<p>I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.</p><p>I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.</p><p>Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?</p><p>Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner. Intervjuerna har genomförts med samma förberedda och standardiserade frågeställningar.</p><p>Vår undersökning visar att lärarna är överens om att kärnan i A-kursen i svenska är tala, läsa och skriva. Dock lägger de tyngdpunkten olika på momenten. De är också rörande överens om att det finns grammatiska termer och moment som en elev ska kunna när hon/han börjar A-kursen. Vad de ska kunna är de oense om.</p><p>Lärarna ser grammatik som ett viktigt redskap för att kunna tala om språk. De vill dock inte lägga för mycket tid på baskunskaperna i grammatik utan vill kunna använda den som ett redskap för att nå de övriga kursmålen. Dessvärre tycker de att eleverna har för dåliga kunskaper då de kommer från grundskolan till gymnasiet.</p><p>En tredjedel väljer att arbeta med grammatik på ett traditionellt sätt, dvs. med fylleriövningar. De övriga utgår ifrån elevernas egna skrivna texter och vid behov lägger de till olika övningar. Lärarna väljer att utgå från elevtexterna för att på så sätt kunna ge personliga kommentarer och förklaringar. Grammatiken återkommer ständigt i olika moment genom kursens gång.</p><p>På frågan hur de skulle vilja jobba med grammatikundervisning får vi varierande svar.</p>

Vi har gjort en studie vars syfte är att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lärare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frågeställningen "Vad har lärare för inställning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frågeställningen har vi undersökt hur lärare ser på de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn på de högpresterande eleverna förändrats under deras yrkesverksamma år.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lärare på åtta olika skolor. Lärarna har varit verksamma i antingen minst 15 år eller i högst fem år. Vi har intervjuat både manliga och kvinnliga lärare som har arbetat på skolor med olika elevsammansättningar. I vår analys av intervjusvaren har vi använt oss av Gardners teori om de multipla intelligenserna samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. En viktig slutsats av vår studie är att majoriteten av de lärare som deltog i våra intervjuer har större erfarenhet av arbetet med de lågpresterande eleverna än med de högpresterande. Lärarna i vår undersökning är dock inte ovilliga att uppmärksamma de högpresterande eleverna. Vi anser att med rätt verktyg och en djupare utbildning i ämnet skulle lärarna kunna bemöta de högpresterande eleverna på ett mer stimulerande sätt än de gör idag.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola. I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner. Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan? Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner. Intervjuerna har genomförts med samma förberedda och standardiserade frågeställningar. Vår undersökning visar att lärarna är överens om att kärnan i A-kursen i svenska är tala, läsa och skriva. Dock lägger de tyngdpunkten olika på momenten. De är också rörande överens om att det finns grammatiska termer och moment som en elev ska kunna när hon/han börjar A-kursen. Vad de ska kunna är de oense om. Lärarna ser grammatik som ett viktigt redskap för att kunna tala om språk. De vill dock inte lägga för mycket tid på baskunskaperna i grammatik utan vill kunna använda den som ett redskap för att nå de övriga kursmålen. Dessvärre tycker de att eleverna har för dåliga kunskaper då de kommer från grundskolan till gymnasiet. En tredjedel väljer att arbeta med grammatik på ett traditionellt sätt, dvs. med fylleriövningar. De övriga utgår ifrån elevernas egna skrivna texter och vid behov lägger de till olika övningar. Lärarna väljer att utgå från elevtexterna för att på så sätt kunna ge personliga kommentarer och förklaringar. Grammatiken återkommer ständigt i olika moment genom kursens gång. På frågan hur de skulle vilja jobba med grammatikundervisning får vi varierande svar.

I dagens samhälle är mediainflytandet stort och vi ställs dagligen inför olika dilemman och frågor som vi förväntas kunna ta del i och svara på. Många utav dessa kräver naturvetenskapliga kunskaper för att kunna argumentera om och ta ställning i. Sådana frågor beskrivs som samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) och presenteras och diskuteras ofta i media. Såväl internationell som nationell forskning visar att SNI kan användas som underlag i NO-undervisning för att såväl stärka elever intresse för de naturvetenskapliga ämnena som ett sätt att utveckla deras kunskaper och förmågor. Dock visar andra studier att denna typ av undervisning sällan förekommer och att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena är starkt faktabunden. Därför är syftet med  denna studie att undersöka lärares erfarenheter av SNI och hur de ställer sig till att använda SNI som underlag i NO-undervisning. För att ta reda på detta har forskning inom området bestående av sju artiklar och en avhandling granskats och analyserats. Resultatet visar att lärare har relativt liten kännedom om SNI som undervisningskoncept. Trots detta ser lärare såväl möjligheter som utmaningar med SNI. Lärare upplever att de saknar kunskaper och kompetens för att använda SNI i sin undervisning  samtidigt som de ser SNI som ett sätt att verklighetsankyta undervisningen och ge eleverna kunskaper och förmågor som de behöver i vardagen.

