On October 22, 2015, a masked man entered the primary school Kronan in Trollhättan and stabbed three people to death with a knife and a sword. Shortly after the attack the perpetrator was shot to death by the police. The event received a great deal of spatial attention in Swedish media and has been called the worst school attack in Swedish history. The twenty-one-year-old perpetrator had grown up in Trollhättan and it is his origin that is of interest in this study. The aim of this study is to examine how a perpetrator of native origin is portrayed in a Swedish medium. Previous research, which shows that there is a difference between how a perpetrator of native origin is portrayed compared to a foreign one, is used as background. According to these studies media often focuses on the perpetrator’s ethnicity and descent if the person is of foreign origin. Through a qualitative framing analysis we examine how the perpetrator in Trollhättan is portrayed in Sweden’s largest news website, namely aftonbladet.se. We explore how the perpetrator's ethnicity and origin are expressed and which of the perpetrator's characteristics are focused on by Aftonbladet. Through framing analysis we also explore how the perpetrator is portrayed from an us-and-them perspective, and how ideas and concepts are personalized through him. The results of this study show that the male perpetrator who is of native origin in the case Trollhättan is portrayed as a lone maniac who committed an act of evil and that Aftonbladet focused on his personal circumstances, for example that he had issues socializing.

Skolattacker är ett fenomen som uppmärksammats alltmer efter skolmassakern år 1999 på gymnasieskolan Columbine High i Colorado USA. Händelsen skapade en subkultur kring skolattacker som på senare år spridits till olika länder i Europa, varav den senaste attacken i Sverige utfördes på gymnasieskolan Malmö Latinskola år 2022. Lärare har ett ansvar att uppmärksamma elever med varningssignaler och följa upp med lämpliga åtgärder. Studien syftar dels till att undersöka lärares kunskap om skolattacker, dels vilka resurser och åtgärder de är medvetna om gällande skolattacker. Dessutom ämnar studien framhäva förbättringsmöjligheter i skolans arbetssätt genom lärarnas insikter. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare på grund- och gymnasienivå från olika skolor i Skåne län. Därefter utfördes en tematisk analys av materialet. Resultaten belyser lärares okunskap om fenomenet samt hur skolattacker påverkar deras trygghetskänsla på arbetsplatsen. Samtliga deltagare lyfter en god relation mellan lärare och elev som deras viktigaste förebyggande åtgärd. Utöver det var att känna stöd från chefer och kollegor det viktigaste för att känna sig trygg på arbetsplatsen. Resultaten visade även att lärarna tyckte att fysiska säkerhetsåtgärder är viktiga för att öka skolans beredskap. Slutligen rekommenderas fem förbättringsmöjligheter som grundas på analysen och bakgrundsinformationen kring ämnet. Dessa förbättringar är att utbilda lärare i att göra hotbedömningar, stärka samverkan, införa antimobbningsprogram, skapa kommunikationskanaler för personal på skolan samt införa inrymningsövningar med personal. / School attacks are a phenomenon that has received increasing attention since the school massacre in 1999 at Columbine High in Colorado, USA. The incident created a subculture around school attacks that in recent years has spread to various countries in Europe, where the most recent attack in Sweden was carried out at the high school Malmö Latinskola in 2022. Teachers have a responsibility to notice students with warning signs and adress them with appropriate measures. The study aims to investigate teachers' knowledge of school attacks, and what resources and measures they are aware of concerning school attacks. Through teachers´ insights, the study also aims to identify opportunities for improving schools’ practices to prevent and handle school attacks. Seven semi-structured interviews were conducted with teachers from different primary and secondary level schools in Skåne county. Thereafter, a thematic analysis of the material was carried out. The results highlight teachers' lack of knowledge of the phenomenon and how school attacks affect their sense of security in the workplace. All participants emphasize a good relationship between teacher and student as their most important preventive measure, and in addition to that, feeling support from managers and colleagues was the most important thing to feel safe in the workplace. The results also showed that the teachers thought that physical security measures are important to increase the school's preparedness. Finally, four proposals are recommended based on the analysis and background information on the subject. These measures include training teachers in making threat assessments, strengthening cooperation, introducing anti-bullying programs, creating communication channels for staff at the school and starting lock-down exercises with staff.

