<p>Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vår verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat många gånger med varandra och med andra klasskamrater om hur det är möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger någon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har något att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte Vårt syfte med studien har varit att undersöka om det finns något samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bänkarnas placering. Vi vill också undersöka vem och vad som styr bänkarnas placering i klassrummet. Metod Eftersom vår studie gick ut på att undersöka ett förhållande mellan bänkars möblering och pedagogiska arbetsmetoder valde vi att använda oss av enkäter och observationer. Vi har valt att studera ämnet utifrån pedagogens synvinkel. Vårt urval består av alla kommunala klasser år 1-5 i en och samma kommun, sammanlagt 140 klassrum. Detta har vi gjort för att på bästa sätt kunna belysa vårt ämne hos en och samma uppdragsgivare. Vi började med att kontakta alla ansvariga rektorer för att få medgivande till att besöka de aktuella klassrummen. Därefter åkte vi ut och samlade in materialet som vi sedan sammanställde i dataprogrammet SPSS. Slutligen analyserade vi våra resultat. Resultat I vår studie har vi kunnat bekräfta vårt antagande att det finns ett visst samband mellan bänkarnas placering och pedagogiska arbetsmetoder. Trots att de flesta pedagoger ansåg sig ofta arbeta med grupparbete, såg vi en klar tendens att de som använde sig av en grupperad möblering oftare arbetade i grupp. Vi blev dock överraskade av att det var så många klassrum som möblerades med bänkar. Vi hade förmodat att det skulle vara ett större antal klassrum som möblerades med enbart fristående bord och stolar</p>

<p>Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt många olika klassrum och förskolor där miljön har sett mycket olika ut. Det har också varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lärare och barn trivts på sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. Eftersom både elever och lärare vistas många timmar varje arbetsdag i klassrummet är det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet är att få en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i Västra Götalands län. Syftet är att få reda på rektorernas tankar och kunskaper kring fysisk arbetsmiljö samt hur detta återspeglas i klassrummets faktiska fysiska arbetsmiljö. Vi vill också veta hur pedagoger och elever uppfattar sin fysiska arbetsmiljö.Metod: Vi har genomfört en studie med strukturerade intervjufrågor till rektorer och pedagoger. Undersökningen har genomförts på en sluten grupp vilket innebär att resultaten i undersökningen enbart avser denna grupp och inte kan tillämpas mer generellt. Vår intervjustudie bygger på utgångspunkter som färg, ljus, ljud och komplexitet. Vi ville också belysa hur eleverna vill att deras klassrum ska se ut genom att de fick måla sitt”drömklassrum” eftersom vi anser att bilden är ett språk i sig och barnen i dessa tidiga skolår tror vi har lättare att uttrycka sig i bild än i skrift. För att få en bättre bild har vi även gjortegna observationer av klassrummen och använt oss av digitalkamera. Resultat: Vi kom i vår studie fram till att det fanns grundläggande olikheter i klassrummens fysiska arbetsmiljö mellan de olika skolorna. De idébaserade skolorna var mycket lika i många avseenden och eftersom man i pedagogiken arbetade mycket med färg och form kom det sig naturligt att fokusera mer på dessa aspekter även i klassrummet. De vill även att detta tankesätt skall synas utåt. Den idémässiga basen styrde och lyste igenom vid såväl samtal med pedagoger och rektorer som i barnens teckningar, där man var van att arbeta mycket med färg, form och fantasi. Även rektorernas kunskaper och intresse för arbetsmiljön varierade och här kunde vi se en skillnad mellan de som även arbetade i verksamheten gentemot den rektor som ”enbart” var rektor. Våra egna observationer kom att styrka bilden av ett större fokus på arbetsmiljön i de idébaserade skolorna.</p>

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vår verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat många gånger med varandra och med andra klasskamrater om hur det är möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger någon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har något att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte Vårt syfte med studien har varit att undersöka om det finns något samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bänkarnas placering. Vi vill också undersöka vem och vad som styr bänkarnas placering i klassrummet. Metod Eftersom vår studie gick ut på att undersöka ett förhållande mellan bänkars möblering och pedagogiska arbetsmetoder valde vi att använda oss av enkäter och observationer. Vi har valt att studera ämnet utifrån pedagogens synvinkel. Vårt urval består av alla kommunala klasser år 1-5 i en och samma kommun, sammanlagt 140 klassrum. Detta har vi gjort för att på bästa sätt kunna belysa vårt ämne hos en och samma uppdragsgivare. Vi började med att kontakta alla ansvariga rektorer för att få medgivande till att besöka de aktuella klassrummen. Därefter åkte vi ut och samlade in materialet som vi sedan sammanställde i dataprogrammet SPSS. Slutligen analyserade vi våra resultat. Resultat I vår studie har vi kunnat bekräfta vårt antagande att det finns ett visst samband mellan bänkarnas placering och pedagogiska arbetsmetoder. Trots att de flesta pedagoger ansåg sig ofta arbeta med grupparbete, såg vi en klar tendens att de som använde sig av en grupperad möblering oftare arbetade i grupp. Vi blev dock överraskade av att det var så många klassrum som möblerades med bänkar. Vi hade förmodat att det skulle vara ett större antal klassrum som möblerades med enbart fristående bord och stolar

Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt många olika klassrum och förskolor där miljön har sett mycket olika ut. Det har också varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lärare och barn trivts på sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. Eftersom både elever och lärare vistas många timmar varje arbetsdag i klassrummet är det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet är att få en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i Västra Götalands län. Syftet är att få reda på rektorernas tankar och kunskaper kring fysisk arbetsmiljö samt hur detta återspeglas i klassrummets faktiska fysiska arbetsmiljö. Vi vill också veta hur pedagoger och elever uppfattar sin fysiska arbetsmiljö.Metod: Vi har genomfört en studie med strukturerade intervjufrågor till rektorer och pedagoger. Undersökningen har genomförts på en sluten grupp vilket innebär att resultaten i undersökningen enbart avser denna grupp och inte kan tillämpas mer generellt. Vår intervjustudie bygger på utgångspunkter som färg, ljus, ljud och komplexitet. Vi ville också belysa hur eleverna vill att deras klassrum ska se ut genom att de fick måla sitt”drömklassrum” eftersom vi anser att bilden är ett språk i sig och barnen i dessa tidiga skolår tror vi har lättare att uttrycka sig i bild än i skrift. För att få en bättre bild har vi även gjortegna observationer av klassrummen och använt oss av digitalkamera. Resultat: Vi kom i vår studie fram till att det fanns grundläggande olikheter i klassrummens fysiska arbetsmiljö mellan de olika skolorna. De idébaserade skolorna var mycket lika i många avseenden och eftersom man i pedagogiken arbetade mycket med färg och form kom det sig naturligt att fokusera mer på dessa aspekter även i klassrummet. De vill även att detta tankesätt skall synas utåt. Den idémässiga basen styrde och lyste igenom vid såväl samtal med pedagoger och rektorer som i barnens teckningar, där man var van att arbeta mycket med färg, form och fantasi. Även rektorernas kunskaper och intresse för arbetsmiljön varierade och här kunde vi se en skillnad mellan de som även arbetade i verksamheten gentemot den rektor som ”enbart” var rektor. Våra egna observationer kom att styrka bilden av ett större fokus på arbetsmiljön i de idébaserade skolorna.

<p>Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära. Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ studie med inslag av den hermeneutiska inriktningen. Jag har gjort sju intervjuer med pedagoger för att få deras uppfattning om vad en stimulerande miljö är när det gäller läs- och skrivutveckling, barns nyfikenhet och olika sätt att lära. Undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om hur de skall arbeta för att barnen skall få en stimulerande miljö. Det skiljer sig lite vad man tycker är viktigast. En del anser att det måste finnas mycket olika material framme som lockar och inspirerar barnen medan andra tycker att det viktigaste är att lokalen är inbjudande med varma färger och att det är ordning och reda. Några betonade också vikten av att man själv som pedagog måste må bra för att barnen skall må bra. På det stora hela hade pedagogerna samma åsikt och gav mycket goda exempel på hur de arbetade. De menade också att barns nyfikenhet är helt olika beroende på vad de har med sig från tidigare och var i sin utveckling de befinner sig. Pedagogerna använder ett arbetssätt som uppmuntrar barnen och tar tillvara på deras initiativ. Då får barnen lust att lära på ett naturligt sätt. Pedagogerna tycker att barnen måste få behålla sina egna sätt att lära. Men som pedagog måste man vara uppmärksam och se om strategien är hållbar i längden, så att det inte uppstår läs- och skrivsvårigheter i framtiden. Därför måste undervisningen göras individuell utifrån varje barns utgångsläge. Här måste man ta vara på barnens egna intresse och behov för att arbeta vidare med läs- och skrivutvecklingen.</p>

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att studera vetenskapligaartiklar och avhandlingar genom att utgå ifrån vår problemformulering ochfrågeställning som innefattar faktorer som kan påverka elevens läsutvecklingsåsom skolmiljön, hemmiljön, samt vilken roll läraren bär för elevensläsutveckling. Metoden vi har använt oss av är sökningar i olika databaseroch granskat den data vi hittat utifrån olika kriterier för att avgöra om deskulle inkluderas i studien. Vi har kommit fram till att flera olika faktorerpåverkar elevernas läsutveckling och att de många gånger hör samman.Några av dessa faktorer som påverkar innefattar lärarens kunskaper inomspråkets struktur, hemmiljön med föräldrarnas engagemang och samsyntillsammans med skolan, skolmiljön, stöttning, samt undersökning av elevenskunskapsnivå inom läsningen för att varje enskild individ ska få möjlighetenatt utvecklas. En intressant aspekt för fortsatt forskning hade varit attstudera internationella och nationella skillnader inom området hemmiljönseffekt och föräldrarnas engagemang och påverkan kring barnens läsutveckling.

