Syftet med studien var att undersöka förberedelse, oro och förväntningar som lärare och poliser har på varandra inför en eventuell skolattack i Örebro kommun. Syftet var av intresse då skolattacker var ett ämne som hade uppmärksammats i media i Sverige till följd av de senaste attackerna med en dödlig utgång. Studien var baserad på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien använde sig av två egenkonstruerade intervjuguider som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av tre stycken lärare och två poliser som arbetade i Örebro kommun. De rekryterades genom ett målstyrt urval samt ett snöbollsurval. En tematisk analys genomfördes för att tolka intervjupersonernas berättelser. Analysen resulterade i tre stycken teman och sex stycken subteman. Sammanfattningsvis visade det sig att lärare och poliser generellt påvisade en förberedelse inför eventuell skolattack till följd av utbildning och rutiner. Vidare gick det även att konstatera att samtliga intervjupersoner beskrev en oro inför eventuell skolattack. Slutligen påvisades att lärare och poliser saknade kännedom om varandras arbetsrutiner eller förberedelse inför en skolattack, vilket upplevdes vara stressande.

Finns det skillnader mellan hur två olika attentat beskrivs i olika svenska tidningar? Om det finns en skillnad, går det att se skillnaden mellan attentaten eller mellan tidningarna, eller båda? Dessa frågor besvarar den här uppsatsen. Jag har med, hjälp av systemisk-funktionell grammatik, undersökt om det finns någon skillnad mellan hur en svensk kvällstidning (Aftonbladet) och en svensk morgontidning (Göteborgsposten) beskrivit gärningsmannens handlingar med avseende på materiella processer i artiklar publicerade dagarna efter två olika terrorattentat. Jag har även med samma metod undersökt om det finns skillnader mellan artiklarna som beskriver de två dåden. Alltså vilka potentiella skillnader som kan finnas mellan två tidningar eller två terrordåd. Dåden som har undersökts är för det första skolattacken i Trollhättan 2015-10-22. En maskerad man gick in på en grundskola och högg ihjäl lärare och elever med utländskt påbrå med ett svärd innan han sköts till döds av polis. Det andra dådet är lastbilsattacken i Stockholm 2017-04-07. En man kapade en lastbil och körde ihjäl människor på Drottninggatan och greps senare samma dag. Efter att ha räknat antalet satser och materiella processer med gärningsmannen som deltagare, i fem artiklar per tidning och attentat, visar jag i den här studien att Göteborgsposten har gärningsmannen som aktör eller mål i processerna märkbart färre gånger än Aftonbladet. Uppsatsen kan också visa att andelen materiella processer med gärningsmannen som deltagare är lägre i artiklarna om lastbilsattacken än skolattacken. / Are there any differences between how two different acts of terrorism are described in Swedish newspapers? If there are, is the difference between the newspapers or between the attacks, or both? These are the questions the author have tried to answer in this paper. The author has, with the help of system-functional grammar, analyzed if there are any differences between how a Swedish evening newspaper (Aftonbladet) and a morning newspaper (Göteborgsposten) described the material processes with the perpetrator as a participant in articles published during the days following two different terror attacks. I have with the same method analyzed if there are differences between the articles describing the attacks. Meaning, what are the potential differences between the two newspapers or the two terror attacks. The first attack used in the essay is the school attack on a elementary school in Trollhättan 2015-10-22. A masked man armed with a sword stabbed teachers and students with non-Swedish heritage before being shot by police. The other attack is the truck attack in Stockholm 2017-04-07, where a man hijacked a delivery truck and drove over pedestrians on Drottninggatan before being arrested later the same day. After counting the material processes with the perpetrator as a participant, using five articles per attack in each newspaper following the two attacks, the essay proves that Göteborgsposten has noticeably fewer instances of this than Aftonbladet. It also proves that the amount of material processes with the perpetrator as a participant are fewer in the articles about the truck attack than the school attack.