Detta arbete avhandlar antagonistiska hot gentemot högstadie- och gymnasieskolor i Sverige i form av skolattacker och skolskjutningar. Fokuset har varit riktat mot projekteringsstadiet av nybyggnation och ombyggnation av skolor där förebyggande åtgärder kan genomföras för att försvåra för potentiella gärningsmän innan polis anländer och kan börja agera. Detta syftar också till att underlätta för personer som befinner sig inne i byggnaderna, samtidigt som utrymningsmöjligheterna vid brand enligt räddningstjänstens insatsidé bibehålls.De antagonistiska hoten har blivit allt vanligare i Sverige då hotbilden gentemot samhället har ökat. Denna utveckling kan leda till förödande konsekvenser där elever och skolpersonal riskerar allvarliga skador på sina liv och hälsa.Kvalitativa metoder i form av intervju med brandskyddsprojekterande brandingenjör samt tre intervjuer i pappersform med kommunala säkerhetssamordnare genomfördes som ett första steg. Därefter genomfördes studiebesök på två gymnasieskolor samt en ytterligare en intervju med sakkunnig polisinspektör inom POLKON-ämnet. Detta ligger till grund för de slutsatser och svar på frågeställningarna som lyfts i arbetet.Diskussionen kretsar kring vikten av integrerade säkerhetsperspektiv i planeringen av skolor, myndigheters samverkan och behovet av utbildning för personalen. Vid analyser av säkerhetsstrategier på skolor i de olika kommunerna belyses variationer och olika fokusområden inom säkerhetsplaneringen. Dessa inkluderar tekniska lösningar som säkerhetsappar, kameraövervakning och taggsystem, parallellt med betoning på elevers psykiska hälsa och en tidig upptäckt av eventuella hot.Det framgår att utrymnings- och inrymningsstrategier vid PDV inte alltid införs tillräckligt vid brandskyddsprojektering av skolor, vilket kan kräva anpassning och bättre hantering av vid potentiella hot.Polismyndighetens förändrade taktik mot ett än mer offensivt agerande vid PDV-situationer, liknande räddningstjänstens strategi vid brand i byggnader, betonas. Dock behövs fortsatt samordning och dialog mellan myndigheterna för att säkerställa en effektiv hantering av nödsituationer på skolor.Slutsatserna av arbetet är att ökad medvetenhet och anpassning av säkerhetsstrategier är nödvändigt för att möta dagens komplexa hot i skolor. Det betonas vikten av att införa lämpliga åtgärder för både brand och PDV i brandskyddsprojekteringen, samt säkerställa en samsyn mellan Polismyndighetens taktiska förhållningssätt och räddningstjänstens insatsstrategi för att trygga elever och personals säkerhet på skolor. Brister på krav i svensk lagstiftning bidrar till varierande säkerhetsåtgärder mellan kommuner och skolor.

Syftet med studien var att genom en statistisk analys och ur ett riskkommunikationsperspektiv undersöka informationens roll för riskuppfattning och upplevelse av oro kring pågående dödligt våld (PDV) hos studenter vid lärosäten i Sverige. I studien innefattar informationens roll beteenden kopplade till informationssökning, information som trygghetsskapande faktor och informationsbehov. I studien genomfördes en enkätundersökning som 120 studenter vid ett lärosäte besvarade. Genom en statistisk analys analyserades studiens forskningsfrågor utifrån aspekter kring informationskonsumtion, riskuppfattning, tillit och oro för att undersöka informationens roll. Studiens teoretiska ramverk bestod av teorier och begrepp från riskkommunikationsforskning (riskuppfattning) samt teorier och begrepp relaterade till informationskonsumtion (informationsundvikande, uncertainty reduction theory och risk information seeking and processing model). Resultatet i studien visade att de studenter som är oroliga och som söker information kring PDV är de studenter som i störst utsträckning anser sig ha kunskap om ämnet, däremot fanns det inte ett enskilt samband mellan ökad oro och att söka information. Individer som förväntas besitta kunskap om PDV, söker i större utsträckning mer information om ämnet. Studenterna i studien har inte fått information kring PDV från sitt lärosäte, men vill generellt få mer information och tror att information kan göra dem tryggare. Studenterna känner generellt tillit till lärosätet, trots att de inte fått någon information om PDV. De som känner tillit till lärosätet skulle vilja söka information om PDV hos dem, medan de som inte känner tillit söker mer information på egen hand. Vidare uppmuntras forskning där det undersöks vilken roll andras förväntan på individens kunskaper om risker spelar för individens informationskonsumtion. / The purpose of this study was to investigate the role of information for the risk perception and worry regarding ongoing deadly violence (ODV) that students at Swedish schools experience. The role of information regards behaviours in relation to information seeking, information need and information as a way to reduce worry. In the study, a web survey was conducted in which 120 students at a Swedish school participated. Through