Denna forskningsöversikt handlar om preventiva åtgärder mot grövre våld i skolan i allmänhet och skolskjutningar i synnerhet. Studien behandlar vilka åtgärder som skapats mot grövre våld samt hur effektiva de är. Den behandlar även till viss del modeller för att förhindra skolskjutningar. De forskningsartiklar som är underlag för studiens undersökningsdel har valts genom specifika kriterier. Studiens resultatdel är indelat i 1. Åtgärder för att förebygga grövre våld inom skola: primär och sekundär prevention och 2. Modeller för att förhindra skolskjutningar. Studiens resultat visar att forskning både avråder och framhåller olika preventiva åtgärder mot grövre skolvåld. Hotbedömning ses som en effektiv strategi i samband med ett positivt skolklimat. Läckage från potentiell förövare är en aspekt skolpersonal bör vara uppmärksamma på. Elevprofilering är en strategi som forskning avråder.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School. Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning. Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times. De amerikanska journalisterna har större benägenhet att gestalta överlevande i skolskjutningar som “hjältar” och gärningsmännen som “onda personer”. De svenska journalisterna dramatiserar händelserna med fokus på sorg och tragedi. Både de svenska och amerikanska journalisterna väljer att gestalta gärningsmännen som unika individer.

Skolskjutningar eller andra skolattacker är tack och lov inte så vanliga i Sverige men då och då sker attacker, senast i Malmö i mars 2022. Det förväntade kunskapsbidrag som detta examensarbete är tänkt att bidra med är att presentera vad forskningsfältet säger om skolattacker runt om i världen mellan 1999–2021. För att kunna presentera forskningsfältet var syftet med detta arbete att göra en litteraturöversikt om skolattacker mellan 1999 – 2021 utifrån begreppen: School shooting, social exclusion, social isolation och bullying. Via denna sökning var syftet att försöka kartlägga vilka anledningar som förklaras ligga bakom attackerna, presentera om det finns en koppling mellan marginalisering och skolattacker samt sammanställa vad forskningen beskriver som framgångsfaktorer i skolors arbete kopplat till området. Ytterligare en aspekt som detta arbete syftade till att presentera i litteraturöversikten var vad forskningen säger om den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen. Ansatsen till syftet tas genom följande frågeställningar: Vilka kopplingar mellan skolattacker och marginalisering presenteras i forskningen mellan 1999 – 2021?Vad visar forskningen för framgångsfaktorer i skolors arbete med att på individ-, grupp- , organisations- och samhällsnivå, motverka marginalisering av elever i skolan?Hur beskriver forskningen den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen? För att göra litteraturöversikten användes SMART-metoden av Claes Nilholm som utgångspunkt för att sammanställa och på ett tydligt presentera resultatet. För att analysera resultatet och besvara de tre olika forskningsfrågorna användes tre olika teoretiska perspektiv som utgångspunkter: kritisk eller kategoriskt perspektiv, pragmatiskt perspektiv och verksamhetsteori. Resultatet visade att uttrycket marginalisering inte är vanligt förekommande och när, används det för att beskriva individer. I resultatet framkommer inte heller något om det specialpedagogiska perspektivet och inga beskrivningar av specialpedagogers arbete. Inte heller presenteras det några framgångsfaktorer som vilar på en vetenskaplig grund. De framgångsfaktorer som presenteras är främst riktade till individen genom psykologer och kuratorer. Vidare ges ett exempel på framgångsfaktor i form av förebyggande arbete som spänner hela vägen från samhälls- till individnivå genom möjligheten att ge anonyma tips. De specialpedagogiska implikationer som detta arbete är tänkt att bidra med är insikt om ett tomrum i informationen om hälsan för elever i skolan och betydelsen av specialpedagogens arbete. Denna uppsats är ett bidrag till forskningsfältet genom att sätta fingret på ett område som behöver utvecklas. Det blir synligt att resurser behövs för översyn och förändring av den psykosociala skolmiljön och här har specialpedagogen en roll att fylla.

The new phenomena of “school attacks” has emerged in Sweden since 2015. Between 2015 and today (2022), Sweden has been a subject of four “school attacks”, whereas three of these attacks have occurred within a period of seven months. In this thesis I aim to gain an in-depth insight about how “school attacks” are represented in the Swedish national strategy against violent extremism and further, to distinguish whether “school attacks” have been securitized in the national strategy. To study this, I will apply the securitization theory by Thierry Balzacq through the methodological framework of a WPR (What’s the problem represented to be?) discourse analysis on the material consisting of the Swedish national strategy against violent extremism from 2016. The findings suggest that there appears to be an undermining of right-wing extremism and exclusion of the loneactor of extremism in the strategy’s claims regarding what is the most prominent extremism-related threat to the State of Sweden and Swedish interests. Furthermore, I was able to distinguish that “school attacks” were not securitized in the Swedish national strategy against violent extremism.