The purpose of this paper is to investigate how teachers in the 7-9 class in Sweden in the subject Swedish work with, and grade, oral presentation. Sex teachers has participated in interviews to examine this. They have been asked several questions which seeks to answer how they interpret the curriculum texts on oral presentation. Through the interviews I will also find out how teachers work formatively with oral presentation and how they grade theese. The result of this study shows that teachers interprets the curriculum similar at the higher grades but that the interpretations differ more at the lower grades. Feedback is the most common form of formative work and that they mostly follow the curriculum when they are grading the students.

Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fått de möjligheterna till att reflektera över sitt lärande så ofta som det är nödvändigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom själv-och kamratbedömning leder till att eleverna får möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lärande. Den formativa bedömningen går hand i hand med den summativa och de är beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att främja elevers lärande genom att undersöka och erbjuda tillfällen för själv- och kamratbedömning. Vi har genomfört två aktioner med tre delmoment. Delmomenten bestod av att eleverna fick öva, spela in och bedöma sina egna och deras kamraters insatser. Den slutsats vi kom fram till är att elevernas sätt att bedöma sig själva och sina kamrater skiljer sig åt både muntligt och skriftligt. Eleverna bedömer sina egna presentationer som förbättringsbara, med fokus på kritik, och kamraternas presentationer som förändringsbara, med fokus på beröm. Vi vill lyfta att detta är ett sätt att låta elever reflektera över sitt lärande. För att främja denna reflektion är det viktigt att eleverna vet vad som förväntas av dem. Det är reflektionen som ska stå i fokus. Därför behöver eleverna få den tid som de behöver till att reflektera.

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan bedömning i ämnet idrott och hälsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rättvis. För att uppnå syftet i studien använde jag mig av tre frågeställningar. Är IUP en väg till bedömning enligt lärarna? Påverkar arbetet med IUP eleverna i ämnet Idrott och hälsa anser idrottslärarna? Kan en bedömning bli rättvis om IUP är olika utformade enligt lärarna? Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare på fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmässigt likvärdiga och lärarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvämlighetsprincipen vilket innebär vad som var lättast genomförbart för mig. Ramfaktorteorin och skolperspektivet är de teoretiska perspektiven som används i studien. Resultatet visar att IUP är ett dokument som används på olika sätt i skolan. De flesta skolorna arbetar enbart med dokumentet inför och vid utvecklingssamtal. Detta beror till stor del på ramfaktorernas påverkan, det vill säga tid och resurser. Lärarna använder IUP som verktyg för bedömning. Då för att få en överblick om en betygsättning skulle vara oklar. Lärarna tror att IUP påverkar eleverna positivt då det är en formativ form av bedömning. Detta kräver dock att dokumentet faktiskt används i större utsträckning än idag. Lärarna anser att dokumentet bör se likadant ut i hela landet. Detta för att underlätta för alla parter. Slutsatsen i studien är att om tiden fanns skulle dokumentet vara ett mer brukbart medel vid bedömning och även som stöd vid den formativa undervisningen. IUP bör även vara ett lika utformat dokument som används på lika användningsområden i hela landet detta skulle skapa en större förståelse samt mer naturlig användning av dokumentet för alla inblandade parter. Vad gäller rättvis bedömning är det ett av lärarens uppdrag som visat sig vara mycket svår och komplext. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Vt 2012</p>

Syftet med den här studien är att undersöka lärares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i årskurs 1-3. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Resultatet visar att lärare använder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna används i huvudsak i slutet av ett område för att kartlägga vilka kunskaper eleverna uppnått. Observation används dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlägga kunskaper och dels utvärderar undervisningen. Resultatet visar även att lärare använder återkoppling som en del i sitt bedömningsarbete, vilket oftast utformas genom att ställa frågor till eleven. Majoriteten av lärarna anser att när bedömningen görs i syfte för att forma undervisningen och inte enbart för att kartlägga kunskaper har det en positiv inverkan på elevernas lärande, men att tiden till att hinna bedöma alla elever är ett hinder.

