Syftet med denna uppsats är att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften. En annan slutsats som dragits utifrån våra lärarintervjuer är att många läromedel inte lyckas väcka ett intresse för grammatik hos eleverna.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken attityd framtidens svensklärare hade till grammatikundervisningens roll inom svenskämnet. Vi ville även veta hur dessa har tänkt sig undervisa om grammatik samt om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter som studerade två språk och studenter som hade ett samhällsvetenskapligt/estetiskt ämne tillsammans med svenskan. Vi genomförde en enkätstudie och en intervjustudie bland studenter som studerade eller hade studerat svenska på universitetet. Det som framkom var att många hade en negativ grundsyn till grammatikundervisningen men att de trots detta såg grammatiken som en viktig del av undervisningen. Det som blev tydlig både bland forskare som intresserat sig av ämnet tidigare samt de tillfrågade studenterna var att kritiken som grundades mot grammatikundervisningen främst berodde på att den var formellt bedriven i en traditionell anda. Den stora ändringen som bör göras är att väva in grammatiken i all svenskundervisning och låta eleverna få ett metaspråk, ett språk om språket. Detta istället för att nöta in grammatiska termer och göra ifyllnadsövningar i läroböcker. Skillnaden mellan studenter som studerade två språk och de som kombinerade svenskan med ett samhällsvetenskapligt/estetiskt ämne visade sig vara ganska stor. Här visade det sig att de språkstuderande hade en betydligt mer positiv inställning till grammatikundervisningen.

Sammandrag Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget. Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen. Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie som syftar till att undersöka hur grammatik- och skrivundervisningen i högstadiet och gymnasiet har förändrats i takt med att skolutvecklingen allmänt har gjort det. Flertalet tidigare undersökningar visar att skrivundervisningen i många fall sker utifrån språknormer och språkets form. Språkvetare är kritiska till denna form av undervisning och menar att grammatik- och skrivundervisningen behöver moderniseras, och inte minst anpassas till läroplan Lgr och Lgy 11. Studien undersöker därför hur olika former som förknippas med funktionell grammatik utövas av lärare, samt kommer till uttryck i olika läromedel. Studiens frågeställningar är: Vilka faktorer lyfter forskning inom funktionell grammatik från 2000-talet fram för en lyckad grammatik- och skrivundervisning? Hur ser olika former av funktionell grammatik på lärande, lärarens och elevens roll? Vad skiljer funktionell grammatik från den traditionella grammatikundervisningen? Resultatet bygger på en avhandling och fyra vetenskapliga artiklar och visar att avgörande faktorer för en lyckad grammatik- och skrivundervisning är 1) ett tydligt tolkat genrebegrepp, eftersom flera teorier och metoder finns. 2) Lärarstöd i form av tydlig lärarhandledning med kontinuerlig återkoppling på elevernas texter. 3) Tydlig och varierad arbetsgång i form av processinriktat skrivarbete med utgångspunkt i vad eleverna redan kan och användning av bra textförebilder. 4) Analysredskap i form av grammatiska termer samt 5) att texters sammanhang eller funktion är uttalad. I arbetet visas att olika former av funktionell grammatik bidragit till en utveckling som går i linje med den allmänna skolutvecklingen. För att undervisningen ska fortsätta utvecklas och anpassas till läroplanerna i svenska går det inte att plocka ut endast några av faktorerna, utan det krävs ett helhetsarbete där alla faktorer är närvarande. För att utveckla undervisningen och läromedlen ännu mer i en sociokulturell anda behöver lärarna arbeta mer medvetet med olika teoretiska modeller inom funktionell grammatik, samt kunna dela sin undervisning med andra. / <p>svenska</p>

Abstract The debate on grammar has been on the agenda for thousands of years. Several different arguments and theories have been used in order to explain the importance of grammar in school. Some newer arguments have been added, while others have stayed, either in their original version, or in a modernised one. This essay aims to clarify the role grammar play in school. In order to do that we have looked into its history, the curriculum, modern research and interviews made with active teachers. The results of the literary studies, the studies of the curriculum and the field studies show that the very presence of grammar in school is disputed. The curriculum of today speaks of an orientation in language, with grammar as a part of it, based on the students’ own language. This way of thinking is also visible in modern research. The field studies, on the other hand, show a more conservative view. The teachers that were interviewed for this essay were unfamiliar with the exact content of the curriculum and tended to teach based on old arguments and ways of thinking. The fact that modern research shows the disadvantages of traditional education in grammar is something that the interviewed teachers seem to be unaware of. Modern studies of grammar adapted to the language of the students’ demand an effort from the teachers as the teaching aids are not adapted to this way of thinking. One solution to this problem ought to be further training of the teachers, so that these get a fair opportunity to be up to date with newer research.