Vi har genomfört en studie som berör förhållningssätt där könsroller i ämnet idrott ochhälsa undersöks och analyseras. Studien ämnar undersöka lärares förhållningssättgentemot elever beroende på könstillhörighet samt elevernas förhållningssätt tillvarandra. För att söka svar har vi använt oss av observation som metod där vi varitkända icke deltagande observatörer. Studien bygger på att undersöka den socialainteraktionen mellan lärare och elev, men även elevernas förhållningssätt mot varandra.I studien har vi använt oss av två idrottslärare på två skilda skolor där åldrarna påeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare år,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de äldre. Vi har använt oss av fyraolika klasser där ett antal lektioner har iakttagits med hjälp av ett observationsschema. Vihar därför både samlat in kvantitativ data samt fokuserat mer djupgående kring speciellahändelser som inträffat under lektionernas gång.De teoretiska perspektiv vi använt oss av har fokuserat kring Yvonne Hirdmansisärhållningsprincip och den hierarkiska matrisen, samt Robert Connells ståndpunktkring den hegemoniska maskulinitetsprincipen.Studiens resultat visar på tydliga skillnader mellan lärarna där deras förhållningssätt skiljersig beroende på elevens könstillhörighet. Detta förhållningssätt från lärarna skapar därfören tydlig linje och gräns mellan pojkar och flickor under idrottslektionerna. Pojkarnashierarkiska topposition förstärks medan flickornas underordnade position befästs.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur det är något som ändras i lärarnas undervisning när elever får diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna får några andra förutsättningar i och med det att de får en diagnos. Metoden som jag använt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare som haft elever både före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förändringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var ställd. Det ansågs viktigt för både föräldrar och för vissa lärare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende på ett nytt sätt. Det var lättare att förstå att barnet inte var lat och elakt, utan att det handlade om en svårighet hos barnet. Det var även viktigt för barnet själv att veta sina styrkor och svagheter. Samtliga lärare ansåg också att det var av största vikt att eleven fick en assistent. En annan viktig aspekt som framkom var behovet av handledning hos lärarna. I handledningen kunde de få stöd i att känna att de gjorde rätt trots att det kändes svårt, samt i vissa fall hjälp att se vilka förändringar i bemötande eller struktur som behövde genomföras.</p>

This work is designed to monitor developments in the relationship between teacher and student in the school environment, but also outside, from the 1950s until today. The survey was based on four interviews with teachers in the same age, and based on their life stories. Their experiences range from student to novice teachers and a long working life until retirement. In addition, all four children has a parent perspective. The following issues have been focused:                       1.What factors have been crucial in teaching elevrelationens development from the 1950s up     to today?                      2. What positive and negative aspects of this development can be shown? According to the four teachers interviewed were the main external factors during the period the law against physical violence, refurbishment of the classrooms where the teacher's desk is no longer standing on a podium, the reform known as the “you-reform” which  in itself gave a more democratic relationship, and the new research that continuously passed out in schools . These positive aspects of a more open school environment creates better relationships. The downside is  the main focus of increased documentation and the time that the work can claim. They feel that this has meant less focus on pedagogy and teaching and more time for administrative tasks, thus put obstacles in the way of better contact with the student.   Keywords: Democracy, the teacher-student relationships, school environment, development

Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur det är något som ändras i lärarnas undervisning när elever får diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna får några andra förutsättningar i och med det att de får en diagnos. Metoden som jag använt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare som haft elever både före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förändringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var ställd. Det ansågs viktigt för både föräldrar och för vissa lärare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende på ett nytt sätt. Det var lättare att förstå att barnet inte var lat och elakt, utan att det handlade om en svårighet hos barnet. Det var även viktigt för barnet själv att veta sina styrkor och svagheter. Samtliga lärare ansåg också att det var av största vikt att eleven fick en assistent. En annan viktig aspekt som framkom var behovet av handledning hos lärarna. I handledningen kunde de få stöd i att känna att de gjorde rätt trots att det kändes svårt, samt i vissa fall hjälp att se vilka förändringar i bemötande eller struktur som behövde genomföras.