This essay examines how high school teachers in physical education and health thinks about assessment and grading. The essay show how teachers assess pupils during lessons and how teachers grade their students. The survey was based on interviews, in which six different teachers answered questions on the topic of assessment and grading. The issues surrounding assessment was linked to the theoretical concepts of formative and summative assessment, to see if the assessment methods teachers use. The issues surrounding grading was related to the theoretical concepts of validity and reliability in order to see how similar the grading is. The essay provides a picture of how the assessment and rate again looks different teachers. They are some concerns relating to the assessment and grading , it can be seen is that some teachers have the skills that can make that equivalence can be questioned while some teachers may not be so harsh in grading as it should without giving students a C though they would had a D. Although there are problems you can see that it has improved, this applies particularly to the assessment process that targets the knowledge more than it did before. Now watching teachers on students' knowledge and not what clothes they have during PE classes.

Denna studie berör formativ bedömning i matematik i grundskolans tidiga år. Studien harundersökt bedömningsformen i forskning samt praktiken.Studiens syfte var att undersöka hur grundskolans tidiga år arbetar med formativ bedömning imatematik och hur detta påverkar eleverna i undervisningen. Utgångspunkten för studien varett sociokulturellt perspektiv. Genom forskning, litteratur och en inblick i verksamheten haren djupare förståelse kring bedömningsformen skapats och nya perspektiv upptäckts. ISkolverket (2011a, s.15) framgår det att bedömningskulturen i klassrummet påverkarindividers inställningar till lärande och detta är drivkraften bakom denna studie.I bakgrunden har olika delar som är av betydelse för den formativa bedömningen lyfts fram.Dessa delar är definition av bedömning, feedback, formativ bedömning, Skolverkets tre steg iden formativa bedömningen, formativ och summativ bedömning i samspel eller motsättning,bedömning i matematik och matematik i Lgr 11.En kvalitativ metod användes till denna studie. Utifrån den kvalitativa metoden valdes tvåredskap vilka var intervju och observation.Resultatet framhävde att bedömning är en stor del i undervisningen men trots det ettsvårtolkat begrepp. Formativ bedömning anses enligt deltagande lärare vara ett effektivtredskap i matematikundervisning men tiden räcker inte alltid till. Alla de deltagande lärarna,forskning och det sociokulturella perspektivet understryker att samtal och dialog ärbetydelsefullt för att den formativa bedömningen ska fungera som ett effektivt redskap iundervisning. Även om inte alla deltagande lärare hade full kännedom om Skolverkets(2011c) tre steg arbetade lärarna omedvetet utifrån stegen.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om synen på bedömning hos personal i fritidshem samt vilken inverkan bedömningsprocesser har på verksamheten i relation till pedagogens utbildningsbakgrund. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där 9 personer intervjuades; fyra fritidslärare, fyra fritidspedagoger samt en ämneslärare. Ett resultat som redovisas i studien är att bedömning är någonting förvirrande och svårgripbartför personal i fritidshem, begreppet bedömning är någonting som i första hand tillskrivs klasslärare. En viktig slutsats från studien är att pedagogens egna tidigare upplevelser avbedömning spelar stor roll för hur de senare ser på fenomenet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se hur bedömningen i ämnet Idrott och Hälsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning. Använder sig lärare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning?  * Hur sker bedömningen inom Idrott och hälsa i relation till kunskapskraven?  * Hur arbetar fyra lärare i Idrott och hälsa med formativ- samt summativ bedömning i ämnet?  *  Hur arbetar fyra lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning av elever?  Metod: Den metod som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien består av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa, från olika skolor i Stockholmsområdet. Två av de intervjuade lärarna var kvinnor (L2 och L3) och två var män (L1 och L4). L1 och L2 har även arbetat som lärare en längre tid, medan L3 och L4 är relativt nyexaminerade. L4 gjorde även sin lärarutbildning i Norge.  Resultat: Lärare i idrott och hälsa anser att dem har bra kännedom om kunskapskraven i Lgr11, men att bedömningsmetoderna ser olika ut. Lärarna anser att bedömningen sker i relation till kunskapskraven. Alla lärarna använder sig utav formativ- samt summativ bedömning, där det formativa arbetet skiljer sig i den grad att tre av lärarna använder sig av främst feedback medan den sista använder sig av själv- och kamratbedömning. Lärarna tycker att arbetet med reliabilitet och validitet är svårt, vilket gör att arbetet med detta ser olika ut.   Slutsats: Lärarna känner att de har bra kännedom om kunskapskraven, men att bedömningen ser annorlunda. Lärarna i studien arbetar även med formativ bedömning och ser även vikten av att använda sig av denna. En tredje slutsats är att arbetet med reliabilitet och validitet ser annorlunda ut för de olika lärarna. / Abstract Aim: The aim with the study is to see how the assessment in Physical Education is in relation to the knowledge requirements from The Swedish National Agency for Education. How do teachers work in order to reach a good level of reliability and validity when assessing. Do teachers use formative- and summative assessment in their education?  * How is the assessment in Physical Education in relation with the knowledge requirements? * How do four Physical Education teachers work with formative- and summative assessment in the subject?  *  How do four Physical Education teachers work to reach a good level of reliability and validity when assessing pupils?  Method: The method that was used is a qualitative method with interviews. The study consists of interviews with four teachers in Physical Education, from different schools in the Stockholm area. Two of the interviewed teachers were women (L2 and L3) and two were men (L1 and L4). L1 and L2 have worked as teacher for a long time, while L3 and L4 are relatively new in teaching. L4 did his teacher education I Norway.  Results: The results that emerged from the study are that teachers in Physical Education find that they have good knowledge of the knowledge requirements in Lgr11, but the assessment methods are different. The teachers find that the assessment is in relation to the knowledge requirements. The teachers use formative- and summative assessment, where the formative work differs in the way that three of the teachers uses mainly feedback while the last uses self- and peer assessment. The teachers think that the work with reliability and validity is hard, which makes that the work looks different.   Conclusion: The teachers feel that they have good knowledge of the knowledge requirements, but that the assessment looks different. The teachers in the study also work with formative assessment and also see the weight of using this. A third conclusion is that the work with reliability and validity looks different for the various teachers. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka ett urval lärares uppfattningar och arbete angående matematikläxan samt undersöka i vilket syfte de har matematikläxan. Detta undersöks genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar bland annat att lärarna är eniga om att matematikläxans syfte dels är att eleverna får en extra repetitionsträning, de får träna på att ta ansvar samt att läxan ska befästa elevernas kunskap ytterligare. Samtliga informanter i min studie menar att det är viktigt att matematikläxan inte ska vara något nytt utan eleverna ska kunna göra den på egen hand. De flesta lärarna i studien individanpassar matematikläxan och resultatet visar att matematikläxan både används på ett formativt och summativt arbetssätt i form av bland annat kamrat- och självbedömning. Det positiva med matematikläxan är bland annat att den involverar föräldrarna i deras barns skolgång samt att eleverna får en extra färdighetsträning. En av nackdelarna med matematikläxan som resultatet visar är att den kan bli kämpig för de elever som har det jobbigt hemma och i skolan av olika anledningar.

