Dödligt skolvåld har sedan länge varit ett uppmärksammat problem i bland annat USA. Forskningen om dödligt skolvåld tenderar ofta att studera amerikanska exempel där syftet är att identifiera riskindivider genom att undersöka personlighetsdrag och bakgrundsfaktorer. Dödligt skolvåld i en skandinaviskt kontext saknas det dock kunskap om. Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och framgångsfaktorer med samverkan vid hanteringen före, under och efter händelser med dödligt våld i den svenska skolmiljön. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i ledning och samverkan som teoretiskt ramverk och med boundary spanning som centralt teoretiskt begrepp, analyserades insamlade data med tematisk analys. Studien resulterade i två huvudsakliga teman, utmaningar för samverkan och framgångsfaktorer för samverkan. Studien visade att avsaknad av systematik och bristande kommunikation utgör de främsta utmaningarna, samtidigt som god person- och förmågekännedom utgör de främsta framgångsfaktorerna vid samverkan. Studiens resultat bekräftar delvis tidigare forskning men lyfter också fram nya fynd. Till exempel att lagstadgade sekretessbestämmelser utgör hinder för effektiv samverkan mellan skolan, polisen och socialtjänsten. / Deadly school violence has long been acknowledged as a pressing issue, particularly within the United States. Existing research primarily concentrates on American instances, with a focus on identifying high-risk individuals through the examination of personality traits and background factors. However, there exists a notable gap in understanding deadly violence within a Scandinavian context. This study aims to explore the challenges and success factors associated with collaborative efforts in managing incidents of deadly violence within the Swedish school environment, spanning the periods before, during, and after such occurrences. Employing a qualitative approach, empirical data was gathered through semi-structured interviews. Drawing upon the theoretical framework of management and collaboration, and boundary spanning as a central theoretical concept, thematic analysis was employed to analyze the collected data. The study highlights two key themes: challenges for collaboration and success factors for collaboration. Findings reveal that the lack of systematic approaches and inadequate communication represent primary challenges, while good understanding of individuals and their capabilities are the primary success factors in collaboration. The study's findings partly confirm previous research but also highlight new discoveries. For instance, statutory confidentiality regulations pose obstacles to effective collaboration between schools, the police, and social services.

De senaste åren har flera fall av skolattacker och grova våldsdåd i skolan inträffat i Sverige. Dödligt skolvåld utgör en särskild problematik för skolan eftersom elevers och personalens liv och hälsa hotas. Det ställer därmed stora krav på ledarskapet att hantera en sådan påfrestande situation, både under och efter händelsen. Trots detta saknas i stor utsträckning forskning på området, både i en internationell och skandinavisk kontext. Den här studien bidrar till ökad kunskap inom det här forskningsfältet. Syftet med den här studien var att undersöka ledarskapsrelaterade krav och utmaningar som lärare och skolledare har upplevt vid dödligt skolvåld i Sverige. En kvalitativ forskningsmetod användes, där datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med en tematisk analys. Genom att ha intervjuat fem skolledare och en lärare har fyra olika teman identifierats som belyser ledarskapsrelaterade krav och utmaningar vid dödligt skolvåld. Dessa teman är organisering av krisarbete, kommunikation, anpassa ledarskapet samt hantera konsekvenserna. Slutsatser från studien är att många av de krav och utmaningar som ställs på ledarskapet återfinns i tidigare forskning om ledarskap under påfrestande förhållanden. Den tidigare forskningen fokuserar dock på ordinarie krishanteringsaktörer som polis och räddningstjänst. Till skillnad från ordinarie krishanteringsaktörer saknar dock många skolledare och lärare övning och utbildning i krishantering, samt upplever bristande organisatoriska förutsättningar och otydliga ansvarsförhållanden. Andra utmärkande aspekter av ledarskap vid dödligt skolvåld är att media upplevs som en stor utmaning att hantera och att efterarbetet kan pågå i flera år efter den aktuella händelsen. / In recent years, Sweden has experienced several incidents of lethal school violence. However, there exist a knowledge gap in the research literature concerning leadership in stressful and demanding situations in relation to a severe school crisis. This study contributes to fill this gap by examine leadership demands and challenges that teachers and school leaders have experienced during and after an incident of lethal school violence in Sweden. A qualitative method has been used in the study. Data collection was made through semi-structured interviews and analyzed using a thematic analysis method. By interviewing five school leaders in management positions (e.g. principal) and one teacher, four different themes has been identified; organization of crisis management, communication, adapt the leadership and handle the consequences. The result of the study indicates that many of the leadership demands and challenges that teachers and school leaders experience in situations of lethal school violence are similar to those that have already been identified in previous studies regarding leadership in stressful and demanding situations. However, most of the previous research have been focusing on ordinary crisis management actors such as the police. An important difference in relation to ordinary crisis management actors is that many school leaders and teacher do not have the prerequisites to handle such a demanding crisis due to a lack of practice and training. Organizational conditions and unclear responsibilities are other challenges. Additionally, many interviewees found the media coverage and handling of it very demanding. Noteworthy is also the aspect of time, where the consequences of the crisis can take years to recover from.