Modersmålets grundläggande struktur, ordbildning och meningsbildning på modersmålet, uttal, betoning, satsmelodi och ulika uttalade variationer av modersmålet, allt i jämförelse med svenskan: allt detta står i kursplanen centrala innehåll för modersmål (Skolverket, 2011). Grammatikundervisning anses vara av många modersmålslärare ett svårt moment av lektionen. Orsakerna är olika men problemet är gemensamt: hur ska man bäst lära ut språkets struktur till eleverna. I denna studie undersöks fyra elevers synpunkter om grammatikundervisning i ämnet italienska som modersmål. Syfte med detta är att öka mina kunskaper om grammatikundervisnings svårigheter utifrån elevernas perspektiv. Studiens teoretiska grund är Gees diskursteori som är en förklaringsmodell på hur språket funkar. Resultatet visar att de intervjuade elever anser inte grammatikundervisning som en nödvändig del av modersmål men, tvärtom, som onödigt för att lära sig språket. eleverna tänker att kommunikationen kan funka utmärkt trots brist på grammatiska kunskaper. På denna övertygelse baserar eleverna deras bedömning av grammatikundervisning som inte betydelsefull. Den enda koncession som ges gäller behovet av grammatikkunnande för att kunna tala fint och rätt.

Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka vilka utfall som kontextuell grammatikundervisning kan ha på elevers textskrivande i grundskolan. Kontextuell grammatikundervisning innebär att grammatik undervisas i samband med övrig undervisning och inte för sig själv. Studien tar upp faktorer som kan förklara varför dessa utfall uppstår. Systematiskt insamlad vetenskaplig empiri har sammanställts samt analyserats och leder fram till slutsatsen att redan skrivstarka elever utvecklar sitt skrivande medan skrivsvaga elever utvecklas i mindre grad. Förklaringar till detta kan vara att skrivsvaga elevers metakognitiva förförståelse av textskrivande är på en lägre nivå samt att undersökningarnas lektionsplanering var bättre anpassade till de eleverna med högre metakognitiv förförståelse. Ytterligare faktorer till resultatet är lärares kunskapsbrist och inställning till grammatikundervisning.

I denna studie analyseras fem högstadielärares uppfattningar om grammatikundervisning i engelska. Syftet är att undersöka och belysa lärarnas syn på grammatikundervisning och deras uppfattning om styrdokumentens påverkan. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Ansatsen har varit att analysera materialet utifrån en fenomenologisk ansats och tolka resultatet med hjälp av relevanta etablerade teorier och begrepp sprungna ur forskning om språkundervisning och språkinlärning. Det insamlade och analyserade materialet består av intervjuer och en genomgång av gällande styrdokument för engelska på högstadiet. Resultatet visar att uppfattningar om, och omfattning av, grammatikundervisning skiljer sig åt mellan de intervjuade lärarna. Studien söker ingen generaliserbarhet, främst på grund av studiens omfattning men även dess fenomenologiska ingång. Vidare redovisar studien att styrdokumenten lämnar stort utrymme för lärarnas egna tolkningar av grammatikens roll i engelskundervisningen. Det kan förklara orsaken till de många olika undervisningssätt och metoder som de intervjuade lärarna i denna studie använder sig av. Vidare kan konstateras att lärarnas personliga inställning till grammatik förefaller ha relativt stor betydelse för vilket utrymme den ges i undervisningen och hur undervisningen utformas.

Bakgrund: Det finns betydande forskning som behandlar lärares handlingsutrymme generellt, men föga som synliggör lärares perspektiv på sitt handlingsutrymme i svenskämnets grammatikundervisning. Syfte: Syftet med den här studien är att få en djupare inblick i gymnasielärares perspektiv på sin grammatikundervisning, i relation till sitt enskilda handlingsutrymme inom svenskämnet. Metod: I ett försök att fullgöra studiens syfte, intervjuas fyra svensklärare på tre olika skolor i Västsverige. Intervjuerna är av semistrukturerad form, och analyseras med hjälp av en hermeneutisk ansats. Studien ramas in av Michael Lipskys teori street - level bureaucracy, vilken i huvudsak berör närbyråkraters handlingsutrymme. Resultat: Studien visar att samtliga lärare upplever sitt individuella handlingsutrymme som essentiellt inom svenskämnets grammatikundervisning. Informanterna är eniga i att handlingsutrymmet skapar rum för att styra det innehållsliga grammatiska stoffet efter intressen och behov, och i vilken mån grammatiken ska implementeras i svenskundervisningen. I linje med det uppger somliga informanter att de har en mer explicit grammatikundervisning, medan andra på ett organiserat plan inte arbetar med grammatik. Utfallet tycks dels bero på att lärarna har olika utgångspunkter vid utformandet av undervisningen, dels att lärarnas personliga preferenser och inställningar till grammatik präglar undervisningen.

Kunskapsöversiktens syfte är att ta reda på om det finns några samband mellan undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till ämnet. För att ta reda på det har följande frågeställningar utformats: •Vilka exempel på undervisningsmetoder i grammatik finns det?•Vilka samband finns mellan undervisningsmetoder och elevers attityder till grammatik?Metoden består av en inledande och en egentlig informationssökning där både systematisk och osystematisk informationssökning genomförts. Informationssökningen ledde fram till de nio texter som utgör det empiriska materialet i kunskapsöversikten med åldersspannet från mellanstadium till universitetsnivå. Resultatet visar olika undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till grammatik. Undervisningsmetoderna delas in i två kategorier; traditionella undervisningsmetoder i grammatik och kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik. Den sistnämnda undervisningsmetoden kan genomföras på flera olika sätt och dominerar i det empiriska materialet. Resultatet pekar på att kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik genererar mer positiva attityder än traditionella undervisningsmetoder i grammatik. Vi upplever att det behövs mer forskning inom området eftersom det i nuläget är begränsat. Slutsatsen i kunskapsöversikten är därmed att olika undervisningsmetoder i grammatik genererar olika typer av attityder till ämnet.

