Implementering av politiska beslut är någonting som det forskats mycket om under en lång tid både på nationell och internationell nivå. Den forskning som finns om implementering går att applicera på alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebär att någon blir styrd. Denna styrning och påförande av politiska beslut är vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir då också intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den nya läroplanen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” med fokus på kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval – arbete och samhällsliv har lyckats på gymnasieskolan i en svensk kommun. Implementeringen undersöks med hjälp av Lundqvists tre egenskaper som han menar varje tjänsteman besitter – förstår, kan och vill. Sett utifrån detta teoretiska ramverk kommer uppsatsen fram till att implementeringen är misslyckad tack vare att tjänstemännen inte till fullo förstår eller kan implementera riktlinjerna.

Denna studie är ett resultat av att utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv studeralärares arbete med summativ bedömning när det gäller skriftliga elevarbeten i engelska,årskurs 7-9, och undersöka i vilken utsträckning Skolverkets riktlinjer gällande summativ bedömning följs. Genom att utgå från Lipskys (2010) teori om närbyråkrater avser studien att tydliggöra bedömningsuppdraget samt påvisa möjliga problem i implementeringen av Skolverkets riktlinjer. Implementeringen undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer av sex lärare i engelska utifrån Lundquists (1992) tre villkor för en lyckad implementering:vilja, kunna och förstå. Resultatet visar att implementering är möjlig i de flesta fall men resurser som schemalagd tid för bedömning, organisation för kollegialt samarbete,kompletterande material till kunskapskraven samt kompetensutveckling behöver tillsättas för att bedömningsuppdraget ska kunna utföras enligt riktlinjerna och implementeringen lyckas.Det stora antalet elever och mängden undervisningstimmar anser lärarna direkt hindrande föratt utföra en professionell bedömning. Sammanfattningsvis finns inte tillräckliga resurser för lärare i engelska att bedöma skriftliga elevarbeten så som Skolverket kräver och verktygen är få. Skolverkets bedömningsmaterial är användbart men otillräckligt. Kunskapskraven används i hög utsträckning men det finns en fara att lokala matriser kommer att ha en framträdanderoll i framtiden. Uppdraget må ha blivit tydligare för vissa men styrningen når inte ända fram.

Studiens syfte är att undersöka vilken styrande effekt Lgr11 har i lärares yrkesutövande, meningen med undersökningen är att få en insyn i om hur de professionella lärarna upplever att de är påverkade av läroplanen i deras yrkesutövning. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Michael Lipskys teori om närbyråkrater och deras handlingsutrymme samt Lennart Lundquist´s teori som handlar om hur närbyråkraterna förstår, kan och vill i en implementeringsprocess av exempelvis en läroplan. Huruvida närbyråkraterna- i detta fall lärarna- förstår, kan och vill är viktigt att studera eftersom att det är avgörande för om styrningen lyckas eller inte. En analysmodell har utformats utifrån Lundquist´s teori och de tre centrala begreppen. Den metod som använts är samtalsintervjuer med fyra grundskollärare från två olika skolor i Luleå kommun. Detta dokumenterades med ljudinspelning som sedan transkriberades kontinuerligt efter varje intervju. Analysmodellen användes när intervjuerna sammanställdes och resultatet som visas är att det finns många olika åsikter bland lärarna gällande exempelvis Lgr11:s formulering. Resurser och Lgr:11s mål och värderingar är däremot saker som alla lärare var överens om. Intervjuerna och studien har lett till en djupare förståelse för lärarnas syn på läroplanens styrning på de skolorna som är med i undersökningen.