Problemformulering och syfte: I flera europeiska länder, men också USA, kan vi se att skolskjutningar och skolattacker är mer vanligt förekommande än i Sverige. Men även i Sverige inträffar dessa dåd. Varje dag publiceras mängder av nyhetsartiklar på lokal, regional och nationell nivå. I den här studien undersöks hur lokalpress i Sverige rapporterade om tre skolattacker i svenska Skåne. Det är samhällsvetenskapligt intressant eftersom det kan hjälpa till att belysa journalistikens utmaningar när det kommer till gestaltningar av fasansfulla händelser. Eftersom medieforskning har belyst utmaningar i andra länders rapportering i samband med skolvåld, och framför allt i USA, är det relevant att uppmärksamma den svenska rapporteringen i samband med våldsamma händelser i skolan. Syftet med den här studien är att undersöka hur rapporteringen av skolattacker i Sverige ser ut i den lokala pressen, som har ett lokalt och socialt band till närområdet. Studien besvarar frågor som: ”Vilka källor får komma till tals i mediernas gestaltningar och hur ofta?”, ”Vad fokuserar nyhetsrapporteringen på?” “Hur gestaltas brotten och hur syns den lokala vinkeln?” Den lägger också fokus på brottsoffer och förövare i lokalpress. Metod och material: För att besvara frågeställningarna om hur lokalpressen gestaltar skolattacker och vad som får fokus i samband med rapporteringen består studien av två olika forskningsmetoder. Till att börja med en kvantitativ innehållsanalys där 150 artiklar har analyserats. Studien består också av en mindre kvalitativ innehållsanalys som går på djupet i nio av de 150 artiklarna. Nyhetsartiklarna som har analyserats kommer från tidningarna Kristianstadsbladet, Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. De tre skolattackerna: Fallen som undersöktes omfattar tre skolattacker i Skåne: Skolattacken i Eslöv den 19 augusti 2021, där en ung förövare gick in på Källebergsskolan 2 och knivhögg en lärare på skolan och utsatte elever för hot. Skolattacken i Kristianstad den10 januari 2022, där en elev och en lärare knivskadades av en ung förövare på NTI-gymnasiet. Skolattacken på Latinskolan i Malmö den 21 mars 2022, där två lärare dödades av en ung förövare (Sydsvenskan 2022). Resultatet: Resultatet visar att den lokala vinkeln inte alltid är tydlig i lokalpressen och att flera tidningar använder sig av material från TT. Resultatet visar också att offer och förövare får stort fokus i den svenska, lokala medierapporteringen, om skolattackerna. Polis, elever och advokat/åklagare är vanliga källor i den lokala medierapporteringen om skolattacker. Förklaring bakom dåden varierar, några förklaringar är ensamhet, extremism och olyckliga omständigheter. Studien visar också att det finns lokala perspektiv som medför utmaningar för medierna, men också lokala perspektiv som gör att tidningarna kommer extra nära händelserna. Ett tydligt exempel finner vi om vi vänder oss till skolattacken på NTI-gymnasiet i Kristianstad. Kristianstadsbladets redaktion låg nämligen i samma byggnad som skolan där attacken ägde rum. Den här undersökningen ger en bild av hur närhetsperspektivet kan påverka medierapporteringen.

Syftet med studien var att genom en statistisk analys och ur ett riskkommunikationsperspektiv undersöka informationens roll för riskuppfattning och upplevelse av oro kring pågående dödligt våld (PDV) hos studenter vid lärosäten i Sverige. I studien innefattar informationens roll beteenden kopplade till informationssökning, information som trygghetsskapande faktor och informationsbehov. I studien genomfördes en enkätundersökning som 120 studenter vid ett lärosäte besvarade. Genom en statistisk analys analyserades studiens forskningsfrågor utifrån aspekter kring informationskonsumtion, riskuppfattning, tillit och oro för att undersöka informationens roll. Studiens teoretiska ramverk bestod av teorier och begrepp från riskkommunikationsforskning (riskuppfattning) samt teorier och begrepp relaterade till informationskonsumtion (informationsundvikande, uncertainty reduction theory och risk information seeking and processing model). Resultatet i studien visade att de studenter som är oroliga och som söker information kring PDV är de studenter som i störst utsträckning anser sig ha kunskap om ämnet, däremot fanns det inte ett enskilt samband mellan ökad oro och att söka information. Individer som förväntas besitta kunskap om PDV, söker i större utsträckning mer information om ämnet. Studenterna i studien har inte fått information kring PDV från sitt lärosäte, men vill generellt få mer information och tror att information kan göra dem tryggare. Studenterna känner generellt tillit till lärosätet, trots att de inte fått någon information om PDV. De som känner tillit till lärosätet skulle vilja söka information om PDV hos dem, medan de som inte känner tillit söker mer information på egen hand. Vidare uppmuntras forskning där det undersöks vilken roll andras förväntan på individens kunskaper om risker spelar för individens informationskonsumtion. / The purpose of this study was to investigate the role of information for the risk perception and worry regarding ongoing deadly violence (ODV) that students at Swedish schools