Denna forskningsöversikt handlar om preventiva åtgärder mot grövre våld i skolan i allmänhet och skolskjutningar i synnerhet. Studien behandlar vilka åtgärder som skapats mot grövre våld samt hur effektiva de är. Den behandlar även till viss del modeller för att förhindra skolskjutningar. De forskningsartiklar som är underlag för studiens undersökningsdel har valts genom specifika kriterier. Studiens resultatdel är indelat i 1. Åtgärder för att förebygga grövre våld inom skola: primär och sekundär prevention och 2. Modeller för att förhindra skolskjutningar. Studiens resultat visar att forskning både avråder och framhåller olika preventiva åtgärder mot grövre skolvåld. Hotbedömning ses som en effektiv strategi i samband med ett positivt skolklimat. Läckage från potentiell förövare är en aspekt skolpersonal bör vara uppmärksamma på. Elevprofilering är en strategi som forskning avråder.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i grundskolan och gymnasiet förhåller sig till våld i skolan. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med fem lärare. Lärare såg våld riktat mot lärare i första hand som fysiska handlingar och menade att den egna utsattheten för våld var låg. Samtidigt föreföll psykiskt våld vara vanligt förekommande. Lärarnas strategier för att hantera våld formades av deras konstruktion av den egna yrkesrollen. Särskilt framträdande var lärares motstånd mot att definiera sig som offer. De framställde sig själva som starka och kapabla att hantera våldet och lyfte fram att upprätthålla ordningen i klassrummet som en nyckelfråga för att undvika att bli utsatta för våld. En annan nyckelfråga var goda relationer mellan lärare och elever.De av lärarna föreslagna åtgärderna för att minska våld i skolan innefattade ökade resurser för att förebygga att elever far illa och därigenom undvika att risksituationer uppstår. / The aim of our study was to examine how teachers in the senior level of the 'grundskola' (högstadiet) and upper secondary school (gymnasiet) relate to violence in school. In order to examine this, we have done qualitative interviews with five teachers. The teachers defined violence against them mostly as physical acts and considered their own victimization to be low. The teachers though expressed that exposure to psychological violence was common. Their strategies to cope with violence were formed by the construction of their profession. The teachers were diffident about defining themselves as victims. They held themselves as strong and capable of coping with violence and pointed out maintaining order in class as a key point to avoid victimization. Another key point was good relations between teachers and student. Suggested measures against school violence consisted of increased resources in order to prevent students failure and thereby reduce risk situations.

Problemformulering och syfte: I flera europeiska länder, men också USA, kan vi se att skolskjutningar och skolattacker är mer vanligt förekommande än i Sverige. Men även i Sverige inträffar dessa dåd. Varje dag publiceras mängder av nyhetsartiklar på lokal, regional och nationell nivå. I den här studien undersöks hur lokalpress i Sverige rapporterade om tre skolattacker i svenska Skåne. Det är samhällsvetenskapligt intressant eftersom det kan hjälpa till att belysa journalistikens utmaningar när det kommer till gestaltningar av fasansfulla händelser. Eftersom medieforskning har belyst utmaningar i andra länders rapportering i samband med skolvåld, och framför allt i USA, är det relevant att uppmärksamma den svenska rapporteringen i samband med våldsamma händelser i skolan. Syftet med den här studien är att undersöka hur rapporteringen av skolattacker i Sverige ser ut i den lokala pressen, som har ett lokalt och socialt band till närområdet. Studien besvarar frågor som: ”Vilka källor får komma till tals i mediernas gestaltningar och hur ofta?”, ”Vad fokuserar nyhetsrapporteringen på?” “Hur gestaltas brotten och hur syns den lokala vinkeln?” Den lägger också fokus på brottsoffer och förövare i lokalpress. Metod och material: För att besvara frågeställningarna om hur lokalpressen gestaltar skolattacker och vad som får fokus i samband med rapporteringen består studien av två olika forskningsmetoder. Till att börja med en kvantitativ innehållsanalys där 150 artiklar har analyserats. Studien består också av en mindre kvalitativ innehållsanalys som går på djupet i nio av de 150 artiklarna. Nyhetsartiklarna som har analyserats kommer från tidningarna Kristianstadsbladet, Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. De tre skolattackerna: Fallen som undersöktes omfattar tre skolattacker i Skåne: Skolattacken i Eslöv den 19 augusti 2021, där en ung förövare gick in på Källebergsskolan 2 och knivhögg en lärare på skolan och utsatte elever för hot. Skolattacken i Kristianstad den10 januari 2022, där en elev och en lärare knivskadades av en ung förövare på NTI-gymnasiet. Skolattacken på Latinskolan i Malmö den 21 mars 2022, där två lärare dödades av en ung förövare (Sydsvenskan 2022). Resultatet: Resultatet visar att den lokala vinkeln inte alltid är tydlig i lokalpressen och att flera tidningar använder sig av material från TT. Resultatet visar också att offer och förövare får stort fokus i den svenska, lokala medierapporteringen, om skolattackerna. Polis, elever och advokat/åklagare är vanliga källor i den lokala medierapporteringen om skolattacker. Förklaring bakom dåden varierar, några förklaringar är ensamhet, extremism och olyckliga omständigheter. Studien visar också att det finns lokala perspektiv som medför utmaningar för medierna, men också lokala perspektiv som gör att tidningarna kommer extra nära händelserna. Ett