Bakgrund: Det finns betydande forskning som behandlar lärares handlingsutrymme generellt, men föga som synliggör lärares perspektiv på sitt handlingsutrymme i svenskämnets grammatikundervisning. Syfte: Syftet med den här studien är att få en djupare inblick i gymnasielärares perspektiv på sin grammatikundervisning, i relation till sitt enskilda handlingsutrymme inom svenskämnet. Metod: I ett försök att fullgöra studiens syfte, intervjuas fyra svensklärare på tre olika skolor i Västsverige. Intervjuerna är av semistrukturerad form, och analyseras med hjälp av en hermeneutisk ansats. Studien ramas in av Michael Lipskys teori street - level bureaucracy, vilken i huvudsak berör närbyråkraters handlingsutrymme. Resultat: Studien visar att samtliga lärare upplever sitt individuella handlingsutrymme som essentiellt inom svenskämnets grammatikundervisning. Informanterna är eniga i att handlingsutrymmet skapar rum för att styra det innehållsliga grammatiska stoffet efter intressen och behov, och i vilken mån grammatiken ska implementeras i svenskundervisningen. I linje med det uppger somliga informanter att de har en mer explicit grammatikundervisning, medan andra på ett organiserat plan inte arbetar med grammatik. Utfallet tycks dels bero på att lärarna har olika utgångspunkter vid utformandet av undervisningen, dels att lärarnas personliga preferenser och inställningar till grammatik präglar undervisningen.

<p>The aim of this thesis is to examine how personnel working with asylum cases at the Swedish Migration Board handle their role as administrators of asylum. For the study 7 asylum administrators were interviewed and the analysis was made with influence from the method critical discourse analysis. To understand the themes in the analysis I have used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats. Main results from the analysis of the interviews were that the street-level bureaucrats had certain strategies for managing the difficult aspects of the job. The interviews also showed that the participating informants had difficulties with different identity positions.</p>

The aim of this thesis is to examine how personnel working with asylum cases at the Swedish Migration Board handle their role as administrators of asylum. For the study 7 asylum administrators were interviewed and the analysis was made with influence from the method critical discourse analysis. To understand the themes in the analysis I have used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats. Main results from the analysis of the interviews were that the street-level bureaucrats had certain strategies for managing the difficult aspects of the job. The interviews also showed that the participating informants had difficulties with different identity positions.

This study concerns street-level bureaucrats influence on the approbation of building permits, specifically if private developers is affected equally as public developers when applying for building permits in relation to discretion for street-level bureaucrats. Discretion has as a theoretical subject been utilized by multiple researchers, which have both developed the subject and included new concepts.In this study the following concepts were used• Policy understanding• Work situation• PolicybeliefsThese concepts were operationalized in the study by that the concepts were structured within an interview template, which were utilized during six interviews with street-level bureaucrats on three municipalities within the Stockholm area. To complement the interview material for the study were statistics over approved building permits divided on public developers and private developers also utilized. Based upon the analysis of the gathered material it was clear that the concept policy understanding and experienced discretion correlated with the statistics. Concerning policy understanding it became clear that several street-level bureaucrats in two of the municipalitieshad a different understanding of what the policy was. Concerning experienced discretion it became clear that there are indications on that experienced discretion for street-level bureaucrats brings more imbalance between private- and public developers. / Denna studie behandlar tjänstemännens påverkan på utgivningen av bygglov, specifikt ifall privata exploatörer påverkas ojämlikt i relation till allmännyttan vid ansökningar av bygglov med avsikt på handlingsutrymme hos tjänstemannen som agerar utredare i ärenden. Handlingsutrymme som teoriområde har använts av flertalet forskare som utvecklat och byggt på området, varvid nya begrepp har tillkommit. I denna studie användes tillhörande begreppen • Policyförståelse• Arbetssituation• PolicybeliefsDessa begrepp operationaliserades i studien genom att begreppen strukturerades in i en intervjumall som användes under sex samtalsintervjuer med tjänstemän på tre kommuner i Stockholmsområdet. Till intervjumaterialet användes även statistik över bygglovsbeviljande uppdelat på allmännyttan och privata aktörer i de tre kommunerna. Utifrån analysen av insamlat material framkom att begreppet policyförståelse och upplevt handlingsutrymme korrelerade med statistiken. Gällande policyförståelse framkom det att ett antal tjänstemän i två av kommunerna hade en annan uppfattning om vad policyn var än tjänstemän i den tredje kommunen. Gällande upplevt handlingsutrymme framkom det indikationer på att mer upplevt handlingsutrymme för tjänstemän medförde mer obalans mellan allmännyttan och privata aktörer.