experience. The role of information regards behaviours in relation to information seeking, information need and information as a way to reduce worry. In the study, a web survey was conducted in which 120 students at a Swedish school participated. Through a statistical analysis, the research questions were analysed from aspects regarding information consumption, risk perception, trust and worry to investigate the role information plays. The theoretical framework for this study consisted of theories and concepts from the risk communication research field (such as risk perception), but it also consisted of theories and concepts related to information consumption (such as information avoidance, uncertainty reduction theory, and risk information seeking and processing model). The result of this study indicated that students who worry and seek information about ODV believe that they possess knowledge about the subject. However, no correlation between a higher level of worry and increased information seeking was shown. The individuals that feel a greater responsibility to have knowledge about ODV seek more information. The students in this study have not been given information about ODV from their school, but generally want to get more information and believe that information could make them less worried. Those who trust the school would seek information about ODV from the school, while the ones that do not trust the school tend to seek more information by themselves. Furthermore, we encourage further research that aim to investigate which role the expectations of others regarding expected knowledge play for the level of knowledge that individuals possess about risks and their information consumption.

De senaste åren har flera fall av skolattacker och grova våldsdåd i skolan inträffat i Sverige. Dödligt skolvåld utgör en särskild problematik för skolan eftersom elevers och personalens liv och hälsa hotas. Det ställer därmed stora krav på ledarskapet att hantera en sådan påfrestande situation, både under och efter händelsen. Trots detta saknas i stor utsträckning forskning på området, både i en internationell och skandinavisk kontext. Den här studien bidrar till ökad kunskap inom det här forskningsfältet. Syftet med den här studien var att undersöka ledarskapsrelaterade krav och utmaningar som lärare och skolledare har upplevt vid dödligt skolvåld i Sverige. En kvalitativ forskningsmetod användes, där datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med en tematisk analys. Genom att ha intervjuat fem skolledare och en lärare har fyra olika teman identifierats som belyser ledarskapsrelaterade krav och utmaningar vid dödligt skolvåld. Dessa teman är organisering av krisarbete, kommunikation, anpassa ledarskapet samt hantera konsekvenserna. Slutsatser från studien är att många av de krav och utmaningar som ställs på ledarskapet återfinns i tidigare forskning om ledarskap under påfrestande förhållanden. Den tidigare forskningen fokuserar dock på ordinarie krishanteringsaktörer som polis och räddningstjänst. Till skillnad från ordinarie krishanteringsaktörer saknar dock många skolledare och lärare övning och utbildning i krishantering, samt upplever bristande organisatoriska förutsättningar och otydliga ansvarsförhållanden. Andra utmärkande aspekter av ledarskap vid dödligt skolvåld är att media upplevs som en stor utmaning att hantera och att efterarbetet kan pågå i flera år efter den aktuella händelsen. / In recent years, Sweden has experienced several incidents of lethal school violence. However, there exist a knowledge gap in the research literature concerning leadership in stressful and demanding situations in relation to a severe school crisis. This study contributes to fill this gap by examine leadership demands and challenges that teachers and school leaders have experienced during and after an incident of lethal school violence in Sweden. A qualitative method has been used in the study. Data collection was made through semi-structured interviews and analyzed using a thematic analysis method. By interviewing five school leaders in management positions (e.g. principal) and one teacher, four different themes has been identified; organization of crisis management, communication, adapt the leadership and handle the consequences. The result of the study indicates that many of the leadership demands and challenges that teachers and school leaders experience in situations of lethal school violence are similar to those that have already been identified in previous studies regarding leadership in stressful and demanding situations. However, most of the previous research have been focusing on ordinary crisis management actors such as the police. An important difference in relation to ordinary crisis management actors is that many school leaders and teacher do not have the prerequisites to handle such a demanding crisis due to a lack of practice and training. Organizational conditions and unclear responsibilities are other challenges. Additionally, many interviewees found the media coverage and handling of it very demanding. Noteworthy is also the aspect of time, where the consequences of the crisis can take years to recover from.