Detta examensarbete lägger sitt fokus kring offentliga rum, med inriktning på torg. Syftet är att skapa en bättre uppfattning kring hur torg behöver vara utformade för att människor ska fortsätta besöka dessa betydelsefulla mötesplatser i stadsrummet. För att svara på detta har en enkätstudie och observation utförts på Stortorget i Skurup. Intervjuer med fyra ämneskunniga personer har även använts som metod för att diskutera vilka problem som uppstår av obesökta torg och hur sådana platser kan väckas till nytt liv.  Med hjälp av metoderna visar resultatet att Stortorget i Skurup anses av majoriteten vara ett oinbjudande torg som folk endast passerar. Parkeringsplatser är det som utgör hela torget och det finns ingen tydlig väg för vart gångtrafikanter ska röra sig vilket har skapat en barriär. Det som respondenterna främst saknar på torget är försäljning.  I resultatet framkommer det även att problemet med obesökta torg är att ett tomrum i staden skapas som ofta förekommer på torg där det finns för lite att göra och som inte erbjuder någon form av aktivitet till människor. För att väcka liv i obesökta torg krävs att platsen aktiveras med hjälp av bland annat försäljning och ny möblering som kan främja social interaktion. / This thesis focuses on public spaces, with an emphasis on squares. The aim is to create a better understanding of how squares need to be designed so that people will continue to visit these important meeting places in the urban space. To answer this question, a survey and observation has been performed at Stortorget in Skurup. Interviews with four experts have also been used as a method to discuss the problems arising from unvisited squares and how such places can be brought to new life. Using these methods, the results show that Stortorget is considered, by the majority, to be an uninviting square that people only pass through. Car parking spaces are what fills the entire square and there is no clear path for pedestrians to move, which has created a barrier. What the respondents mainly miss at the square is some form of commerce.  The results also show that the problem with unvisited squares is that a void in the city is created, which often occurs in squares where there is too little to do and which do not offer any kind of activity to people. In order to bring life to unvisited squares, it is necessary to activate the place with the help of, among other things, commerce and new furniture that can facilitate social interaction.

The town square is an important public space and is often described as the city´s living room. By creating a lively city center a sense of security is developed among the citizens which makes them wanting to use the town square regardless the time of the day. One important meeting point in Gävle is the centrally located Stortorget, sited between Drottninggatan and Nygatan. The town square went through an extensive renovation followed by both positive and negative reactions among the City´s inhabitants.  The aim with the study was to investigate the main walking paths and meeting points as a planning support to Gävle Municipality in their work with a new city plan.   By studying the pedestrian movement patterns at Stortorget, Nygatan and Drottninggatan, the main walking paths and meeting points during all hours of the day was obtained. The study included camera observations at Stortorget which was complemented by space syntax analysis in Geographical Information Systems (GIS). These methods have, together with interviews of the visitors at Stortorget and earlier studies, ended in different development suggestions. The developments suggestions aim to create a more pleasant place with more movement throughout the day. This is achieved through the construction of more secondary seats, increase the plant growth, improve the street lighting, entend the cycle parking and improve the playground and market trade.   Conclusions drawn from this study shows that there are a number of factors that affect pedestrian movement patterns, including distance, weekday, money, security, opening times, weather, layout and design. It has also been found that the main routes are along Drottninggatan, Nygatan, the square edges and diagonally across the square. The pattern was found regardless of time of day or day of week. However, the flow varied depending on the day of week and time of day. / Torg är en viktig allmän plats för stadens invånare och beskrivs ofta som stadens vardagsrum. Genom att skapa en aktiv stadskärna framkallas en trygghet hos invånarna som gör att de vågar använda torget oavsett tid på dygnet. En viktig mötesplats i Gävle är det centralt belägna Stortorget som är lokaliserat mellan Drottninggatan och Nygatan. Torget genomgick mellan 2009 och 2010 en omfattande renovering vilket har resulterat i både positiva och negativa reaktioner hos invånarna. Syftet med arbetet var att undersöka de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna som stöd för Gävle Kommun i deras arbete vid upprättandet av en ny centrumplan.   Genom studier av gåendes rörelsemönster på Stortorget, Nygatan och Drottninggatan erhölls de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna under dygnets alla timmar. Studierna innefattade kameraobservationer över torget som kompletterades med en space syntax analys i GIS (geografiska informationssystem). Dessa metoder har tillsammans med intervjuer av torgets besökare samt tidigare studier, resulterat i olika utvecklingsförslag för Stortorget, Nygatan och Drottninggatan. Utvecklingsförslagen syftade till att skapa en trivsammare plats med mer rörelse under hela dygnet. En trivsam plats med mer rörelse skulle uppnås genom att uppföra fler sekundära sittplatser, öka växtligheten, förbättra belysningen, utöka cykelparkeringen, samt förbättra lekplatsen och torghandeln.   Slutsatser som kan dras utifrån studien är att det finns en rad faktorer som påverkar gåendes rörelsemönster, bland annat avstånd, veckodag, ekonomi, trygghet, öppettider, väder, torgets utformning och design. Det har även konstaterats att de huvudsakliga stråken är längs med Drottninggatan, Nygatan, torgets kanter, samt diagonalt över torget, och återfanns oavsett tid på dygnet eller veckodag. Däremot varierade flödet beroende på veckodag och tid på dygnet.

No description available.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment. Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.