Skolinspektionen (2020) och Regeringens proposition Skolans arbete med trygghet och studiero (2021) har belyst behovet av att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. En ökad kunskap krävs om hur man etablerar lärmiljöer präglade av trygghet och studiero. Det finnes internationella skolmodeller som kan antas bidra med kunskap men ingen färdig utvecklad och utvärderad svensk skolmodell. Denna studie avser att genom en riktad kvalitativ innehållsanalys undersöka hur fyra internationellt utformade skolmodeller för ett skolövergripande hälsofrämjande arbete, kan tolkas bidra med kunskap till det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. Det positiva utbildningsperspektivet är en av studiens teoretiska utgångspunkter, då det grundas i det dubbelriktade sambandet mellan lärande och hälsa. Perspektivet används för att analysera utformningen av skolmodeller med avsikt att skapa ett positivt skolklimat. Skolmodellernas målgrupp och målsättningar, samt deras förankring i teori, tidigare forskning och professionsnära verksamhet synliggörs. Skolmodellernas arbetssätt och utvärderingsmetoder ställs i relation till Skolforskningsinstitutets (2021) 6 aspekter av lärares ledarskap som främjar studiero i klassrummet. Wang och Degols (2015) modell över områden i ett skolklimat används för att genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöka vilka områden av ett skolklimat som skolmodellerna avser att förändra, samt hur skolmodellerna förhåller sig till Skolinspektionens (2020) framgångsfaktorer och utmärkande drag för skolor med utvecklingsområden inom det systematiska arbetet med trygghet och studiero. Kan internationellt utformade skolmodeller anses vara applicerbara i svensk kontext? Studiens resultat visar att internationellt utformade skolmodeller kan bidra med kunskaper som kan anses vara användbara i utvecklingen av den svenska skolans systematiska kvalitetsarbete med trygghet och studiero. Särskilt intressanta är skolmodeller som avser att förändra de områden av ett skolklimat som berör relationer, tillhörighet och respekt för mångfald. I en svensk kontext kan skolmodeller som i första hand har avsikt skapa förutsättningar för skolpersonal att bemöta elever på ett likvärdigt sätt, och genom fortbildning förändra skolklimatet, anses särskilt intressanta. Detta bekräftar tidigare forskning om hur det systematiska kvalitetsarbetet med studiero kan utvecklas för att skapa en mer inkluderande skola (Gidlund, 2018; Forsberg et al., 2021). Det positiva utbildningsperspektivet har bidragit till att synliggöra tydliga kopplingar mellan det skolövergripande hälsofrämjande arbetet och arbetet med trygghet och studiero. Den svenska skolan kan gynnas av att även se dessa två skolövergripande områden ur ett mer enhetligt perspektiv, det hälsofrämjande systematiska arbetet med att främja trygghet och studiero.

Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver skolpersonal mobbning, hur beskriver skolpersonal förebyggande och upptäckt av mobbning samt hur beskriver skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade kränkningar men att enskilda kränkningar förekommer i större utsträckning. Mobbning förebyggs genom arbete med likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstärkande insatser. Mobbning upptäcks av lärarna själva eller genom information från elever, annan skolpersonal och i vissa fall föräldrar. Mobbning hanteras med hjälp av likabehandlingsplan eller manualbaserat arbete. Slutsatsen var att elevers och lärares relation till och bemötande mot varandra spelar stor roll i arbetet mot mobbning.

No description available.