Undersökningar visar att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig för ett kvalifi-cerat arbete eller vidare studier. Detta tyder på att skrivundervisningen i skolan inte lyckas utveckla elevernas skriftspråkliga kompetens. Skrivundervisningen består av flera olika komponenter, bland andra språkfärdigheter, kunskaper om skrift och grammatik. En anledning till att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig skulle alltså kunna vara grammatikundervisningens utformning. Denna studie undersöker därför de senaste decenniernas grammatikundervisning i gymnasieskolans svensk-ämne utifrån den didaktiska frågan hur. Mer specifikt gäller frågeställningarna grammatikundervisningens undervisningsmetoder och undervisningsmaterial. För att uppnå syftet används en systematisk litteraturstudie och den litteratur som an-vänds i studien är forskning om svensk grammatikundervisning. Forskningen har studerats och analyserats genom en innehållsanalys där studiernas innehåll om grammatikens hur-fråga har kodats. Resultatet av studien visar att grammatikunder-visningen i de allra flesta fall är formell och produktinriktad och att en funktionell grammatikundervisning inte är särskilt vanlig. Vidare används mest konstruerat undervisningsmaterial i form av läroböcker och lärarnas eget material. Genom att analysera grammatikundervisningens hur-fråga skymtar även svaret på grammatik-undervisningens varför. Lärarna använder främst tre argument för att legitimera grammatikundervisningen i svenskämnet: språkriktighetsargumentet, metaspråksar-gumentet och främmandespråksargumentet. Dock är inte dessa argument riktigt un-derbyggda av lärarna vilket leder till att svaret på grammatikens varför-fråga blir otydligt och spretigt. De slutsatser som dras utifrån studien är att på grund av lärares otydliga svar på grammatikens varför-fråga blir hur-frågan lidande. Detta leder till att eleverna inte tillägnar sig ett grammatiskt metaspråk och att grammatikundervis-ningen knappast kan bidra till utvecklingen av den skriftspråkliga kompetensen. Framtida grammatikundervisning skulle därför antagligen behöva få ett tydligare svar på varför-frågan för att möta elevernas behov av att utveckla ett grammatiskt metaspråk och en skriftspråklig kompetens.

Eftersom grammatik har fått en mer framskriven plats i svenskämnets läroplan i och med Lgy11 än i den tidigare läroplanen syftar denna studie till att belysa svensklä-rares uppfattningar om sin egen grammatikundervisnings innehåll, utformning och legitimering i svenskämnet i gymnasieskolan. För att uppnå syftet har datain-samlingen gjorts genom halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare på fem gymnasieskolor i Mellansverige. Den teoretiska utgångspunkt som valts i studien är ett genrepedagogiskt perspektiv eftersom genrepedagogiken är en teori om språket som resurs där grammatik är en viktig faktor. Denna teori har även valts eftersom genrepedagogiken kan skönjas i Lgy11. Föreliggande studie visar att innehållet i grammatikundervisningen består av bland annat ordklasser, satser, fraser, nomina-liseringar samt passiva former. Grammatikundervisningen förekommer främst i två utformningar: isolerade eller integrerade moment. Vid isolerade grammatikmoment förekommer muntliga genomgångar, skriftliga övningar och prov eller annan exa-minerande uppgift. Vid integrerad grammatikundervisning förekommer gramma-tiska begrepp i bland annat feedback till elever, vid samtal om texter och i analyser. Lärarna i denna studie använder främst metaspråksargumentet och språkriktighets-argumentet för att legitimera grammatikundervisningen. En slutsats som dras av stu-dien är att eftersom lärarna anser att elevernas grammatiska kunskaper är för låga när de kommer till gymnasieskolan menar lärarna att de måste repetera grundläg-gande grammatiska begrepp. Om eleverna hade haft en grammatisk grund skulle man kunna fördjupa grammatikundervisningen mer i gymnasieskolan än vad man kan idag.

Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares attityder till grammatikundervisning, med fokus på grammatiken som redskap vid inlärning av moderna språk. Två gruppintervjuer genomfördes med tre respektive fyra högstadieelever. Två lärare som undervisar i både svenska och moderna språk intervjuades också, även dessa aktiva på högstadiet. Resultatet visar att eleverna har en negativ inställning till grammatikundervisningen i svenska och anser att den är tråkig, ointressant och överflödig. Grammatikundervisningen i deras moderna språk värderas högre. Eleverna separerar även grammatiken inom svenskämnet och moderna språk och ser den inte som överförbar. De upplever inte heller ett behov av att använda den svenska grammatiken som ett metaspråk vid lärarrespons eller för att tala om texter. Lärarnas attityder till grammatik är mycket positiva, men deras försök att engagera eleverna är inte alltid lyckade. Grammatikens värde behöver därför belysas tydligare och mer återkommande för att bli mer synligt för eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka två elevgruppers (gymnasieelever åk 1 och 3) användning av pronomina de, dem och dom i skriftlig produktion för att se om användningen har förändrats och om grammatikundervisning har någon påverkan på den. De datainsamlingsmetoder som använts är dokumentation av 36 redan producerade elevtexter samt en semistrukturerad intervju med elevgruppernas svensklärare. Resultatet visar att elevgruppen i årskurs 3 är generellt säkrare i hanteringen av pronomina de och dem, i synnerhet vid funktionen som personligt pronomen i objektsform samt bestämd artikel. Det kan bero på att de fått en gedigen undervisning om pronomina de och dem vid funktionen som subjekts- och objektsform samt genom den respons läraren ger eleverna i deras skivproduktion. Resultatet tyder på att grammatikundervisning har en verkan på denna förändring som skett mellan grupperna och att lärarens roll är avgörande för elevernas hantering och kunskaper kring pronomina de, dem och dom.

Syftet med detta arbete är att redogöra för vilka attityder som förekommer i spansklärares utsagor beträffande grammatikens roll och utrymme i deras undervisning, metoder för att behandla grammatik samt anledningarna till det tillvägagångssätt som de medger ha. En kvalitativ metod, nämligen ett online frågeformulär som har svarats av fyra verksamma lärare i grundskolan, har använts för att samla in data om deras uttalande och åsikter kring de nämnda frågorna. Resultatet har blivit att de deltagande lärarna är eniga om att uppge grammatiken en viktig roll och en prioriterad plats i sin undervisning och beskriver grammatiken som ett viktigt verktyg som kan underlätta språkinlärning. Metoderna som de säger använda sig av för att inkludera grammatik i undervisningen visar att olika kombinationer av deduktiva, induktiva, explicita och implicita metoder förekommer. Den gemensamma anledningen till att de väljer en sammansättning av metoder är strävan efter anpassning till elevens förmågor, behov och förutsättningar i den svenska skolmiljön.