Datorer i skolan kan användas när elever ska producera och bearbeta texter. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet1 (Skolverket, 2019, s. 263) ska elever kunna skriva enklare texter med hjälp av digitala verktyg. Litteraturöversikten hade i syfte att ta reda på vad datorn som skrivverktyg har för inverkan på elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Artiklarna till litteraturöversikten samlades in genom tre sökningar som bestod av två söksträngar som användes i två olika databaser, samt en manuell sökning i Halmstad högskolas OneSearch. De två databaserna som användes var ERIC EBSCO och Swepub. Grunden till litteraturstudiens resultat består av åtta artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i tre teman: textframställning, textbearbetning och läsning. Resultatet redovisar att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan på elevernas skrivutveckling medan det inte går att dra några generella slutsatser om läsutveckling utifrån det empiriska materialet från studien. Baserat på resultatet från denna litteraturöversikt kommer examensarbete II handla om lärarens roll i klassrummet när datorer används i läs- och skrivundervisningen.

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant. / This research focuses on the issue of how to best structure text on a Smartphone screen. The factors involved in this research are text size, white space, text and line lengths, serif and sans serif fonts, pictures in text and contrast.  The methodology of our research is based on a normative Swedish able-bodied person, as well as on relevant literature, personal analyses, interviews with people in the trade, an online survey, and a test performed with a focus group. The results are that a text written for Smartphones is best structured with: several paragraph divisions made with blank lines, with pictures where the picture has an informational purpose, and text length based on category of subject. The picture should be placed above the body text. Longer texts should be set with a scroll-function. Contrast is of great importance on mobile phones as texts can be read properly even when set in negative. In addition, using serif or sans serif is of no importance. According to the results both serif and sans serif can be read without difficulties on a Smartphone. Text size should be slightly enlarged in relation to the default settings on the mobile device. Since word division is not supported on screen, short words are recommended when possible to prevent a highly uneven right end.