<p>Vårt arbete handlar om individuell läs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat på är om de intervjuvade lärarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan läsa och skriva när de börjar skolan så att en individuell utveckling sker inom läs- och skrivinlärningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom läs- och skrivinlärning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling.</p>

<p>Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära. Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ studie med inslag av den hermeneutiska inriktningen. Jag har gjort sju intervjuer med pedagoger för att få deras uppfattning om vad en stimulerande miljö är när det gäller läs- och skrivutveckling, barns nyfikenhet och olika sätt att lära. Undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om hur de skall arbeta för att barnen skall få en stimulerande miljö. Det skiljer sig lite vad man tycker är viktigast. En del anser att det måste finnas mycket olika material framme som lockar och inspirerar barnen medan andra tycker att det viktigaste är att lokalen är inbjudande med varma färger och att det är ordning och reda. Några betonade också vikten av att man själv som pedagog måste må bra för att barnen skall må bra. På det stora hela hade pedagogerna samma åsikt och gav mycket goda exempel på hur de arbetade. De menade också att barns nyfikenhet är helt olika beroende på vad de har med sig från tidigare och var i sin utveckling de befinner sig. Pedagogerna använder ett arbetssätt som uppmuntrar barnen och tar tillvara på deras initiativ. Då får barnen lust att lära på ett naturligt sätt. Pedagogerna tycker att barnen måste få behålla sina egna sätt att lära. Men som pedagog måste man vara uppmärksam och se om strategien är hållbar i längden, så att det inte uppstår läs- och skrivsvårigheter i framtiden. Därför måste undervisningen göras individuell utifrån varje barns utgångsläge. Här måste man ta vara på barnens egna intresse och behov för att arbeta vidare med läs- och skrivutvecklingen.</p>

Vårt arbete handlar om individuell läs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat på är om de intervjuvade lärarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan läsa och skriva när de börjar skolan så att en individuell utveckling sker inom läs- och skrivinlärningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom läs- och skrivinlärning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling.

Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn på skönlitteraturläsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare år och gymnasiet. Uppsatsens frågeställning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturläsning och skrivande sker i skolan inom denna åldersgrupp. Syftet är att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lärare till att arbeta integrerat med skönlitteraturläsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom läsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. Därefter lyfts olika metoder fram och två studier presenteras närmare, där Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknära forskning undersökt interaktionen mellan läsande och skrivande i klassrummet. I deras redogörelser finns mer eller mindre lyckade exempel på hur elever fått arbeta med samspelet mellan läsning och skrivande. I diskussionen analyseras relevanta delar från litteraturen med riktning mot det som pekar på samspelet mellan skönlitteraturläsning och skrivande. Uppsatsens slutsats är att det finns ett samband mellan elevers skönlitteraturläsning och deras skrivande. Men för att detta samband ska framträda är det av stor relevans att en matchning får ske mellan eleven och skönlitteraturen samt att läraren själv vågar visa sig som läsare och skribent i klassrummet för att på detta sätt skapa ett större intresse för skrivande och skönlitteraturläsning, och sambandet mellan dem, bland eleverna.

1 Sammandrag Detta arbete innehåller en kvantitativ studie av elevtexter från årskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen är komparativ och elevtexterna från respektive årsgrupp jämförs med varandra. Det är totalt 20 elevtexter från nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka skillnader i språklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som är skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan åskådliggöras under skolåren mellan årskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna från Svenska B i jämförelse med årskurs 9-texterna i genomsnitt innehåller fler ord, längre meningar, fler långord, högre ordvariation, längre fundament samt färre subjektsfundament. Samtidigt tyder resultatet av undersökningen på att textlängd, andel långord, ordvariation och fundamentslängd framstår som mer betydande språkdrag än meningslängd och andel subjektsfundament för elevers skrivutveckling.

