På de nationella proven i årskurs 6, presterar eleverna sämst på delprov C, där de testas på sin skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att elever är vana vid att få summativ respons istället för formativ respons samt att elever saknar kunskaper om hur användbar respons ges. Det finns därför ett behov av att elever lär sig att ge lämplig och användbar kamratrespons. Syftet är att undersöka om texttriangeln kan fungera som ett stöd när elever i årskurs 4–6 ger kamratrespons på varandras instruerande texter, i svenskämnet. Vidare är syftet att undersöka vad elever har för attityder gentemot kamratrespons på varandras texter, mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilka typer av kommentarer skriver eleverna i sin kamratrespons när de använder texttriangeln som responsmall? och Vilka attityder har eleverna gentemot kamratrespons? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har elevers kommentarer de gett i sin kamratrespons och svar på en internetenkät analyserats. Resultatet visar att eleverna ger fyra olika typer av kommentarer i sin kamratrespons och att det finns en positiv attityd bland eleverna gentemot kamratrespons från en klasskamrat.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur en brukstext har förändrats efter textrespons. Texten är en tidningsartikel skriven av en egenföretagare som vill stärka sitt varumärke. I undersökningen görs en jämförande textanalys av två versioner av texten, före och efter en professionell språkrådgivare har gett respons. Den teoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där texter ses som både socialt konstruerade och socialt konstruerande (Hoel, 2001; Hellspong & Ledin, 1997). Som analysredskap används utvalda delar av Hellspong och Ledins (1997) analysmodell, strukturerat efter texttriangelns kognitiva nivåer (Hoel, 2001). Analysen går därför från globalt till lokalt, från övergripande till detaljerat, genom att jämföra situationskontexten, perspektivet, genren, dispositionen, textbindningen och lexikogrammatiken. Undersökningen visar hur förändringar på övergripande textnivåer påverkar övriga textnivåer – de största förändringarna har handlat om att genreanpassa texten vilket även har påverkat dispositionen och textbindningen. Analysen visar också att förändringar har skett även på nivåer som responsgivaren inte har gett råd om, som textbindningen och graden av lättlästhet och konkretion.

Uppsatsen handlar om lärares skriftliga respons till elever för att stötta deras skrivutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några lärare använder sig av skriftlig respons samt hur lärare upplever att deras respons stöttar elevers skrivutveckling. För att undersöka detta område har enkät och intervju valts som datainsamlingsmetoder där urvalsgruppen är undervisande svensklärare i årskurs 6. Resultatet visar sig stämma överens med det tidigare forskning visar. Elevutvecklande respons är i detta fall skriftlig respons som ges kontinuerligt under skrivprocessen, innehåller positiva kommentarer om texten, konkreta exempel på hur elever kan utveckla sina texter samt fokuserar på flera olika delar av texten. En slutsats är att teorier om skrivutvecklande respons implementerats i informanternas undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka interbedömarreliabiliteten mellan svensklärarstudenter på lärarprogrammets sista år och i vilken utsträckning deras summativa och formativa bedömning är samstämmig. Fem svensklärarstudenter från samma universitet fick i uppgift att individuellt bedöma tre olika elevtexter. Dessa autentiska texter hämtades från en gymnasieskola i södra Sverige och skrevs inom kursen Svenska 1. Lärarstudenternas summativa bedömning analyserades utifrån Hoels (2001) texttriangel för att synliggöra hur de bedömde texternas kvalitet utifrån global och lokalnivå. Vidare analyserades lärarstudenternas formativa kommentarer med hjälp av Johanssons (2018) modell för olika roller som lärare antar i responsarbetet. Resultatet visar att variation i de summativa bedömningarna påträffades när lärarstudenterna bedömde elevtexterna utifrån den globala nivån men även i bedömningen av de enskilda kunskapskraven och i summerandet av ett helhetsbetyg. De bedömarvariationer som uppstod grundar sig i lärarstudenternas olika bedömningspraktiker och subjektiva tolkningar av textkvalitet. Samtidigt visar resultatet att helhetsbetyget aldrig skiljde sig med mer än ett betygssteg mellan bedömarna. I de formativa kommentarerna var en roll särskilt framträdande, nämligen rollen som processare, vilket visar på en samstämmighet i responsen. Studien visar att interbedömarreliabiliteten och tolkningsgemenskapen bland lärarstudenterna var stark trots viss bedömarvariation.

Dagens ökade digitalisering i skolan väcker en viss oro om fokus isvenskundervisningen verkligen ligger i att lära elever att skriva. Samtidigtmenar ett flertal forskare att skrivundervisningen gynnas av digitala verktyg.Syftet med denna studie är att genom jämförelser av elevers berättande texterfinna vilka styrkor och svagheter datorskrivna texter kontra handskrivna texterhar. Frågeställningarna i studien är utformade efter fyra nivåer avtexttriangeln: struktur, meningar, ordval samt stavning. Studien har detkognitiva perspektivet som teoretisk utgångspunkt med fokus på kognitivbelastning och arbetsminne. Som en modell för analys används texttriangelnoch studien är också disponerad efter denna. Materialet bestod av totalt 38elevtexter insamlade från en årskurs 3. Hälften av texterna skrevs för hand enadagen och den andra hälften skrevs på tangentbord den andra dagen. Texternaskrevs utifrån två olika bilder och alla elever har fått skriva utifrån bådabilderna. Materialet analyserades både genom kvantitativa metoder ochkvalitativa metoder. Resultatet visar inga skillnader i elevtexternas strukturelladelar gällande inledning och handling. Det fanns inte heller några skillnader ihur elever väljer att avsluta sina texter men resultatet visar att fler skriver ettvad Skolverket benämner som avslut när de skriver på tangentbord. Studienvisar en tydlig ökning av antal ord i de texter skrivna på tangentbord men dengenomsnittliga meningslängden verkar inte öka. Elevtexternas användning avolika beskrivningar och känslouttryck varierar beroende på vilken bild deskrivit utifrån men hur de använder dessa beskrivningar och känslouttryckverkar inte variera beroende på vilket verktyg som används. Till slut visarstudiens resultat att antalet stavfel minskar. Dock är inte minskningen somstörst i de felstavningskategorier som var förväntade. Utifrån det analyseradematerialet konstateras att de båda verktygen är viktiga i skrivundervisningen.

