<p>Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen. Målet kan sägas vara att undersöka i vilken utsträckning analys av elevernas texter kan användas för att utvärdera ett specifikt undervisningsprojekt. Studien syftar även till att belysa vilken typ av kunskap om skrivande som detta arbetssätt kan främja hos elever.</p><p>Studien visar att analys av elevtexter i sin kontext kan ge belägg för brister i undervisningens upplägg, likväl som förtjänster i densamma. Resultatet av studien ger indikationer på att eleverna vid detta arbetssätt har getts möjlighet att träna sin språkliga medvetenhet. Det är även möjligt att i studien se tecken på att eleverna genom detta arbetssätt har getts tid att reflektera över sina texter, vilket i sin tur lett till textförbättringar av kommunikativ och innehållslig art.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar på en väl genomgången litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas två skilda inlärningsperspektiv och författares/forskares syn på skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtänkt didaktiskt handlande kan få. Den empiriska delen som följer är en tillämpning på litteraturstudien. Den innehåller en redogörelse för resultatet av en skrivövning utförd i år 5. Övningen innebär träning i informativt skrivande. Studien har inte för avsikt att redovisa en synlig utveckling av elevers skrivande. Den kan däremot ses som en fallstudie och som ett exempel på hur undervisningen påverkar skrivandet. </p><p>Arbetet leder fram till en övertygelse om nödvändigheten av ett förhållningssätt i skrivundervisningen vilket fokuserar process framför produkt. Lärares olika förhållningssätt är starka påverkansfaktorer på innehåll och förmedling lika väl som syfte och mål. Arbetet fokuserar vidare betydelsen av att elever tidigt tränas i skrivande inom olika genrer. De olika genrerna påverkar tillsammans elevens skrivande på ett positivt sätt genom att det tvingar in dem i nya tankebanor.</p>

Syftet med examensarbetet är att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar på en väl genomgången litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas två skilda inlärningsperspektiv och författares/forskares syn på skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtänkt didaktiskt handlande kan få. Den empiriska delen som följer är en tillämpning på litteraturstudien. Den innehåller en redogörelse för resultatet av en skrivövning utförd i år 5. Övningen innebär träning i informativt skrivande. Studien har inte för avsikt att redovisa en synlig utveckling av elevers skrivande. Den kan däremot ses som en fallstudie och som ett exempel på hur undervisningen påverkar skrivandet. Arbetet leder fram till en övertygelse om nödvändigheten av ett förhållningssätt i skrivundervisningen vilket fokuserar process framför produkt. Lärares olika förhållningssätt är starka påverkansfaktorer på innehåll och förmedling lika väl som syfte och mål. Arbetet fokuserar vidare betydelsen av att elever tidigt tränas i skrivande inom olika genrer. De olika genrerna påverkar tillsammans elevens skrivande på ett positivt sätt genom att det tvingar in dem i nya tankebanor.

Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen. Målet kan sägas vara att undersöka i vilken utsträckning analys av elevernas texter kan användas för att utvärdera ett specifikt undervisningsprojekt. Studien syftar även till att belysa vilken typ av kunskap om skrivande som detta arbetssätt kan främja hos elever. Studien visar att analys av elevtexter i sin kontext kan ge belägg för brister i undervisningens upplägg, likväl som förtjänster i densamma. Resultatet av studien ger indikationer på att eleverna vid detta arbetssätt har getts möjlighet att träna sin språkliga medvetenhet. Det är även möjligt att i studien se tecken på att eleverna genom detta arbetssätt har getts tid att reflektera över sina texter, vilket i sin tur lett till textförbättringar av kommunikativ och innehållslig art.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur en brukstext har förändrats efter textrespons. Texten är en tidningsartikel skriven av en egenföretagare som vill stärka sitt varumärke. I undersökningen görs en jämförande textanalys av två versioner av texten, före och efter en professionell språkrådgivare har gett respons. Den teoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där texter ses som både socialt konstruerade och socialt konstruerande (Hoel, 2001; Hellspong &amp; Ledin, 1997). Som analysredskap används utvalda delar av Hellspong och Ledins (1997) analysmodell, strukturerat efter texttriangelns kognitiva nivåer (Hoel, 2001). Analysen går därför från globalt till lokalt, från övergripande till detaljerat, genom att jämföra situationskontexten, perspektivet, genren, dispositionen, textbindningen och lexikogrammatiken. Undersökningen visar hur förändringar på övergripande textnivåer påverkar övriga textnivåer – de största förändringarna har handlat om att genreanpassa texten vilket även har påverkat dispositionen och textbindningen. Analysen visar också att förändringar har skett även på nivåer som responsgivaren inte har gett råd om, som textbindningen och graden av lättlästhet och konkretion.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra gymnasieungdomars inställningar till skrivande och respons i skolan och på bloggar. I ämnesplanen för svenska som träder i kraft hösten 2011 står det bland annat att undervisningen i svenska ska ” stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling” samt ”syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift(…)”. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och när de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och när de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Empirin har sedan analyserats med hjälp av litteratur om processorienterad skrivundervisning och bloggar, samt utifrån ett sociointeraktivt perspektiv på skrivande. I uppsatsen framkommer bland annat att ungdomarna upplever att de motiveras av att få sina texter lästa samt att få respons. Det framkommer att ungdomarna genom bloggskrivande kan öva sina förmågor att skriva mottagaranpassat eftersom de har reella mottagare till sina bloggtexter. Deras inställning till- och uppfattning om skrivande och respons är olika beroende på om skrivandet och responsen sker i skolan eller på bloggar. De delar inställningen att det inte är viktigt att skriva korrekt på bloggarna utan att de kan fokusera på att göra sina texter intressanta. När det gäller skoltexter menar de att dessa ska vara både intressanta och språkligt korrekta. Skrivandet på bloggar upplevs därmed som mindre krävande än skrivandet i skolan. Respons på bloggtext handlar för informanterna till stor del om att bli bekräftad och bekräfta andra som personer. När det gäller skoltexter tycker de att responsen ska vara konstruktiv och inte enbart positiv.

This thesis analyses existing scientific articles and papers about the principles of genre pedagogy, process writing and how they are working in theory and pratice. Many studies have been made to see how genre pedagogy and process writing are working in Swedish schools. This thesis gives and overview over a selection of scientific papers and books, and discusses the usage, the possiblities and challenges of these methods in different contexts. It wants to find answers to the questions how writing is taught using these discourses and what teachers should be aware of when using each of the presented methods. The conclusion of this thesis is that teachers need deep knowledge, competence and awareness of critical elements in order to teach according to the chosen writing discourses.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur två lärare definierar begreppet kamratrespons samt deras metoder, motiv och upplevda utmaningar. Tidigare forskning lyfter fram olika perspektiv; kamratrespons som en del av skrivprocessen samt som ett sätt att lära genom samspel och kommunikation. Det sociokulturella perspektivet används som teoretisk utgångspunkt men även dialogisk teori. Studien vilar på forskning knuten till respons, skrivprocesser och processkrivning. I den empiriska studien har metoden varit kvalitativa intervjuer med två lärare som har valts ut genom ett subjektivt urval. Studien visar att kamratrespons kan definieras på olika sätt samt att motiv och metoder skiljer sig åt beroende på syftet. Den ena läraren ser kamratrespons som en formativ återkoppling som inte specifikt har med skrivande att göra och den andra ser kamratrespons som en del av det processinriktade skrivandet där syftet är att eleverna stödjer varandra i arbetet med sin egen textproduktion. Resultatet visar att det är viktigt att lärare har ett tydligt syfte och en genomtänkt undervisning med kamratrespons. Det mest intressanta med vår studie är att arbetet med kamratrespons kan upplevas olika och bedrivas på olika sätt beroende på inställning och syfte.

Idag finns det inte något internationellt arbete som fokuserar på skrivutveckling. Därav kan det tolkas att läsningen har en mer central plats inom de internationella studierna. Trots detta kan vi se att barn spontant börjar skriva innan de börjar läsa.  Skrivandet har en central plats i läroplanen och är en rättighet för eleverna att få lära sig. Det för att kunna kommunicera i samhället, uttrycka sig, formulera önskningar och kunna förmedla händelser.    Syftet med undersökningen är att undersöka vad tidigare forskning säger om skrivakti­viteter och hur dessa främjar elevers skrivutveckling i skolans tidigare år.  Undersökningen är en systematisk litteraturstudie som utgår ifrån flera vetenskapliga studier med avsikt att lyfta fram ett större perspektiv på elevers skrivutveckling och skrivaktiviteter.    Resultatet visar att vanliga skrivaktiviteter som förekommer i skrivundervisningen är bokstavsbaserad undervisning, meningsuppbyggnader samt texters uppbyggnad och struktur där eleverna får använda varierande verktyg och modeller.