagheter samt ge rekommendationer på hur dessa gator kan bli mer välkomnande och socialt tilltalande. Olika typer av metoder kommer att genomföras under denna studie. En litteraturstudie med tyngdpunkt på teorier av Mehta (2013), Jacobs (1995) och Whyte (1980) kommer att utgöra grunden för denna studie. Utöver detta kommer också en kombination av konventionella metoder som observationer och räkning/spårning och mer upplevelsebaserade metoder som City Walks och historieberättande att vara kärnan fallstudien. Under fallstudien uppkom ett antal viktiga attribut, men de viktigaste var användandet av öppna ytor, gatumöbler och hur dessa är placerade, användandet av grönstruktur och närvaron av olika event i gaturummet. Arkitekturens utformning är en till en viss grad en viktig aspekt när det gäller inramningen av det offentliga rummet eftersom den har en stark påverkan på hur gaturummet upplevs och det faktum att olämpligt användande kan resultera i negativ påverkan. Strøget och Drottninggatan visar båda prov på både bra och dåliga exempel, och båda har aspekter som behöver förbättras för att kunna främja ett mer socialt tilltalande gaturum, även om Strøget måste ses som att ha kommit längre i processen.

I denna uppsats analyseras tio stycken förstasidor av nyhetstidningarna Dagens Nyheter samt Aftonbladet med syftet att undersöka hur och med vilka visuella uttryck terrorattacken på Drottninggatan 2017 visualiserades. Resultatet av en semiotisk analys av nyhetstidningarna Dagens Nyheter samt Aftonbladets förstasidors visualisering av terrorattacken på Drottninggatan 2017 visar på att journalisterna som rapporterade använde sig gärna av argument som spelade på läsarnas känslor. Stora bilder som gärna väcker känslor präglade förstasidorna dagen efter terrordådet. Bilderna i sig innehöll visuella element som visade på att de förhöll sig till en retorisk strategi vid rapporteringen. Tidigare studier har främst fokuserat på hur nyhetsmedia har ramat in händelsen, med hjälp av den semiotiska analysen kan djupare mening och förståelse nås för hur och på vilket sätt nyhetsmedia visualiserade terrorattacken. / In this essay, 10 front pages of the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet are analysed with the aim of examining how and with what visual expression the terrorist attack on Drottninggatan 2017 was visualised. The results of a semiotic analysis of the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet's front page visualisation of the terrorist attack on Drottninggatan 2017 show that the journalists who reported used arguments that alluding to readers' feelings. Large images that like to evoke emotions marked the front pages the day after the terrorist attack. The images themselves contained visual elements that showed that they related to a rhetorical strategy when reporting. Previous studies have mainly focused on how the news media has framed the incident, with the help of the semiotic analysis, a deeper meaning and understanding can be reached for how and in what way the news media visualised the terrorist attack.