I följande kunskapsöversikt presenteras internationell och nationell forskning från tio studier som på olika sätt berör utformningen av grammatik som en del av svenskundervisningen och utvecklingen av elevers skrivförmåga. Syftet med översikten är att undersöka och sammanställa forskning om hur blivande och verksamma svensklärare kan undervisa i grammatik på ett sätt som gynnar elevernas skrivutveckling. Frågeställningen som behandlas är: Hur kan grammatikundervisningen utformas för elever i högstadie- och gymnasieåldern så att undervisningen främjar elevernas skrivutveckling? Sökprocessen för kunskapsöversikten genomfördes på ett systematiskt sätt. De utvalda artiklarna genomgick en noggrann granskning. Materialet berör grammatikundervisning och skrivutveckling i förstaspråksundervisning. Tematisk analys användes som analysmetod av det utvalda materialet, vilket resulterade i framtagandet av tre övergripande teman.  Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att grammatikundervisning som har potential att främja elevernas skrivutveckling kan utformas genom samtal mellan elever sinsemellan och mellan elever och lärare, autentiska texter samt kreativt skrivande. Resultatet visar även att det finns bristande forskning kring vilka delar av språksystemet som undervisas vid grammatikundervisning. Slutsatsen är att samtalen, arbetet med autentiska texter och kreativt skrivande bör verka tillsammans i grammatikundervisning för att potentiellt främja skrivutveckling.

<p>Abstract</p><p>The debate on grammar has been on the agenda for thousands of years. Several different arguments and theories have been used in order to explain the importance of grammar in school. Some newer arguments have been added, while others have stayed, either in their original version, or in a modernised one.</p><p>This essay aims to clarify the role grammar play in school. In order to do that we have looked into its history, the curriculum, modern research and interviews made with active teachers.</p><p>The results of the literary studies, the studies of the curriculum and the field studies show that the very presence of grammar in school is disputed. The curriculum of today speaks of an orientation in language, with grammar as a part of it, based on the students’ own language. This way of thinking is also visible in modern research. The field studies, on the other hand, show a more conservative view. The teachers that were interviewed for this essay were unfamiliar with the exact content of the curriculum and tended to teach based on old arguments and ways of thinking. The fact that modern research shows the disadvantages of traditional education in grammar is something that the interviewed teachers seem to be unaware of. Modern studies of grammar adapted to the language of the students’ demand an effort from the teachers as the teaching aids are not adapted to this way of thinking. One solution to this problem ought to be further training of the teachers, so that these get a fair opportunity to be up to date with newer research.</p>

Forskning inom grammatik har under de senaste årtionden inte prioriterats i Sverige samtidigt som svenska elever har bristande kunskaper inom grammatik. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar angående elever i årskurs 4-6 tillägnande av grammatik med hjälp av integrerad respektive isolerad grammatikundervisning. Vilken av de två metoderna påverkar elevers grammatikutveckling mest? Är det någon av metoderna som förordas? Utifrån tre avhandlingar och fyra vetenskapliga artiklar har studien kunnat genomföras. Resultatet visar att den integrerade grammatikundervisningen är den som förordas i tidigare forskning och gynnar elevers grammatikutveckling genom att den möjliggör att göra grammatiken konkret. Den isolerade grammatikundervisningen anses vara för abstrakt för att eleverna ska kunna tillägna sig grammatikkunskaper men kan användas och gynna elevers grammatikutveckling om den används på ett medvetet sätt.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet. De intervjuade lärarna uppvisar en traditionell syn på grammatik, att det handlar om ordklasser och satsdelar, och behandlar vanligtvis dessa områden som enskilda moment. Vidare framgår det av intervjuerna att eleverna har svårt att förstå grammatikens nyttovärde, vilket är en faktor som kan inverka på elevernas negativa attityder och svårigheter i grammatik. För att bryta dessa föreställningar krävs en förändring av den skolgrammatiska traditionen.</p>

<p>I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.</p><p>I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.</p><p>Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?</p><p>Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner. Intervjuerna har genomförts med samma förberedda och standardiserade frågeställningar.</p><p>Vår undersökning visar att lärarna är överens om att kärnan i A-kursen i svenska är tala, läsa och skriva. Dock lägger de tyngdpunkten olika på momenten. De är också rörande överens om att det finns grammatiska termer och moment som en elev ska kunna när hon/han börjar A-kursen. Vad de ska kunna är de oense om.</p><p>Lärarna ser grammatik som ett viktigt redskap för att kunna tala om språk. De vill dock inte lägga för mycket tid på baskunskaperna i grammatik utan vill kunna använda den som ett redskap för att nå de övriga kursmålen. Dessvärre tycker de att eleverna har för dåliga kunskaper då de kommer från grundskolan till gymnasiet.</p><p>En tredjedel väljer att arbeta med grammatik på ett traditionellt sätt, dvs. med fylleriövningar. De övriga utgår ifrån elevernas egna skrivna texter och vid behov lägger de till olika övningar. Lärarna väljer att utgå från elevtexterna för att på så sätt kunna ge personliga kommentarer och förklaringar. Grammatiken återkommer ständigt i olika moment genom kursens gång.</p><p>På frågan hur de skulle vilja jobba med grammatikundervisning får vi varierande svar.</p>