Forskning inom grammatikundervisning har under de senaste decennierna inte prioriterats i Sverige trots att svenska elever har bristfälliga kunskaper inom grammatik. I svenskämnets kursplan för åk 4–6 läggs stor vikt vid språkriktighet, vilket berör den del i grammatiken som rör normbrott i det formella skriftspråket. Av egen erfarenhet, genom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), är just språkriktighet en svårighet för många elever. Detta gäller främst när de ska skilja mellan de och dem som är nominativ och ackusativ av ett personligt pronomen i tredje person plural. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning kortvarig, riktad grammatikundervisning kan leda till bättre språkriktighet hos elever i årskurs fyra. Studien fokuserar på en viss språkriktighetsregel, som valts ut för att den ofta vållar problem både i elevers och äldre skribenters texter, nämligen valet mellan formerna de och dem när detta personliga pronomen följer efter det finita verbet. Undersökningen gjordes genom en interventionsstudie med kvantitativ ansats där det empiriska materialet samlats med hjälp av ett fältexperiment. Experimentet utfördes i två jämförbara elevgrupper som en del av deras ordinarie undervisning. Det omfattade ett förtest i form av ett frågeformulär (lucktext), därefter ett kort undervisningspass baserat på olika metoder i de två grupperna, och slutligen ett eftertest i samma form som förtestet. Eleverna har alltså blivit studerade i en naturlig miljö och blivit utsatta för en nyckelvariabel (grammatikundervisningsmetod) med syfte att kunna se vilken inverkan den har. Materialet har sedan analyserats statistiskt. Resultatet visar att när det gäller kortvarig, riktad undervisning kan isolerad grammatikundervisning gynna elevers språkriktighetsutveckling mer än integrerad grammatikundervisning. Dock är inte studien statistiskt signifikant, vilket gör att en absolut slutsats inte kan dras. Den teoretiska ansats som valts för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande vars vanligaste tolkning är att lärande inte kan ske i en isolerad lärkontext. Min studie visar dock motsatsen när det gäller kortvarig grammatikundervisning, vilket reser frågor kring hur strikt teorin bör tolkas. / <p>Svenskdidaktik</p>

In Swedish schools English grammar is generally taught in a Swedish-English contrastive perspective. The amount of students with a different native language than Swedish is increasing and Arabic is now one of the most spoken languages in Sweden. This creates a need for a “multi-contrastive“ perspective when teaching grammar. The purpose of this study is to make a contrastive analysis of English and Arabic in order to examine which grammatical elements may be difficult for students with Arabic as the native language. The findings of the contrastive analysis is uses as a basis for an analysis of teaching materials, to discover whether the grammatical elements that were deemed to be difficult are taught in Swedish teaching materials. The results of the study show that there are some grammatical elements that students with Arabic as their native language find difficult which the Swedish teaching materials do not teach. Some of the grammatical elements that are difficult for students with Arabic as their native language are also difficult for Swedish students, mainly because they are typical for the English language. However, they may have different difficulties within those elements.

Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare i åk 1-3 undervisar i svensk grammatik och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Grammatiken i skolan är en kontroversiell fråga, och kursplanerna är svävande. Dessutom är grammatik i tidigare åldrar ett ganska outforskat område. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att ta reda på hur några lärare i åk 1-3 tänker kring grammatik och grammatikundervisning och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Resultatet av undersökningen visar att grammatik är komplext. Lärarna har olika syn på vad grammatik är och svarar väldigt övergripande och svävande men kommer till slut fram till att det inte bara är ordklasser utan också språkets struktur. De här lärarna säger sig undervisa eleverna medvetet i grammatik utan att synliggöra detta för barnen. Lärarna visar väldigt olika syn på grammatikens roll och funktion. / Abstract The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 1 – 3 teach Swedish grammar, and the extent to which they identify the subject to the children. Grammar instruction in school is a controversial issue, and the curriculum is vague. Additionally, there is rather limited research into grammar education at the primary level. The study is carried out through qualitative interviews with five teachers, from three different schools, in order to find out how some of the teachers in grades 1-3 reflect on grammar and grammar teaching and to what extent they identify grammar to the children. The results of this study show that defining grammar is complex. The teachers have different opinions about what grammar is and give comprehensive and vague answers. Eventually they conclude that grammar comprises not only the parts of speech, but also language structure. The teachers interviewed admit that they do intentionally teach grammar without identifying the subject matter to the children. The teachers hold very different views on the role and function of grammar.