a statistical analysis, the research questions were analysed from aspects regarding information consumption, risk perception, trust and worry to investigate the role information plays. The theoretical framework for this study consisted of theories and concepts from the risk communication research field (such as risk perception), but it also consisted of theories and concepts related to information consumption (such as information avoidance, uncertainty reduction theory, and risk information seeking and processing model). The result of this study indicated that students who worry and seek information about ODV believe that they possess knowledge about the subject. However, no correlation between a higher level of worry and increased information seeking was shown. The individuals that feel a greater responsibility to have knowledge about ODV seek more information. The students in this study have not been given information about ODV from their school, but generally want to get more information and believe that information could make them less worried. Those who trust the school would seek information about ODV from the school, while the ones that do not trust the school tend to seek more information by themselves. Furthermore, we encourage further research that aim to investigate which role the expectations of others regarding expected knowledge play for the level of knowledge that individuals possess about risks and their information consumption.

De senaste åren har flera fall av skolattacker och grova våldsdåd i skolan inträffat i Sverige. Dödligt skolvåld utgör en särskild problematik för skolan eftersom elevers och personalens liv och hälsa hotas. Det ställer därmed stora krav på ledarskapet att hantera en sådan påfrestande situation, både under och efter händelsen. Trots detta saknas i stor utsträckning forskning på området, både i en internationell och skandinavisk kontext. Den här studien bidrar till ökad kunskap inom det här forskningsfältet. Syftet med den här studien var att undersöka ledarskapsrelaterade krav och utmaningar som lärare och skolledare har upplevt vid dödligt skolvåld i Sverige. En kvalitativ forskningsmetod användes, där datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med en tematisk analys. Genom att ha intervjuat fem skolledare och en lärare har fyra olika teman identifierats som belyser ledarskapsrelaterade krav och utmaningar vid dödligt skolvåld. Dessa teman är organisering av krisarbete, kommunikation, anpassa ledarskapet samt hantera konsekvenserna. Slutsatser från studien är att många av de krav och utmaningar som ställs på ledarskapet återfinns i tidigare forskning om ledarskap under påfrestande förhållanden. Den tidigare forskningen fokuserar dock på ordinarie krishanteringsaktörer som polis och räddningstjänst. Till skillnad från ordinarie krishanteringsaktörer saknar dock många skolledare och lärare övning och utbildning i krishantering, samt upplever bristande organisatoriska förutsättningar och otydliga ansvarsförhållanden. Andra utmärkande aspekter av ledarskap vid dödligt skolvåld är att media upplevs som en stor utmaning att hantera och att efterarbetet kan pågå i flera år efter den aktuella händelsen. / In recent years, Sweden has experienced several incidents of lethal school violence. However, there exist a knowledge gap in the research literature concerning leadership in stressful and demanding situations in relation to a severe school crisis. This study contributes to fill this gap by examine leadership demands and challenges that teachers and school leaders have experienced during and after an incident of lethal school violence in Sweden. A qualitative method has been used in the study. Data collection was made through semi-structured interviews and analyzed using a thematic analysis method. By interviewing five school leaders in management positions (e.g. principal) and one teacher, four different themes has been identified; organization of crisis management, communication, adapt the leadership and handle the consequences. The result of the study indicates that many of the leadership demands and challenges that teachers and school leaders experience in situations of lethal school violence are similar to those that have already been identified in previous studies regarding leadership in stressful and demanding situations. However, most of the previous research have been focusing on ordinary crisis management actors such as the police. An important difference in relation to ordinary crisis management actors is that many school leaders and teacher do not have the prerequisites to handle such a demanding crisis due to a lack of practice and training. Organizational conditions and unclear responsibilities are other challenges. Additionally, many interviewees found the media coverage and handling of it very demanding. Noteworthy is also the aspect of time, where the consequences of the crisis can take years to recover from.