Denna studie undersöker samhällskunskapslärares tolkning av likvärdig bedömning. Syftet är att få en ökad förståelse för samhällskunskapslärares arbete med likvärdig bedömning samt hur bedömningen i samhällskunskap kan göras mer likvärdig då ämnets kursplan och kunskapskrav är öppen för tolkning och innehåller mycket stoff som ska behandlas. Studien har utgått från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer med verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet har genomförts på olika skolor i olika kommuner. Studiens teoretiska referensram har varit Lipsky’s teori om närbyråkrater. En närbyråkrat gör avvägningar och tolkningar av politiska beslut och är på så sätt aktivt i implementeringen och skapandet av politiken. Studiens resultat har visat att samtliga lärare menar att likvärdig bedömning ställer stora krav på läraren om denne ska kunna bedöma eleven utifrån kunskapskraven då dessa är öppna för tolkning. Men det råder även en viss oenighet om tolkningen av arbetet med likvärdig bedömning. / <p>Betygsdatum: 2022-02-22</p>

Ökat valutbud och komplexa valsituationer gör att ungdomar behöver utveckla valkompetens för att ha beredskap att möta ett framtida yrkesliv och en arbetsmarknad i ständig förändring. En kompetens vilken kräver färdigheter som skapas genom process över tid och innefattar förmågan att utifrån självkännedom samt vetskap om utbud kunna fatta och genomföra beslut och som är ett studie- och yrkesvägledande uppdrag som vilar på hela skolans ansvar, men där flertalet granskningar visat på brister i kontinuitet och kvalité. Studiens syfte varit att analysera mellanstadielärares förutsättningar för arbete med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Sex lärare har intervjuats för att undersöka hur deras förståelse, kunnande och vilja ser ut, i förhållande till uppdraget. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, på bristande medvetenhet om ansvar och innebörden av uppdraget. Lärare likställer studie- och yrkesvägledning främst med den informativa delen inför gymnasiet, så som behörighetskrav, regelverk samt programutbud och ser studie- och yrkesvägledaren som ansvarig. Denna förståelse kan antas vara en förklaring till utebliven förändring trots påvisade brister över tid, då förståelse, kunnande och vilja i växelverkan är betydande förutsättningar för förändring i enlighet med implementeringsteori.

Sweden has a longstanding tradition of working towards gender equality. Since 1994, the Swedish government's primary strategy for achieving gender equality policy goals has been gender mainstreaming. In practice, this means that a gender perspective should be considered in all policy areas affecting people's living conditions. A policy area that should be permeated by a gender perspective is pre-school education, which is one of the forms of education within the Swedish school system. The gender equality mission of pre-schools is established in policy documents, such as the curriculum for pre-schools - Lpfö 18. Despite the well-established gender equality mission in the governing documents for Swedish pre-schools, significant deficiencies have been identified in the implementation of the gender equality mission. The purpose of this thesis is to, through a qualitative interview method, examine pre-school educators' prerequisites for implementing a gender perspective in pre-school activities based on the curriculum for Swedish pre-schools - Lpfö 18. The study is based on the political scientist Lennart Lundquist's theory of understanding, ability and will. The study therefore aims to consider preschool educators as street-level bureaucrats and examine whether they have the understanding, ability, and will to implement the preschool's gender equality mission. To achieve this purpose, seven semi-structured interviews were conducted at a preschool unit in Halmstad municipality. Based on the interview material, it can be concluded that the prerequisite understanding, and willingness constitute favorable conditions for a successful implementation. Among the three prerequisites, knowledge is identified as the most significant obstacle to the successful implementation of the gender equality mission at the preschool that was investigated.