Syftet med min studie är att utreda vilka faktorer som leder till ogiltig frånvaro för elever på högstadiet. Jag vill undersöka vilka förändringar skolan behöver göra för att möta elevernas behov och vad rollen som specialpedagog innebär i detta förändringsarbete. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning när det gäller elevers skolfrånvaro, skolans organisation och arbetssätt samt elevers självkänsla och motivation. Till grund för det metodiska arbetet i min studie ligger aktionsforskningen. Med hjälp av strukturerade enkäter, observationer med registreringsschema och halvstrukturerade intervjuer vill jag ta del av elevernas syn på sin skolsituation. Eleverna i min studie efterlyser tydliga lärare som kan hålla ordning i klassrummet. De vill ha lärare som lyssnar på dem och förstår att de har svårigheter. Att ständigt misslyckas tär på självkänslan, därför är det oerhört betydelsefullt med positiv feedback. Det är viktigt att lärarna visar eleverna att de har förväntningar på dem, bemöter dem med respekt och utgår från varje elevs egen kunskapsnivå. Skolans uppgift är att anpassa arbetssättet så att eleverna får en känsla av sammanhang och känner lust att lära.  Specialpedagogen har en viktig roll när det gäller att förstå vad i lärandemiljön som gör skolsituationen problematisk för eleverna. För lärarnas del kan specialpedagogen bidra med handledning som ger möjlighet till reflektion och pedagogiska diskussioner gällande yrkesrollen. I samverkan med skolledningen och elevhälsoteamet kan specialpedagogen organisera och utveckla lärandemiljön.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att elevens totala livssituation påverkar skolgången. Ogiltig frånvaro på högstadiet är en komplex fråga som inte alltid skolan själv kan komma tillrätta med. Det krävs ett nära samarbete mellan skolledningen och elevhälsoteamet, mellan hemmet och skolan, och ibland även med socialtjänsten.

Syftet med uppsatsen är att finna vilka attityder fem gymnasielever har om skoluniformens effekt på skolklimat och lärmiljö. I bakgrunden presenteras tidigare studier om skoluniform. Där klargörs även vad uppsatsen menar med begreppen skolklimat och lärmiljö. Uppsatsstudien bygger på kvalitativ intervju. De attityder som funnits är följande: Skoluniformer motverkar mobbning, gänggrupperingar, skitprat och trakasserier. Skoluniformer bidrar till ökad sammanhållning, ökad likvärdighet och bättre betyg. Skoluniformer är tråkigt och känns som ett tvång. Vissa informanter anser att lärmiljön blir bättre men inte betygen. Skoluniform ökar elevers självförtroende och minskar deras oro och ångest. Respekten för lärare skulle förbli oförändrad.

<p>Syftet med uppsatsen är att finna vilka attityder fem gymnasielever har om skoluniformens effekt på skolklimat och lärmiljö. I bakgrunden presenteras tidigare studier om skoluniform. Där klargörs även vad uppsatsen menar med begreppen skolklimat och lärmiljö. Uppsatsstudien bygger på kvalitativ intervju. De attityder som funnits är följande: Skoluniformer motverkar mobbning, gänggrupperingar, skitprat och trakasserier. Skoluniformer bidrar till ökad sammanhållning, ökad likvärdighet och bättre betyg. Skoluniformer är tråkigt och känns som ett tvång. Vissa informanter anser att lärmiljön blir bättre men inte betygen. Skoluniform ökar elevers självförtroende och minskar deras oro och ångest. Respekten för lärare skulle förbli oförändrad.</p>

