Sammanfattning Syftet med studien är undersöka hur skolpersonal på en utvald skola, implementerar Friendsprogrammet och tillämpar arbetssättet i praktiken. Studien syftar även till att undersöka eventuella likheter och olikheter kring skolans sätt att implementera programmet jämfört med hur Friendsprogrammet är tänkt att implementeras. Vidare syftar studien till att undersöka om skolpersonal upplever att eventuella hinder, personella eller organisatoriska, påverkar implementeringen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Empiri har inhämtats från en gruppintervju med tre lärare, Friendsorganisationen, Skolverket och kommunens hemsida. För att analysera materialet användes en programteoretisk analys, för att i sin tur kunna identifiera skillnader och likheter mellan Friendsprogrammets och skolans insatser samt arbetssätt. Resultatet visade att skolan inte hade implementerat alla delar av Friendsprogrammet, vilka kan bero på bristande organisatoriska och kontextuella förutsättningar, lärarnas olika arbetssätt, svårigheter att upprätthålla en hela-skola-ansats och en positiv inställning till programmet. Dessa slutsatser kan leda till en utveckling inom Friendsprogrammet och ge den utvalda skolan tydligare riktlinjer i deras arbete mot mobbning, som i sin tur kan stärka antimobbningsarbetet.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Four years following the refugee crisis of 2015, Uppsala Stadsmission’s integration program “Mötesplatsen” begun its activity offering a ‘meeting place’ for unaccompanied young adults, who had received temporary residence according to the Swedish Upper Secondary School Act. The program offered individual support and guidance in their contact with the Swedish agencies, civic information, help in searching and applying for jobs and school homework assistance. The first aim of this study is to conduct an outcome evaluation, that is to assess whether and to what extent the intended outcomes of Mötesplatsen were achieved. The second aim is to identify the program’s underlying assumptions about how the program’s planned activities are thought to lead to the desired outcomes. The study is structured in accordance with evaluation theory and practice, making use of a logic model framework to identify Mötesplatsen’s program components, which in turn, is used to inform the outcome evaluation and the explication of the program’s underlying assumptions. The results of the study indicated that the services at Mötesplatsen had a positive effect on the conditions of the participants across most areas of receiving support. Participants reported improvements in their requirements to finding a job, did comparatively better in their educational pursuits, were assisted in legal/administrative questions or other questions, acquired civic information about the Swedish society and generally felt a sense of community throughout their involvement with the program. Overall, the progress observed in their individual conditions and prospects contributed to the empowerment of the participants across the areas which they sought help in. Furthermore, the results pointed towards assumptions mainly concerned with how the program’s planned activities are thought to produce the intended outcomes, showcasing the causal relationships between these components. / Fyra år efter flyktingkrisen 2015 startade Uppsala Stadsmissions integrationsprojekt Mötesplatsen sin verksamhet med att erbjuda en mötesplats för ensamkommande unga vuxna, som fått tillfälligt uppehållstillstånd enligt Gymnasielagen. Programmet erbjöd individuellt stöd och vägledning i deras kontakt med de svenska myndigheterna, samhällsinformation, hjälp med att söka och hitta jobb samt läxhjälp i skolan. Det första syftet med denna studie är att genomföra en utvärdering av utfall, det vill säga att bedöma om och i vilken utsträckning Mötesplatsens avsedda utfall uppnåddes. Det andra syftet är att identifiera programmets underliggande antaganden om hur programmets planerade aktiviteter anses leda till önskade resultat. Studien är uppbyggd i enlighet med utvärderingsteori och praktik, med hjälp av en logisk modellram för att identifiera Mötesplatsens programkomponenter, som i sin tur används för att informera utvärderingen och förklaringen av programmets underliggande antaganden. Resultaten av studien visade att tjänsterna på Mötesplatsen hade en positiv effekt på deltagarnas villkor inom de flesta stödområden. Deltagarna rapporterade förbättringar i sina förutsättningar för att hitta jobb, klarade sig jämförelsevis bättre i sin utbildning, fick hjälp i juridiska/administrativa frågor eller andra frågor, fick information om det svenska samhället och kände generellt en känsla av gemenskap under hela sitt engagemang i programmet. Sammantaget bidrog de framsteg i deras individuella villkor och framtidsutsikter till att deltagarna hade mer egenmakt inom de områden som de sökte hjälp inom. Dessutom pekade resultaten på de antaganden som främst handlade om hur programmets planerade aktiviteter tros ge de avsedda resultaten, vilka i sin tur visade orsakssambanden mellan dessa komponenter.