No description available.

Syftet med denna studie är att ge läsaren en bild av hur skrivprocessen samt bedömningsarbetet i skönlitterärt skrivande kan se ut i grundskolans yngre år. Jag vill genom tidigare forskning ta reda på hur en skrivprocess kan vara uppbyggd, vilka viktiga delar lärarna bör att ta hänsyn till i processen samt bedömningens/återkopplingens roll. Jag undersöker hur de verksamma lärarnas arbetsgång ser ut vid skönlitterärskrivning samt hur de ser på bedömningsprocessen i samband med skrivprocessen. Studiens empiri utgörs av en kvalitativ intervjumetod, detta för att försöka skapa ett djup snarare än bredd. Informanterna som deltar i undersökningen har lång erfarenhet inom yrket vilket jag hoppas ger studien det djup jag eftersträvar.   Resultatet av min studie visar på att informanterna ej uppfattar skrivprocessen som särskilt komplicerad. Detta hänvisar informanterna till att eleverna är nybörjare i skrivandet och nivån i årskurs 1-3 är relativt enkel samt att styrdokumenten är tydliga med vad som ska bedömas. Sambedömning används endast vid bedömning av nationella prov, dock finns en förhoppning om fler sambedömningstillfällen. / The purpose of this study is to give the reader an insight into the writing process and how the assessment work of fiction writing can look like in primary school. Through previous research I wish to examine how the process of writing can be structured and what important parts of assessments the teachers take into consideration when they evaluate the process. The study examines how teachers’ work with assessment during the process of fictional writing and how they view the assessment process during the writing process. The empirical data consists of a qualitative interview in order to try to create a depth rather than a width. The informants participating in the survey have a long experience in the profession which I believe can contribute the depth I aspire. The results of the study show that the informants do not perceive the writing process as particularly complicated. The informants refer to the fact that their students are new to writing. They also conclude that the demanded level of writing is relatively simple for students in grades 1-3, and the policy documents also state this. The informants believe cooperative assessment is primarily used in national tests. All teachers in this study want more opportunities for cooperative assessment.

Denna uppsats undersöker möjligheterna att använda handböcker för Papper-och-penna-rollspels som verktyg för en skribent att utveckla sina skrivprocesser. Uppsatsen utgår ifrån de två handböckerna till rollspelet Dungeons & Dragons 5th Edition, Player’s Handbook samt Dungeon Master’s Guide, och analyserar dessa med fokus på hur spelare och spelledare uppmuntras att skapa sina narrativ och utveckla dessa med hjälp av troper och samarbete med andra spelare. Uppsatsen brukar en jämförande textanalys som metod, samt tar stöd från en intervju med en aktiv professionell spelledare. Fokus läggs på rollspelets praktik som jämförbart verktyg med textsamtal inom kreativt skrivande efter definition av Fredrik Nybergs akademiska essä Den mjuka texten: om textsamtal, samt hur handböcker för rollspel med fördel kan jämföras med handböcker för kreativt skrivande, det senare med stöd i Sofia Pulls avhandling Skrivande och blivande - Konstruktioner av skönitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015. Analysen visar att rollspel och dess handböcker kan brukas som hjälpmedel för en skribent för att utveckla och utmana sina skrivande processer, särskilt sett till skrivande för sin egen och andras underhållning.