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Trust amongst key stakeholders in schools is a vital aspect for a healthy school culture and climate. This study aims to investigate faculty trust perceptions within an international school context in West Africa. Grounded within a theoretical framework of “Schools as Open-Social Systems”, faculty trust perceptions in colleagues, principals and parents &amp; children were investigated via a quantitative analysis process. Whilst overall results reflect positive faculty trust perceptions in colleagues, principals and clients (parents and children) at the various schools in question, there exists a significant difference for faculty trust in clients and faculty trust in principals across secondary and elementary schools. Results therefore point to a difference in culture and climate that exists across secondary and elementary sections of these schools. An implication of this study would be for school leaders to make tangible efforts towards harmonising the overall culture and climate of these various school sections in order to work towards a common mission and vision. / Tillit bland olika aktörer i skolan är viktig för ett positiv skolkultur och klimat. Denna studie syftar till att undersöka lärarnas tillitsuppfattning i ett internationellt sammanhang i Väst Afrika. Teoretiska utgångspunkter för studien utgår från skolorna som öppna sociala system och kvantitativ analys används för att undersöka lärarnas tillitsuppfattning hos rektorer, kollegor samt föräldrar och barn. Trots att resultaten visar ett positiv tillitsuppfattning hos kollegor, finns det skillnader i lärarnas förtroende i rektorer samt lärarnas förtroende i föräldrar och barn i olika skolnivåer det vill säga mellan grundskolorna och gymnasieskolor. Det påpekar dels skillnader i skolkultur och klimat som existerar mellan grundskolorna och gymnasieskolorna i denna studie. Studien påvisar att skolledare borde agera för att bibehålla ett gemensamt skolklimat och kultur inom alla avdelningar. På så sätt stärks skolans vision och uppdrag.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidslärare påverkar elevers sociala miljö i fritidshemmet och vad som skapar ett positivt skolklimat. Vi undersöker även vilka strategier lärarna använder sig av för att främja olika värden. Dessa värden är de som kommer av värdegrunden på fritidshemmet. Dessutom diskuterar vi om lärares påverkan möjliggör eller begränsar kompisskapande i en fritidshemskontext. I studien har vi identifierat fem olika teman som vi analyserar detta utifrån: styrda aktiviteter, kohesion och värden i verksamheten, den signifikante andre, ingrupp kontra utgrupp, explicit värdepedagogik och implicit värdepedagogik. Resultatet i studien visar på att lärarna använder sig av både explicit och implicit värdepedagogik för att få eleverna att internalisera värden och på så sätt främja ett positivt skolklimat. Vi har också funnit att tid för planering och en stark gemenskap bland lärarna bidrar till detta. Vidare visar resultatet att trygghet och gemenskap i fritidshemmet främjar kamratskapande, det vill säga hur barn skapar goda relationer med varandra i gruppen. Utifrån detta diskuterar vi om kompisskapande är begränsat i fritidshemmet, eftersom barnens frihet och valmöjligheter styrs av lärarna och organisationen.

Hur får matematiklärare tillsammans med specialläraren, ungdomar att efter upprepade misslyckanden med matematik att fortsätta kämpa. Svaret på den frågan kan vara matematisk elasticitet. Matematisk elasticitet är något som skulle vara värt att utveckla hos ungdomar i Sverige. De fyra grundpelarna matematisk elasticitet står på är att eleven har vetskap om: Tro på att hen kan lära sig matematik, värdet av kunskap i sitt framtida liv, för att utvecklas i matematik behöver eleven lägga ner tid på träning i matematik, och att våga bege sig in i utvecklingszonen och att stanna kvar där med hjälp av stöttning från läraren är viktigt. I den semistrukturerade intervjustudien ingick sju personer. Från intervjuerna sorterades citat in i sju kategorier enligt följande: tid, negativa känslor, positiva känslor, motivation, externmiljö, internmiljö och förhållningssätt. Studien visade att trots upprepade misslyckanden så går det att övervinna svårigheter. Ingenting är omöjligt. Det fanns elever med en inre motivation som tack vare det lyckades att klara matematiken trots tidigare misslyckanden. Mycket tack vare matematisk elasticitet. Som speciallärare i matematik är det lätt att fokusera på enstaka saker i matematik som måste läras ut, och att se helheten är lätt att glömma bort. Att istället fokusera på matematisk elasticitet är ett sätt att lära eleven självhjälp och inte bli beroende av vilken lärare som hen har. Komvuxlärarna jobbade med matematisk elasticitet fast de inte var medvetna om begreppet och vad det innebär, instinktivt gjorde de det ändå. / How do the mathematics teacher together with the special teacher get pupils to struggle after repeated failures? Mathematical resilience could be the answer. In a Swedish context this is something needed to develop pupils in mathematics. One way out of this is to focus on three important themes: value, struggle and growth. From this it develops four different knowledges such as having a growth mindset, mathematics can be valuable, struggle and support to stay in the growth zone. Seven persons were interviewed using semi structured interviews. Selected quotes were sorted in seven categories as follows: time, negative feelings, positive feelings, motivation, extern-, intern-environment and treatment. The study shows that if a pupil has difficulties with mathematics things are not hopeless. There were pupils with intrinsic motivation who succeeded after several failures with the help of mathematical resilience. This is valuable to know for special teachers. The math teachers at the adult-school was not aware of that they worked with mathematic resilience, but instinctively they did.