1 Sammandrag Detta arbete innehåller en kvantitativ studie av elevtexter från årskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen är komparativ och elevtexterna från respektive årsgrupp jämförs med varandra. Det är totalt 20 elevtexter från nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka skillnader i språklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som är skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan åskådliggöras under skolåren mellan årskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna från Svenska B i jämförelse med årskurs 9-texterna i genomsnitt innehåller fler ord, längre meningar, fler långord, högre ordvariation, längre fundament samt färre subjektsfundament. Samtidigt tyder resultatet av undersökningen på att textlängd, andel långord, ordvariation och fundamentslängd framstår som mer betydande språkdrag än meningslängd och andel subjektsfundament för elevers skrivutveckling.

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ”Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan språk och betyg i textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program?”      Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen.

Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns skriftspråkliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen för det nationella provet och texter författade under annan skoltid. Frågeställningarna har varit: Vilka språkliga skillnader går att se i jämförelse av elevers texter från nationella provet och lektionstexter på tre språkliga nivåer (övergripande nivå, menings- och ordnivå). Materialet består av 38 elevtexter varav 20 uppsatser är från nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs. Resultatet har genom en kvantitativ textanalysmetod, med materialets resultat från de olika språkliga nivåerna sammanställt i ett formulär, analyserats och jämförts mellan betyg, kön och tidigare forskningsresultat. Det min studie visar, och det resultat jag kan utläsa från undersökningen, är att störst skillnader vad gäller skriftspråkliga kvalitetsdrag går att hitta vid närmare analys av ordvariation samt användning av substantiv och verb.