Sammanfattning/AbstractSöderberg, Ann (2018). Inkludering av elever med autism — utmaningar och framgångsfaktorer ur ett lärarperspektiv. Inclusion of pupils with autism spectrum disorder — challenges and facilitating factors from a teacher perspective. Specialpedagogexamen, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien ämnar ge en inblick i grundskollärares tankar om inkludering av elever med autism. I vilken utsträckning stämmer lärares uppfattningar överens med det som tidigare forskning pekar på som betydelsefulla faktorer för framgångsrik inkludering av elever med autism? Det är först när vi försöker förstå lärares inställning till inkludering, utifrån tankar om den egna kompetensen, upplevelsen av stöd och resurser och synen på vad som utgör framgångsfaktorer och utmaningar i undervisningssituationer, som vi kan påbörja ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra villkoren för elever med autism.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar i arbetet med att inkludera elever med autism i ordinarie undervisning. Vilka utmaningar uppfattar lärarna att de möter i undervisningen när det gäller att inkludera elever med autism? Vilka möjliga framgångsfaktorer kan lärare identifiera utifrån sin egen erfarenhet? Hur uppfattar lärarna skolans organisatoriska förutsättningar när det gäller inkludering av elever med autism?TeoriDen sociokulturella teorin utgår från att allt lärande sker i social interaktion med omgivningen. Stora delar av vår läroplan bygger på denna kunskapssyn. Centrala kriterier inom autismdiagnosen avser nedsatta funktioner i det sociala samspelet. Resultatet i denna studie analyseras med stöd av den sociokulturella teorin, så som den beskrivs av Säljö (2000), samtidigt som teorins grundtankar problematiseras i kontexten för elever med autism. MetodStudien har genomförts genom insamling av kvalitativ data. Två sessioner av fokusgrupppsintervjuer med lärare på en högstadieskola ligger till grund för insamling av empiri. Analysen av materialet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats.ResultatDet finns enligt lärarna ett värde i att bygga en stark relation till eleven för att underlätta i skolsituationen. Individuella anpassningar, exempelvis alternativa redovisningsformer, tas gärna fram efter behov och i dialog med eleven själv. Det framkommer att lärarna föredrar generella anpassningar, så som en gemensam rutin för lektionens uppstart och presentation av arbetsgången. Principen om lika värde och bibehållna förväntningar på eleven, i kombination med lärarnas höga arbetsbelastning, gör att de väljer att tona ner betydelsen av funktionsnedsättningen och rikta insatser till gruppen. Detta förhållningssätt stämmer väl överens med det som tidigare forskning beskriver som autentisk inkludering där olikhet är normen och ingen elev ska behöva känna sig avvikande. Samtidigt finns en antydan att lärarna inte använder sig av metoder som tidigare forskning framhäver som betydelsefulla för elever med autism, exempelvis visuellt stöd och stödstrukturer, instructional scaffolding och metakognitiva strategier. Lärarna uttrycker att arbetet med flera elever i behov av stöd är betungande och att de inte alltid upplever att de får tillräckligt stöd av skolledningen. Om kompetensutveckling ska kännas meningsfull bör den ges parallellt med undervisning av elever med autism, gärna i reflektionsgrupper. Behovet av kompetensutveckling framstår som störst inom området för det sociala samspelet hos elever med autism. Specialpedagogiska implikationerSkolledningen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete för en tillgänglig lärmiljö. Då kan det också bli nödvändigt med kompetensutveckling av lärare gällande autism, och inte enbart generella anpassningar och differentierad pedagogik utifrån ett relationellt perspektiv. Specialpedagogens kompetens behövs för att tillsammans med rektor leda utvecklingsarbetet samt för att vara en kvalificerad samtalspartner i samarbetet med lärare.