I denna uppsats undersöks framställningarna av skrivstrategier i fyra läroböcker för årskurs nio. Frågeställningen tar utgångspunkt i centralt innehåll i kursplanen för svenska, i begreppet skrivstrategier. Syftet är att undersöka hur forskning om skrivande konkretiseras i läroböckerna, det vill säga om och hur framställningarna kan anses ha vetenskaplig grund. För att söka ytterligare perspektiv på skrivande i samband med lärande har neurodidaktiska aspekter kopplats till skrivprocessteorins centrala syn på skrivandet som problemlösning. Metoden för undersökningen är närläsning. I analysen jämförs resultatet med teorier om skrivprocesser, neurodidaktik och forskning om skrivstrategier. Studien visar att framställningarna av skrivstrategier i de flesta fall är godtyckliga genom att det saknas en tydlig och enhetlig syn på skrivprocessen som går i linje med aktuell forskning. Risken finns att elever inte får med sig så många strategier för skrivande, eftersom det saknas en begreppsvärld och struktur för detta i många av framställningarna. Forskare har belyst skrivandets individualitet, men läroböckerna förmedlar, med få undantag, endast ett sätt att skriva och utan metaperspektiv som belyser att det finns flera sätt att komponera en text. Detta kan leda till problem för elever som inte passar in i läroböckernas skrivnorm.

This thesis analyses existing scientific articles and papers about the principles of genre pedagogy, process writing and how they are working in theory and pratice. Many studies have been made to see how genre pedagogy and process writing are working in Swedish schools. This thesis gives and overview over a selection of scientific papers and books, and discusses the usage, the possiblities and challenges of these methods in different contexts. It wants to find answers to the questions how writing is taught using these discourses and what teachers should be aware of when using each of the presented methods. The conclusion of this thesis is that teachers need deep knowledge, competence and awareness of critical elements in order to teach according to the chosen writing discourses.

I den här vetenskapliga essän är syftet att undersöka läsakten i skrivprocessen. Utgångspunkten är att läsakten är ett viktigt verktyg för att färdigställa den skönlitterära texten. Arbetet med texten i skrivprocessen, den oformliga texten, ställer villkor på läsakten som uppsatsen avser att synliggöra. I uppsatsens första del undersöks tre skönlitterära författares läsakter via texter där författarna formulerar sig kring sina skrivprocesser. I den andra delen undersöks via djupintervjuer tre skrivpedagogers arbete med textrespons på kurser i kreativt skrivande. I de båda delarna kopplas undersökningen mot filosofen Paul Ricoeurs textbegrepp och syn på läsakten. De båda delarna av uppsatsen tar avstamp i berättelser från praktiken, från författarens arbetsrum och från skrivpedagogens arbete med skriftlig och muntlig textrespons. Frågan essän leder fram mot är hur författarens praktiska kunskap i läsakten kan beskrivas och om och i så fall hur skrivpedagogens arbete med textrespons speglar eller svarar mot författarkunskapen.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur två lärare definierar begreppet kamratrespons samt deras metoder, motiv och upplevda utmaningar. Tidigare forskning lyfter fram olika perspektiv; kamratrespons som en del av skrivprocessen samt som ett sätt att lära genom samspel och kommunikation. Det sociokulturella perspektivet används som teoretisk utgångspunkt men även dialogisk teori. Studien vilar på forskning knuten till respons, skrivprocesser och processkrivning. I den empiriska studien har metoden varit kvalitativa intervjuer med två lärare som har valts ut genom ett subjektivt urval. Studien visar att kamratrespons kan definieras på olika sätt samt att motiv och metoder skiljer sig åt beroende på syftet. Den ena läraren ser kamratrespons som en formativ återkoppling som inte specifikt har med skrivande att göra och den andra ser kamratrespons som en del av det processinriktade skrivandet där syftet är att eleverna stödjer varandra i arbetet med sin egen textproduktion. Resultatet visar att det är viktigt att lärare har ett tydligt syfte och en genomtänkt undervisning med kamratrespons. Det mest intressanta med vår studie är att arbetet med kamratrespons kan upplevas olika och bedrivas på olika sätt beroende på inställning och syfte.

Temat för denna essä är bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lärarkollega. Texterna har använts som impulstexter för essän och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmänniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella världar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera.