Syftet med den här fallstudien var att få en insikt i hur lärare uppfattar införandet av iPads i skolan samt hur lärare tänker kring undervisning utifrån iPads. Fokus har legat på elevernas utveckling av skrivförmågan genom att det har undersökts på vilket sätt elever använder iPads i skrivandet och hur lärarna stöttar eleverna i användandet. I studien togs det ett lärarperspektiv eftersom vad lärare kan göra för att främja elevernas skrivutveckling är viktigt. I de flesta studier som presenteras i forskningsöversikten påpekas det hur viktigt lärarens roll är för elevers utveckling, och att det inte är de tekniska hjälpmedlen som ensamma utvecklar eleverna. För att få svar på frågeställningarna har det i studien utförts en observation med efterföljande intervju. Resultatet från de båda metoderna har sedan ställts mot forskning inom området för att få fram att det studerade fallet stämmer överens med forskningen med vissa avvikelser. Likheter mellan tidigare forskning och den här studien är bland annat hur man arbetar med en dator till varje elev, en satsning som många kommuner nu gör. Också att använda sig av skrivarpar vilket stämmer överens med det sociokulturella perspektivet, att elever lär med och av varandra. Lärarna låter även eleverna vänta med handskrivning till årskurs två vilket pedagogiska erfarenheter förespråkar. Skillnaderna som sågs var bland annat kring negativa effekter som forskning har kommit fram till men som inte de lärare i studien har upplevt, så som upplevelse av stress samt att lärarnas arbetstid inte räckte till

Sammanfattning Med vår uppsats ville vi undersöka genrepedagogiken som fått spridning i skolor över hela landet och som har uppmärksammats mycket i media. Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när nya undersökningar visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker. I denna uppsats undersöker vi den genrepedagogiska modellen, vad den går ut på och lärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta genrepedagogiskt. Metoden som ligger till grund för vår studie är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fem lärare från tre större städer i olika delar av landet. I analys och resultatdelen presenterar vi vår empiri utefter fyra teman som svarar mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar och erfarenheter. I våra resultat har vi fått fram att lärarna genom ett genrepedagogiskt arbetssätt sett en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. Vissa lärare har dock genom arbetet med denna modell upplevt att lektionerna kunde bli för lärarstyrda och att de pågrund på grund av tidsbrist inte hade tid att planera ämnesövergripande. Lärarnas syn på teori och praktik i relation till cirkelmodellen, som består av fyra faser, visade att de flesta lärarna såg alla faser som lika viktiga. I deras tankar om hur tillämpningen gick till visade det sig dock att vissa faser utelämnades oftare än andra. Genom det genrepedagogiska arbetssättet kunde alla lärare visa på sätt för hur man stöttar eleverna i deras läs- och skrivutveckling. Det framkom även en medvetenhet om att den genrepedagogiska modellen är en stöttning i sig.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

I dagens skola skriver elever både för hand och med hjälp av digitala verktyg. Den här kunskapsöversikten syftar till att belysa vad som kännetecknar forskning som jämför texter producerad för hand och med hjälp av digitala verktyg. Kunskapsöversiktens syfte är att beskriva vilken skrivmetod som enligt forskning är den mest gynnsamma för elevers textproduktion i de yngre åldrarna.  Urvalet av studier är baserad på systematiska litteraturundersökningar i databaserna PRIMO, ERIC (ProQuest) samt Idunn. Tydliga inkluderingskriterier valdes för att hitta artiklar som överensstämde med syftet för kunskapsöversikten vilket resulterade i sex vetenskapligt granskade artiklar. Slutsatserna från de sex artiklarna är att elevers skrivutveckling gynnas av att skriva digitalt. Elever producerar mer text, med bättre struktur och färre skrivfel när de skriver digitalt. Forskningen visar även att elever med bristande finmotorik gynnas av digitalt skrivande eftersom läsbarheten i elevernas texter ökar. Slutligen visar det sammantagna resultatet att elever föredrar att skriva digitalt jämfört med att skriva för hand. Inom skolan kan, med fördel, lärarprofessionen erbjuda digitala verktyg till elever i sin tidiga skrivutveckling. Digitalt skrivande möjliggör större frihet att kunna planera och ändra sin text under processens gång.

Datorer i skolan kan användas när elever ska producera och bearbeta texter. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet1 (Skolverket, 2019, s. 263) ska elever kunna skriva enklare texter med hjälp av digitala verktyg. Litteraturöversikten hade i syfte att ta reda på vad datorn som skrivverktyg har för inverkan på elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Artiklarna till litteraturöversikten samlades in genom tre sökningar som bestod av två söksträngar som användes i två olika databaser, samt en manuell sökning i Halmstad högskolas OneSearch. De två databaserna som användes var ERIC EBSCO och Swepub. Grunden till litteraturstudiens resultat består av åtta artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i tre teman: textframställning, textbearbetning och läsning. Resultatet redovisar att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan på elevernas skrivutveckling medan det inte går att dra några generella slutsatser om läsutveckling utifrån det empiriska materialet från studien. Baserat på resultatet från denna litteraturöversikt kommer examensarbete II handla om lärarens roll i klassrummet när datorer används i läs- och skrivundervisningen.