Denna litteraturstudie behandlar lärares arbete med återkoppling på andraspråkselever och hur återkoppling kan bidra till att utveckla deras skrivande. I och med att antalet elever som har annat modersmål än svenska ökar i Sverige är det av betydelse att lärare har kännedom om olika återkopplingsformer eftersom att dem till skillnad från förstaspråkselever behöver andra förutsättningar vad gällande effektiv återkoppling. Syftet med denna studie är att undersöka hur muntlig och skriftlig återkoppling används på andraspråkselevers skriftliga arbeten i årskurs 4–6 samt vilka kvaliteter som kännetecknar återkoppling som leder till att andraspråkselever utvecklar sitt skrivande. Metoden som har tillämpats är en litteraturstudie. Det innebär att med hjälp av relevanta sökord genom databassökningar har studiens syfte och frågeställningar besvarats utifrån den befintliga forskningen. Resultatet visar att vissa återkopplingsformer har avsevärda förbättringar, medan andra visat betydligt litet eller inga förbättringar alls. Less is more, Focused Feedback, Indirect Feedback och Immediate Corrective feedback är former av återkoppling som visat sig vara framgångsrika vad gäller andraspråkselevers skrivutveckling genom att de stödjer elevernas metakognitiva förmåga. Återkoppling i form av Delayed Corrective Feedback och Direct Feedback har inte visat sig vara lika effektiva eftersom de inte ger utrymme för elevers egen reflektion och tänkande / <p>Svenska</p>

<p>Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet. För att responsen ska fungera på bästa sätt lyfter eleverna fram en kombination av skriftlig och muntlig respons. Det processorienterande skrivandet uppskattas inte av eleverna. De vill få skriva sin text ifred, den egna tanken med texten skall inte störas.</p>

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar läs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet är att få kunskap om de olika arbetssätt som förskolor använder sig av när de arbetar med läs- och skrivutveckling. De frågeställningar som vi har utgått från är Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga läs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns läs- och skrivutveckling? och Varför har man på förskolan valt just detta arbetssätt? Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare. Detta för att vi ville få en djupare förståelse för hur de olika förskolorna arbetar med läs och skrivutveckling. Genom intervjuerna fick vi även en inblick i deras synsätt angående den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Resultatet från studien visar att samtliga informanter ställer sig positiva till att barnet tidigt kan stimuleras i sin läs- och skrivutveckling samt att informanterna främjar och arbetar medvetet med läsning och skrivning i respektive verksamhet. Det visar även att det finns olika tillvägagångssätt att stimulera barnets läs- och skrivutveckling.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna: Hur uppfattar elever särskrivningar? Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen? För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex. Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier. Kategorierna från elevintervjuerna blev; uppfattas sällan i text, känner igen ordet, ord kan missuppfattas och förstår ändå. Kategorierna från lärarintervjuerna blev; individuell undervisning och gemensam undervisning. Resultatet utformas utifrån kategorierna och visar bland annat att elever inte uppfattar särskrivningar i text och att vissa särskrivna ord kan missuppfattas men i de allra flesta fall anser elever att läsaren förstår ändå. Resultatet visar även att lärare främst undervisar om särskrivningar individuellt med elever under pågående arbete med skrivna texter. Enstaka tillfällen hålls gemensam undervisning där lärare vanligtvis lyfter exempel på särskrivningar. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna: Hur uppfattar elever särskrivningar? Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen? För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex. Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier. Kategorierna från elevintervjuerna blev; uppfattas sällan i text, känner igen ordet, ord kan missuppfattas och förstår ändå. Kategorierna från lärarintervjuerna blev; individuell undervisning och gemensam undervisning. Resultatet utformas utifrån kategorierna och visar bland annat att elever inte uppfattar särskrivningar i text och att vissa särskrivna ord kan missuppfattas men i de allra flesta fall anser elever att läsaren förstår ändå. Resultatet visar även att lärare främst undervisar om särskrivningar individuellt med elever under pågående arbete med skrivna texter. Enstaka tillfällen hålls gemensam undervisning där lärare vanligtvis lyfter exempel på särskrivningar.

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet. För att responsen ska fungera på bästa sätt lyfter eleverna fram en kombination av skriftlig och muntlig respons. Det processorienterande skrivandet uppskattas inte av eleverna. De vill få skriva sin text ifred, den egna tanken med texten skall inte störas.

Syftet med den här studien är att ta reda på om eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. På så vis kan studien även visa om datorn kan ha någon påverkan på elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga längd, antal långa ord, stavfel, utelämnade punkter, utelämnad stor bokstav efter punkt och användandet av ord med talspråk visade att eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en längre text på datorn innehöll den datorskrivna texten även fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelämnade punkter och utelämnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll däremot en mindre andel ord med talspråk men en större andel långa ord. Däremot var det ingen direkt skillnad vad gäller meningarnas genomsnittliga längd.