Den svenska skolan har det kompensatoriska uppdraget att fylla genom att ta hänsyn till alla elevers behov och olika förutsättningar i utbildningen. Det kompensatoriska uppdraget tillvaratas i stor utsträckning genom språkundervisningen inom svenskämnet. Läroplanen (Lgy11) understryker både språkets roll som ett verktyg för att tänka och lära och grammatikens betydelse för textarbete. Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att på ett övergripande plan diskutera i vilken utsträckning kontextualiserad grammatikundervisning skulle kunna vara en framgångsrik modell för att utveckla grammatikundervisningen i gymnasieskolan så att den bättre stödjer svenskämnets uppdrag att utveckla elevernas litteracitet. Med kontextualiserad grammatikundervisning menas i denna litteraturstudie lärarens och elevers användning av grammatik som analysredskap med syfte att utveckla elevers receptiva och produktiva litteracitet, något som under det senaste decenniet har visat sig bana väg för ett nyare sätt att tänka kring grammatikdidaktik i förstaspråksämnet. Ett av vår litteraturstudies viktigaste resultat är att grundförutsättningarna för att implementera den kontextualiserade grammatikundervisningen i undervisningen varken är given i en internationell eller svensk kontext. En del av resultatet visar positiva effekter av kontextualiserad grammatikundervisning på mer kompetenta elevers skrivande i internationellt perspektiv och elevers förståelse för kopplingar mellan form och innehåll i skönlitterära texter i svensk kontext. Resultatet visar också en del utmaningar med kontextualiserad grammatikundervisning. Det traditionella arbetssättet i grammatikundervisningen i förstaspråksämnet och framställningen av grammatik i läromedel behandlar grammatik isolerat. Ett annat arbetssätt ställer också högre krav på lärares metaspråkliga kompetens. Kontextualiserad grammatik har uppenbarligen potential, men det behövs mer forskning för att utröna exakt hur stor potentialen är exempelvis för lågpresterande elever. Det är också en rad förutsättningar som skulle behöva ändras för att kontextualiserad grammatikundervisning skulle kunna bedrivas på bredare front i svensk skola. Det kan vara värt insatsen eftersom både svensk och internationell forskning har visat att det finns ett intresse och ett behov bland såväl förstaspråkslärare som elever.

I denna studie undersöks om styrdokument och läromedel korrelerar i sättet att se på grammatik i kursen Svenska 2 på gymnasiet, med utgångspunkt i begreppen funktionell respektive formell grammatikundervisning. Svenskämnets syfte, kunskapskrav och kommentarsmaterial tillsammans med grammatikavsnitten i läromedlen Svenska rum 2 och Svenska impulser 2 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten är en begreppsdefinition av funktionell och formell grammatik som innefattar sex olika kriterier för varje begrepp. I resultatet framkommer att styrdokumenten ger uttryck för ett mer funktionellt perspektiv på grammatik, medan läromedlet Svenska rum 2 ger uttryck för ett formellt perspektiv på grammatik. Läromedlet Svenska impulser 2 har både ett funktionellt och formellt perspektiv på grammatik. Det finns en formell grund men läromedlet innehåller flera funktionella ansatser, därför har läromedlets grammatikavsnitt tolkats som mer funktionell än formell. Slutsatsen som kan dras är således att Svenska impulser 2 kan anses korrelera med styrdokumenten, trots att de funktionella aspekterna skulle kunna utvecklas ytterligare. Styrdokumenten kan dock inte anses korrelera med grammatikavsnittet i Svenska rum 2 efter begreppet funktionell grammatik. / This essay aims to examine whether or not the syllabi and teaching materials correlate in their views on grammar in the upper secondary school course Swedish 2, in regards to functional and formal grammar teaching. The aim of the subject, knowledge requirements and commentary materials, as well as the grammar sections of the teaching materials Svenska rum 2 and Svenska impulser 2, are examined through a qualitative text analysis. The theoretical assumption for the study is based on a definition of the concepts of functional and formal grammar, where each concept is defined by six different criteria. The results show that the syllabus favor a more functional perspective on grammar, whereas the teaching material Svenska rum 2 favors a more formal perspective on grammar. The teaching material Svenska impulser 2 expresses both a functional and a formal perspective on grammar. Its basis is a formal perspective on grammar, but the material includes several functional approaches to grammar and has therefore been interpreted as more functional than formal. This study concludes that Svenska impulser 2 can be considered to correlate with the syllabus, even though the functional aspects could be developed further. However, the syllabus cannot be considered to correlate with the grammar sections in Svenska rum 2 in regards to the concept of functional grammar.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften. En annan slutsats som dragits utifrån våra lärarintervjuer är att många läromedel inte lyckas väcka ett intresse för grammatik hos eleverna.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjälp av lärstilsmetodik kan undervisa vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning, lärstilsmetodiken bidrar till måluppfyllelse i denna grupp med vuxna andraspråksinlärare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andraspråksundervisningen och ökar läsarens kunskap om inlärningsstilar.

<p>Sammandrag</p><p>Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget.</p><p>Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen.</p><p>Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka några engelsklärares attityder till ochanvändning av digitaliserat läromaterial i undervisningen på gymnasienivå. Studienundersöker även om lärare anser att det är relevant att använda sig av digitaliserat läromaterial, främst inom grammatikaspekten av engelskundervisningen och om de sernågon förändring i elevernas inlärning vid användning av materialet. Undersökningen ärbaserad på kvalitativa intervjuer, varav fem stycken personliga intervjuer medgymnasielärare i engelska samt telefonintervjuer med två rektorer och en administrativchef. I och med studien har vi har myntat begreppet digitaliserat läromaterial vilketinnefattar uppgifter och övningar som elever gör via en persondator. Undersökningenvisar att lärare gärna använder sig av datorer och digitaliserat läromaterial iengelskundervisningen, men flera av lärarna känner sig begränsade av skolans resursersamt tiden det tar att leta fram övningar och anpassa dem till undervisningen. Resultatetvisade även att samtliga lärare tycker att de har svårt att se någon förändring i elevernasinlärning i grammatikaspekten vid användning av digitaliserat läromaterial, men fleralärare talar om att de anser att eleverna får bättre förutsättningar för lärande.