tydligt exempel finner vi om vi vänder oss till skolattacken på NTI-gymnasiet i Kristianstad. Kristianstadsbladets redaktion låg nämligen i samma byggnad som skolan där attacken ägde rum. Den här undersökningen ger en bild av hur närhetsperspektivet kan påverka medierapporteringen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mellanstadielärare upplever att elevers våld mot lärare och lärares utsatthet inverkar på deras yrkesutövande. En kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara forskningsfrågorna. Fyra mellanstadielärare från tre olika skolor intervjuades och empirin analyserades genom en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna i studien är hämtade från det didaktiska forskningsfältet och har använts för att analysera resultatet av den tematiska analysen ur ett didaktiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att elevers våld mot lärare och lärares utsatthet kan medföra negativa konsekvenser för lärares välmående och lärares inställning till yrkesrollen och skapar sämre relationer med elever. Ur ett didaktiskt perspektiv riskerar konsekvenserna medföra försämrad undervisning och minskat lärande för elever. Studiens resultat visar också på hur lärare ser våldet som en del av ett större samhällsproblem. Det framstår som att det finns en samsyn kring detta i samhällsdebatten och hos myndigheter men att utmaningen och riskerna med elever våld mot lärare inte får den centrala ställningen i frågan om skolvåld som den kanske skulle behöva.

This bachelor thesis investigates the discourses on violence among pupils in a school environment. The overall aim is to gain knowledge on how it is researched, interpreted and understood. The methods employed are genealogical analysis, discourse analysis and intersectional analysis. The analyzed texts consist of research reports, articles, dissertations and government authority guidelines. The theoretical framework drawn upon is post modernistic theory, social constructivism and intersectional theory. The main finding of the genealogical study may be that the “Olweus-discourse” may be construed as s dominating understanding of violence in school environment. In the Swedish National Agency for Education’s guidelines the violence among pupils in schools is represented by “harassment” and “violations”, whereas the recommended actions are mainly bureaucratic. The main conclusion of the intersectional analysis is that the studies guidelines might reinforce processes of normalization and that the Skolverket does not question the implications of the significant difference it refers to. All three studies suggest that a discourse of “systematic violence” as an understanding of violence between pupils in school is widespread. This bachelor thesis raises further questions about how discourse is further realized and how the performance of power in school environment is reinforced through “systematic violence”.

Inledning Skolattacker är ett ovanligt och komplext fenomen som ökar i det svenska samhället. Skolattacker kan ha omfattande implikationer för lokalsamhället, men även för uppfattningen om skolan som en trygg och säker plats. Flera instanser i samhället behöver vara förberedda och samverka för att förebygga och minimera risken för att en skolattack ska ske, och för att minimera skadebilden vid en skolattack. Kommuner har en särställning i det samordnande och förebyggande arbetet mot allvarliga olyckor och skador, samt för skola och utbildning i kommunal regi. Styrningen i Sverige är komplex, och omfattar flera olika lagar, förordningar, direktiv, riktlinjer och råd, varför organiseringen för att förebygga skolattacker kan variera mellan olika kommuner mot bakgrund av det kommunala självstyret. Syfte Syftet med studien är att undersöka skillnader och likheter i de policys, handlings- och åtgärdsplaner som finns för att förebygga och hantera skolattacker i ett urval av kommuner. Metod Datainsamling har skett genom att begära ut offentliga handlingar som rör pågående dödligt våld i skolor/skolattacker från ett urval av kommuner. Studien genomförs genom policyanalys genom kvalitativ innehållsanalys av kommuners handlings- och åtgärdsplaner avseende pågående dödligt våld i skolor/skolattacker. Även den information som framkommit i samband med datainsamlingen har tillförts studien. Resultat I studien framkom det att begäran om utlämnande av handling tolkades mycket olika mellan kommunerna. Det fanns organisatoriska skillnader mellan flera av kommunerna om vem som besvarade frågeställningen, samt vilken roll som ansvarade för upprättandet och uppdaterandet av handlings- och åtgärdsplaner. Både utformning och innehåll i handlings- och åtgärdsplanerna varierade mellan kommunerna. Trots detta fanns det indikationer på att det föreligger ett intresse att arbeta förebyggande mot skolattacker, med särskild tonvikt på en pågående skolattack och det efterföljande arbetet. Samtliga kommuner har åtminstone delvis anpassning till Skolverkets riktlinjer, medan enskilda kommuner även inkorporerade information kopplad till tidigare (huvudsakligen amerikansk) forskning.  