Denna studie är ett resultat av att utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv studeralärares arbete med summativ bedömning när det gäller skriftliga elevarbeten i engelska,årskurs 7-9, och undersöka i vilken utsträckning Skolverkets riktlinjer gällande summativ bedömning följs. Genom att utgå från Lipskys (2010) teori om närbyråkrater avser studien att tydliggöra bedömningsuppdraget samt påvisa möjliga problem i implementeringen av Skolverkets riktlinjer. Implementeringen undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer av sex lärare i engelska utifrån Lundquists (1992) tre villkor för en lyckad implementering:vilja, kunna och förstå. Resultatet visar att implementering är möjlig i de flesta fall men resurser som schemalagd tid för bedömning, organisation för kollegialt samarbete,kompletterande material till kunskapskraven samt kompetensutveckling behöver tillsättas för att bedömningsuppdraget ska kunna utföras enligt riktlinjerna och implementeringen lyckas.Det stora antalet elever och mängden undervisningstimmar anser lärarna direkt hindrande föratt utföra en professionell bedömning. Sammanfattningsvis finns inte tillräckliga resurser för lärare i engelska att bedöma skriftliga elevarbeten så som Skolverket kräver och verktygen är få. Skolverkets bedömningsmaterial är användbart men otillräckligt. Kunskapskraven används i hög utsträckning men det finns en fara att lokala matriser kommer att ha en framträdanderoll i framtiden. Uppdraget må ha blivit tydligare för vissa men styrningen når inte ända fram.