Finns det skillnader mellan hur två olika attentat beskrivs i olika svenska tidningar? Om det finns en skillnad, går det att se skillnaden mellan attentaten eller mellan tidningarna, eller båda? Dessa frågor besvarar den här uppsatsen. Jag har med, hjälp av systemisk-funktionell grammatik, undersökt om det finns någon skillnad mellan hur en svensk kvällstidning (Aftonbladet) och en svensk morgontidning (Göteborgsposten) beskrivit gärningsmannens handlingar med avseende på materiella processer i artiklar publicerade dagarna efter två olika terrorattentat. Jag har även med samma metod undersökt om det finns skillnader mellan artiklarna som beskriver de två dåden. Alltså vilka potentiella skillnader som kan finnas mellan två tidningar eller två terrordåd. Dåden som har undersökts är för det första skolattacken i Trollhättan 2015-10-22. En maskerad man gick in på en grundskola och högg ihjäl lärare och elever med utländskt påbrå med ett svärd innan han sköts till döds av polis. Det andra dådet är lastbilsattacken i Stockholm 2017-04-07. En man kapade en lastbil och körde ihjäl människor på Drottninggatan och greps senare samma dag. Efter att ha räknat antalet satser och materiella processer med gärningsmannen som deltagare, i fem artiklar per tidning och attentat, visar jag i den här studien att Göteborgsposten har gärningsmannen som aktör eller mål i processerna märkbart färre gånger än Aftonbladet. Uppsatsen kan också visa att andelen materiella processer med gärningsmannen som deltagare är lägre i artiklarna om lastbilsattacken än skolattacken. / Are there any differences between how two different acts of terrorism are described in Swedish newspapers? If there are, is the difference between the newspapers or between the attacks, or both? These are the questions the author have tried to answer in this paper. The author has, with the help of system-functional grammar, analyzed if there are any differences between how a Swedish evening newspaper (Aftonbladet) and a morning newspaper (Göteborgsposten) described the material processes with the perpetrator as a participant in articles published during the days following two different terror attacks. I have with the same method analyzed if there are differences between the articles describing the attacks. Meaning, what are the potential differences between the two newspapers or the two terror attacks. The first attack used in the essay is the school attack on a elementary school in Trollhättan 2015-10-22. A masked man armed with a sword stabbed teachers and students with non-Swedish heritage before being shot by police. The other attack is the truck attack in Stockholm 2017-04-07, where a man hijacked a delivery truck and drove over pedestrians on Drottninggatan before being arrested later the same day. After counting the material processes with the perpetrator as a participant, using five articles per attack in each newspaper following the two attacks, the essay proves that Göteborgsposten has noticeably fewer instances of this than Aftonbladet. It also proves that the amount of material processes with the perpetrator as a participant are fewer in the articles about the truck attack than the school attack.

The aim of this bachelor thesis was to analyse and examine which images the morning newspaper Dagens Nyheter and the tabloid paper Aftonbladet choosed to use on their front pages when reporting about the terrorist attack in Stockholm 2017. We also wanted to examine if there were any differences or similarities between morning newspapers and tabloids images on their front pages.    Before our study we did a mapping where we examined how many images, between April 8 and April 30,  the two newspapers used when portraying the incident on their front page. The mapping helped structuring our process by creating categories before deciding which images we wanted to examine more closely. We conducted a qualitative study and used semiotic image analysis, visual rhetoric analysis, metonymy, metaphor and index. We analysed twelve pictures; seven from Aftonbladet and five from Dagens Nyheter.          By examining this we established that there were both differences and similarities between the newspapers. The biggest difference was that Aftonbladet used more dynamic images while Dagens Nyheter used more approximations. Aftonbladet´s images portrayed the attack with dramatic, close-ups images where the images felt more realistic and Dagens Nyheter portrayed the attack with more objective images. A similarity that we found was that both newspapers used images of authoritarian people and implied that the society stands united against the terror. We also found that the suspected terrorist, Rakhmat Akilov, was presented as a threat from the outside that destroyed “our” western world.

Den 7 april 2017 kapades en lastbil och kördes i hög hastighet längs Drottninggatan som sedan kraschade in i Åhléns. Fem personer omkom och dussintals skadades till följd av händelsen, som förklarades vara ett terrordåd. Studien syftar till att undersöka de svenska reaktionerna på terrordådet, med fokus på känslor och värderingar mot bakgrund av Durkheims teori om det kollektiva medvetandet. Detta görs genom tematisk analys med socialkonstruktivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Den tematiska analysen utgörs av 2 huvudteman, känslor och värderingar med fem, respektive fyra underteman. 84 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet analyseras och innehållet kodas enligt framework-modellen. Resultatet visar att känslor och värderingar uttrycks på olika sätt, övergripande ses manifestationen dagen efter dådet som en stark symbol för uttrycket av det kollektiva medvetandet, där motstånd, engagemang, känslor och värderingar uttrycks. Stadsrepresentanter, såsom Kungen och Statsministern, blir ytterligare symboler för det kollektiva medvetandet och dess reaktioner, både gällande uttrycken för känslor och värderingar. Det kollektiva medvetandet kom till uttryck i, samt förstärkts och återuppbyggs efter den attack som skett. Studien visar att känslor agerar som ett lim för att hålla samhället intakt. Medan värderingarna, som ligger till grund för känslorna lyfter samhället och bidrar till moralförhöjande handlingar efter dådet.