Slutsatser Det finns stora skillnader i såväl organisation, ansvarsfördelning och upprättande av handlingsplaner, men samtliga kommuner har inkorporerat viss styrning. Samtliga kommuner hade någon typ av arbete avseende våld i skolan, men inte alla hade enskilda dokument eller delar av dokument tillägnat specifikt fenomenet skolattacker. / Introduction School attacks are a rare and complex phenomena, the occurrence of which is increasing in Sweden. School attacks may have extensive implications for the local community, but also for the perception of school as a safe and secure place. Cooperation between many organisations is necessary to prevent and prepare for a school attack, as well as minimise the effects during and after one occurs. Municipalities have a special role in the coordination and preventative work regarding serious accidents and injuries, along with the responisbility for school and education in the municipality. The governance of Sweden is complex, and encompasses many laws, regulations, directives, guidelines and advice. Due to the municipal self-governance, the organisation surrounding the prevention of school attacks may vary between differing municipalities. Purpose The purpose of the study is to examine the similarities and differences in the policies and action plans that exist to prevent and handle school attacks in a sample of municipalities.  Method Data has been collected through requesting public documents regarding ongoing deadly violence in schools (school attacks) from a sample of municipalities. Policy analysis was performed through use of qualitative content analysis of said documents. The information revealed during the data gathering has also been added to the study.  Result This study shows that the request of documentation was treated very differently by the municipalities. There were organisational differences between the municipalities regarding who answered the request, as well as the title and role of the person responsible for the creation and upkeep of the action plans. Both the design and the contents of the action plans varied between the municipalities. Despite this, there were indications of an interest to work preventative against school attacks, with special attention on the ongoing act and the events following an attack. All municipalities have at least partially conformed to the guidelines of Skolverket, though some municipalities also used previous research, most of which was American.  Conclusions All municipalities had some type of governance and action plan regarding violence in schools, though not all had specified school attacks as a phenomena. At the same time, there were large differences in how the action plans were created, who was responsible for the creation and maintenance thereof, as well as the organisations behind them.

De senaste åren har flera fall av skolattacker och grova våldsdåd i skolan inträffat i Sverige. Dödligt skolvåld utgör en särskild problematik för skolan eftersom elevers och personalens liv och hälsa hotas. Det ställer därmed stora krav på ledarskapet att hantera en sådan påfrestande situation, både under och efter händelsen. Trots detta saknas i stor utsträckning forskning på området, både i en internationell och skandinavisk kontext. Den här studien bidrar till ökad kunskap inom det här forskningsfältet. Syftet med den här studien var att undersöka ledarskapsrelaterade krav och utmaningar som lärare och skolledare har upplevt vid dödligt skolvåld i Sverige. En kvalitativ forskningsmetod användes, där datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med en tematisk analys. Genom att ha intervjuat fem skolledare och en lärare har fyra olika teman identifierats som belyser ledarskapsrelaterade krav och utmaningar vid dödligt skolvåld. Dessa teman är organisering av krisarbete, kommunikation, anpassa ledarskapet samt hantera konsekvenserna. Slutsatser från studien är att många av de krav och utmaningar som ställs på ledarskapet återfinns i tidigare forskning om ledarskap under påfrestande förhållanden. Den tidigare forskningen fokuserar dock på ordinarie krishanteringsaktörer som polis och räddningstjänst. Till skillnad från ordinarie krishanteringsaktörer saknar dock många skolledare och lärare övning och utbildning i krishantering, samt upplever bristande organisatoriska förutsättningar och otydliga ansvarsförhållanden. Andra utmärkande aspekter av ledarskap vid dödligt skolvåld är att media upplevs som en stor utmaning att hantera och att efterarbetet kan pågå i flera år efter den aktuella händelsen. / In recent years, Sweden has experienced several incidents of lethal school violence. However, there exist a knowledge gap in the research literature concerning leadership in stressful and demanding situations in relation to a severe school crisis. This study contributes to fill this gap by examine leadership demands and challenges that teachers and school leaders have experienced during and after an incident of lethal school violence in Sweden. A qualitative method has been used in the study. Data collection was made through semi-structured interviews and analyzed using a thematic analysis method. By interviewing five school leaders in management positions (e.g. principal) and one teacher, four different themes has been identified; organization of crisis management, communication, adapt the leadership and handle the consequences. The result of the study indicates that many of the leadership demands and challenges that teachers and school leaders experience in situations of lethal school violence are similar to those that have already been identified in previous studies regarding leadership in stressful and demanding situations. However, most of the previous research have been focusing on ordinary crisis management actors such as the police. An important difference in relation to ordinary crisis management actors is that many school leaders and teacher do not have the prerequisites to handle such a demanding crisis due to a lack of practice and training. Organizational conditions and unclear responsibilities are other challenges. Additionally, many interviewees found the media coverage and handling of it very demanding. Noteworthy is also the aspect of time, where the consequences of the crisis can take years to recover from.