Syfte  Jag har genomfört undersökningar i syfte att se hur olika introduceringsmetoder påverkar elevers skrivande. Metod Mina undersökningar har bestått av deltagande observationer samt insamlande av dokument. Dokumenten utgörs av de texter eleverna skrev under observationerna. Informanterna har betsått av en andra klass och en tredje klass med tio respektive elva elever. Klasserna har vid tre tillfällen fått i uppgift av mig att skriva en text till en bild. Uppgifterna har jag introducerat på tre olika sätt eftersom jag ville undersöka om deras texter skulle skilja sig åt beroende på detta. Slutsats Av observationerna och dokumenten har jag kunnat dra vissa slutsatser som jag ser har direkt sammanband med hur jag instruerat skrivuppgiften. De slutsatser jag dragit är att mina val som lärare spelar stor roll för hur elevernas resultat kommer att se ut. För att eleverna ska kunna prestera väl och känna en inre motivation och lust att lära behöver de ett syfte med sin uppgift. Vaga instruktioner och en uppgift utan tydligt mål kan ha motsatt effekt och hindra elevens motivation. / Purpose The purpose of my investigations is to learn how teachers can motivate their students to write texts. I have done participatory observations where I have been given the students writing tasks in three different ways. Method My surveys consisted of participatory observations and documents. The documents consist of the texts the students wrote during the observations. The observation groups have been one second degree class and one third degree class containing ten and eleven students. I have been collecting the texts written by the students and been using them as documents. The students have been given writing tasks on tree occasions. On each occasion, I have presented the task in a different way. The task was to write a text with a picture as starting point. Conclusion My observations and the documents have shown some conclusions and I have identified connections between how the writing task was presented and how the texts turned out to be. My conclusion is that the choices I make as teacher play a major part in the students' results. In order for the students to perform well and to feel an inner motivation and desire to learn, they need a purpose in their task. Vague instructions and a task without a clear goal can have the opposite effect and prevent the student's motivation.

The development of keystroke logging programs and their use to study the writing process affords an opportunity to combine keystroke logging together with diagnostic tests to provide further information about the test-taking process beyond the given answers. This exploratory study provides a starting point for the usage of keystroke logging programs when taking diagnostic linguistic tests. Twenty-one Swedish students in upper secondary school took a morphological test in English that assesses morphological knowledge – which recent studies suggest is related to reading and writing development – using the keystroke logging program GenoGraphiX-LOG. Temporal and revision data, as well as GenoGraphiX-LOG’s provided statistical and visualization tools, were used to investigate the cognitive processes of the participants in relation to morphological knowledge. Haye’s model of the writing process and the Morphological Pathways Framework (MPF) was used to ground the analysis in current cognitive theory. The results reveal that higher-level processes such as evaluation and planning can be seen with the help of keystroke logging, as well as the integration of morphological information and spelling. The current analytical and visualization tools provided by GenoGraphiX-LOG require further development to streamline their usage together with diagnostic linguistic tests. / Utvecklingen av program för registreringen av tangenttryckningar och deras användning inom forskning om skrivprocesser bidrar ytterligare information om provtagningsprocessen utöver provsvaren. Denna explorativa studie ger en startpunkt för användningen av program för tangenttryckningsregistrering tillsammans med diagnostiska lingvistiska prov. Tjugoen svenska elever i andra året på gymnasiet utförde ett morfologiskt prov på engelska som utvärderar morfologisk kunskap – vilket relaterar till läs- och skrivutvecklingen enligt nya studier – med hjälp av programmet GenoGraphiX-LOG. Temporal och revideringsdata användes, tillsammans med programmets verktyg för statistisk redovisning och visualisering, för att undersöka deltagarnas kognitiva processer i relation till deras morfologiska kunskap. Hayes modell av skrivprocessen och Morphological Pathways Framework (MPF) användes för att förankra analysen i aktuell kognitiv teori. Resultaten visar att högre processer såsom evaluering och planering kan synliggöras med hjälp av registrering av tangenttryckningar. De nuvarande analytiska och visualiseringsverktygen i GenoGraphiX-LOG behöver utvecklas vidare för att effektivisera dess användning med diagnostiska lingvistiska prov.