Forskning har påvisat många fördelar och möjligheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisning. Samtidigt har det framhållits att digitala verktyg används i liten utsträckning i matematikundervisning. För att undersöka lärares inställning och användande av digitala verktyg i matematikundervisning har en enkätstudie genomförts. Data från 25 respondenter vilka alla undervisar i matematik i någon av grundskolan årskurs 1-6 har samlats. Resultatet indikerar att lärarna inkluderar digitala verktyg i relativt låg utsträckning i sin undervisning. Användningen av verktygen fokuserar ofta på enskild färdighetsträning eller helklassgenomgångar. Lärarna beskriver att digitala verktyg ökar variationen och underlättar individualisering i matematikundervisningen samt ökar elevernas motivation. De framhåller även att deras användande av digitala verktyg begränsas av strulande teknik och deras egna kunskaper på området. / Research has demonstrated many benefits and opportunities to use digital tools in mathematics education. At the same time, it stressed that digital tools are used to a small degree in mathematics teaching. To examine teachers' attitudes to digital tools, how they choose to use them and the factors that influence their choices a survey has been done. Data from the 25 respondents who all teach mathematics in some of the elementary school grades 1-6 have been collected. The result indicates that the teachers include digital tools in a relatively low degree in their teaching. The use of the tools often focuses on the student’s individual practice or whole class situations. Teachers describe that the digital tools increases variability and facilitates individualization of mathematics teaching and increase student motivation. They also stresses that their use of digital tools is limited by problem with the technology and their own knowledge of the field.

Poetiska texter ingår som en av texttyperna elever i årskurs F-3 ska få möta i undervisningen enligt läroplanens centrala innehåll för ämnet svenska. Det finns forskning som visar att poesi ofta möter motstånd och sällan görs till en naturlig del av undervisningen, men även forskning som visar på fördelaktiga arbetssätt för att komma till rätta med undervisning i poesi. Följaktligen är syftet med denna studie att utöka kunskapen om lärares erfarenheter av poesi genom att undersöka hur fyra lärare verksamma i årskurs F-3 uppfattar och beskriver förekomsten av och arbetet med poesi i svenskundervisningen. Studien är kvalitativ och triangulering används som metod genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Teoretisk utgångspunkt i studien är sociokulturell teori. Analysen av studiens insamlade material utgår från en hermeneutisk ansats. Studien visar att varierade arbetssätt och rika möjligheter för eleverna att tolka poesi har en positiv inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Även att lärarens kunskap och intresse för poesi inte är beroende av varandra för att bedriva undervisning av god kvalitet. Ytterligare visar den här studien att poetiska texter inte ges lika stort utrymme i undervisningen som andra texttyper. / Poetic texts are included as one of the text types students in year F-3 should encounter in the teaching according to the curriculum's central content for the subject Swedish. There is research that shows that poetry often meets with resistance and is seldom made a natural part of teaching, but there is also research that shows advantageous ways of working to come to terms with teaching poetry. Consequently, the purpose of this study is to expand the knowledge about teachers' experiences of poetry by examining how four teachers active in year F-3 perceive and describe the occurrence of and work with poetry in Swedish teaching. The study is qualitative, and triangulation is used as a method through semi-structured interviews and document analysis. The theoretical starting point in the study is sociocultural theory. The analysis of the study's collected material is based on a hermeneutic approach. The study shows that varied working methods and rich opportunities for students to interpret poetry have a positive impact on students' knowledge development. Also, that the teacher's knowledge and interest in poetry do not depend on each other to conduct teaching of good quality. Furthermore, this study shows that poetic texts are not given as much space in teaching as other types of text.

Med skönlitteratur kan människan förflyttas i både tid och rum. Skönlitteratur i skolan kanhjälpa eleverna att få nya perspektiv och möta nya världar. Syftet med vår studie är att bidratill kunskap om lärares arbetssätt med skönlitteratur i klassrummet samt elevers inställningtill skönlitteratur. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer och enkäter med lärareoch elever i årskurs 4–6. I studien deltog sex lärare och 100 elever. Det insamladematerialet i studien har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet.Intervjuerna spelades in och transkriberades. Enkäterna och intervjuerna analyseradessedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att lärare och elever främst är positivatill att använda skönlitteratur i undervisningen och att det finns både fördelar och nackdelarmed skönlitteratur i undervisningen. Studiens resultat visar också att det är vanligt attanvända skönlitterära böcker i litteraturundervisningen och att eleverna tycker det är ett braarbetssätt. Lärarna i studien högläser mycket för eleverna vilket också är det arbetssätt deframhäver mest.

Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.