Kunskaper för att kunna formulera och skriva olika typer av texter är en mänsklig rättighet. Dessa kunskaper ska formas i skolan och det finns tydligt utskrivet i läroplanen att eleverna ska möta olika typer av texter och vilka förmågor de ska ha när de når årskurs 6. Undersökningen utgår från sociokulturell teori för att specifikt och explicit finna exempel som visar hur undervisningen i skrivande som bedrivs också bidrar till elevernas lärande och utveckling. Sex lärare som undervisar i ämnet svenska i årskurs 4–6 har intervjuats för att finna svar på hur lärare stöttar elever i undervisning, samt hur bedömning och återkoppling till eleverna kan formas. Genom en kvalitativ innehållsanalys har insamlad data resulterat i lärares egna tolkningar av sin undervisning, vilka visar sig ha en grund i både cirkelmodellen och texttriangelns utformning. Lärarna har format vetenskap till egen praktik, vilka också överensstämmer med varandra. Dock framkommer även olikheter i lärarnas syn på undervisning, samt dras slutsatser att de olika styrdokument som skolans undervisning vilar på står i konflikt till varandra. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-04</p>

The aim of the study is to investigate which linguistic aspects teachers pay attention to when they analyze a pupil’s text, and what response they choose to give based on the analysis. The study builds on semi-structured interviews with three teachers and applies a sociocultural perspective. The result shows that the teachers in the study largely proceed from a functional outlook on texts. Although they were given a text with many linguistic problems on the surface, they saw the aspects on a more general textual level, for example, the main theme and the way the text was adjusted to suit the receiver. In the analyses of the pupil’s text the informants revealed different evaluations of the level of linguistic development a pupil should have reached in grade six, and different interpretations of how a pupil should write to satisfy the demands in the syllabus for Swedish. When the informants were asked to select aspects that they would use in response to an envisaged pupil, it turned out that their comments did not have the same spread between the different levels of the text. In their responses the informants were generally more inclined to proceed from the general levels of the text than they were in their earlier analyses.

This study's aim is to evolve knowledge about formative assessment of writing by investigating how pupils in grade 5 in elementary school rewrite their narrative stories based on their teachers feedback in writing. The questions that will be answered is; What type of formative assessment does the teacher provide the students with? and How do the students rewrite their narrative stories based on the teachers formative assessment? The study builds on a text analysis which is based on two theories. The first one is Hoels (2001 s. 27) text triangle and the second one is Lundahl's (2014) definition and categorization of formative assessment. The material which was used in the analysis was eleven student's first draft of their narrative stories, the teachers feedback on their work and the student's final work. The result showed that many students have problems with rewriting their texts on a global level, which was when the teacher gave feedback that withheld information regarding the text's structure and "red thread". Usually this problem is shown on students who are considered to be inexperienced writers. Their focus normally ended up on the more concrete feedback on the local level which the teacher commented on. This usually inheld information abaout punctuation marks and incorrect spelling. This feature i known as sliding down. The result however showed that the more experienced students had developed strategies to be able to switch between the different levels. The teacher's comments on the global level were mostly connected to the tasks matrix which helped clarify the purpose for the pupils. However every student recieved comments regarding spelling which took away the focus on comments regarding the text as such.

För att kunna producera egna texter av akademisk karaktär krävs förståelse för olika skrivhandlingar och deras kännetecken. Föreliggande studie undersöker därför gymnasieelevers förståelse av skrivhandingarna referera, argumentera och motivera i text samt deras förståelse av hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Eleverna som deltar i studien läser kursen Svenska 3 och går studie- eller yrkesförberedande program. Totalt medverkar 29 elever i en enkätundersökning. Enkäten består av fyra frågor som besvaras i fritext. Texttriangeln fungerar både som teoretisk utgångspunkt och som en del av analysmetoden, där modellen används för att analysera elevernas fritextsvar i relation till var i texttriangeln eleverna befinner sig och hur frekvent de olika nivåerna av texttriangeln förekommer. Resultatet visar att alla elever har åtminstone grundläggande förståelse för skrivhandlingarna referera och argumentera, medan de inte visar lika utvecklad förståelse för skrivhandlingen motivera och hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Genomgående syns skillnad i resultaten kopplat till om eleverna läser studie- eller yrkesförberedande program. Utifrån det resultatet är det möjligt att anta att eleverna inte fått möta samma undervisningsinnehåll under sin skolgång beroende på programtillhörighet, något som även styrks av tidigare forskning.

No description available.