The aim of this study was to examine newly arrived pupils’ language and writing skills in Swedish over a shorter period of time. The pupils are in second grade and their native language is Farsi. The method of the study was a conversation with the pupils where they retell a story orally and then in writing. The conversations carried out for five weeks during three occasions. The findings of this study were that the pupils, after conversations, still could just retell few words in Swedish orally and in writing. They are not able to produce an entire sentence in a conversation. The finding also shows that it can take a long time before they reach the same level as a native speaking Swedish pupil of the same age.

På de nationella proven i årskurs 6, presterar eleverna sämst på delprov C, där de testas på sin skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att elever är vana vid att få summativ respons istället för formativ respons samt att elever saknar kunskaper om hur användbar respons ges. Det finns därför ett behov av att elever lär sig att ge lämplig och användbar kamratrespons. Syftet är att undersöka om texttriangeln kan fungera som ett stöd när elever i årskurs 4–6 ger kamratrespons på varandras instruerande texter, i svenskämnet. Vidare är syftet att undersöka vad elever har för attityder gentemot kamratrespons på varandras texter, mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilka typer av kommentarer skriver eleverna i sin kamratrespons när de använder texttriangeln som responsmall? och Vilka attityder har eleverna gentemot kamratrespons? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har elevers kommentarer de gett i sin kamratrespons och svar på en internetenkät analyserats. Resultatet visar att eleverna ger fyra olika typer av kommentarer i sin kamratrespons och att det finns en positiv attityd bland eleverna gentemot kamratrespons från en klasskamrat.

De nationella provresultaten i svenskämnet visar att i årskurs 6 är fler elever godkända i engelska skrivdelen än i svenska skrivdelen. Studier visar att svensklärare har bristande skrivdidaktiska kunskaper. Om eleverna får en bristande skrivutveckling i skolan kan det få negativa konsekvenser i framtiden. Syftet med den här studien är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare kan påverka elevers skrivutveckling i ämnet svenska, för barn i grundskolan, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vad säger tidigare forskning om hur lärare kan undervisa för att främja elevers skrivutveckling i ämnet svenska? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om skrivutveckling i svenska. Vårt resultat visar att läraren kan arbeta med estetiska uttrycksformer, låta eleverna arbeta i tillsammans och ge respons, använda digitala redskap och att låta eleverna arbeta med texters grundstenar och struktur för att främja elevers skrivutveckling. Det finns en risk att en specifik metod vi har fått fram i resultatet inte verkar gynnsam för alla elever i klassrummet. Vidare forskning kan utmynna i en studie om lärarens didaktiska val i undervisningen gällande skrivutveckling.

När elever börjar årskurs sju har de skiftande erfarenheter av skrivande och de har nått olika långt i sin skrivutveckling. Det ingår i skolans uppdrag att utifrån demokratiska värden utbilda och stärka eleverna i olika sätt att uttrycka sig, för framtida deltagande i samhället. Det finns få studier som täcker in både skrivande/skrivundervisning och elevperspektivet. Därför ville vi i denna studie ta reda på hur elever beskriver det egna skrivandet och den skrivundervisning som de har erfarit. Den studie som vi genomfört kan inte generera någon teori eftersom den inte innefattar någon större population, utan endast några elever, däremot kan studien väcka tankar kring elevers beskrivningar samt vad vi vuxna i skolan behöver tänka på för att stärka och stötta elever i deras utveckling. Syftet med vårt arbete var att beskriva några elevers perspektiv på skrivande och skrivundervisning. Vi använde oss av kvalitativ forskningsansats och fokusgruppsintervjuer för att undersöka våra frågeställningar. Vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 20 elever från två grundskolor i två olika kommuner. För att stärka studien tog vi i bakgrunden upp teorier kring skriv- och läsutveckling, skrivundervisning samt belyst betydelsen av uppgifters strukturer, samtal kring uppgifterna, repetition av dem och feedback på elevernas texter. I resultatet av studien kunde vi i elevintervjuerna hitta utsagor om det egna skrivandet, skrivutveckling och skrivundervisning. Dessutom fann vi att eleverna beskrev en del skillnader mellan årskurs sex och årskurs sju. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv såg vi i studien hur viktigt det är för eleverna att de känner sig sedda och lyssnade på, men också att det eleverna gör, är det som förväntas av dem utifrån de kunskaper och de förmågor som de har. Vi ville i vårt arbete betona det organisatoriska perspektivet och därigenom se till att ge eleverna förutsättningar för att lyckas nå så långt som möjligt i sin skrivutveckling.