Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklärare ställde sig till Gardners intelligenskategorier som inlärningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrån elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den främsta informationskällan för att besvara mina tre frågeställningar. Slutsatsen blev att elever är olika och måste få vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrågade lärarna. Intelligensteorier är inget som majoriteten intresserar sig för i någon större utsträckning, utan de litar till sin erfarenhet och använder snarare sina egna beprövade teorier när de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmågans plats i matematikundervisningen, något som väcker tankar kring den egentliga kunskapen om ämnet.

Europaparlamentet definierade år 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den föränderliga värld vi lever, vilket har påverkat innehållet i den nya läroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende på digital kompetens. Parallellt med att fokus ökar på den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intåg i våra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försäljningsprognoser kommer ännu fler att säljas de kommande åren. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna är ett digitalt verktyg som många lärare behöver lära sig hantera, och syftet med denna studie är att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan användas i grundskolans undervisning, och vilka lärstilar som stimuleras med utgångspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker också besvara frågan hur lärarens utbildning på de interaktiva skrivtavlorna påverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna. Resultatet baseras på nio klassrumsobservationer på två olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lärarens utbildningsnivå på den interaktiva skrivtavlan påverkar sättet denna används på i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men också att den grundläggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, särskilt när läraren inte har fått så mycket utbildning på den interaktiva skrivtavlan. / 2010ht4749

Syftet med studien har varit undersöka om Howard Gardners teori om multipla intelligenser kan användas som analytiskt redskap i en dramapedagogisk verksamhet på kulturskola. Detta har gjorts genom en autoetnografisk inspirerad studie på en kulturskola i Sverige. Studien har gjorts i två teatergrupper med deltagare i åldrar mellan 10 och 18 år. Ett dramapass har genomförts med varje grupp under ledning av författaren. Dessa pass har filmats och sedan analyserats för att beskriva hur Howard Gardners intelligenser visat sig i passen. Passen har också analyserats in i Mia-Marie Sternudds modell av dramapedagogikens fyra perspektiv. Det gjordes för att kunna tolka Gardners teori mot Sternudds modell och för att synliggöra hur de kan användas för att tolka ett dramapass. Resultatet visade att både Sternudds modell och Gardners teori är användbara i en dramapedagogisk verksamhet, men på olika sätt.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hänsyn till elevers inlärningsstilar. I mitt arbete har jag använt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes värld. Intervjuerna består av två huvudfrågor, som beroende på svar, skulle leda till eventuella följdfrågor, valda i förskott för att täcka alla områden som jag hade intresse för. Resultatet pekar på alla lärare bedriver undervisningen med hänsyn till elevers inlärningsstilar, men de gör inte detta utifrån inhämtat kunskap om teorier om inlärningsstilar, utan utifrån erfarenhet, känsla och intuition.

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa lärarens arbete för att nå eleverna i sin undervisning. Frågeställningarna är: Hur kan lärare skapa lektioner som innefattar elevers lärandebehov? Hur kan lärare se elevers lärandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lärstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger Säljös teorier om lärande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kärnan av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav två är musiklektioner och två är matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer även samtal med de filmade lärarna där deras syn på dagens forskning inom lärande och didaktik diskuteras. I undersökningen framgår det att lärarna gärna tittar på ny forskning, men när det gäller den vardagliga pedagogiken föredrar pedagogerna erfarenhet och rutiner. Lärarna får i samtalet frågan om vilka av Gardners intelligenser de ser i lektionens utförande. Lärarna hittar flera intelligenser som tillexempel logiskt/matematisk intelligens och visuell/spatial intelligens, men de missar andra mindre vanliga intelligenser som den kinestetiska intelligensen och den interpersonella intelligensen.

<p>Av styrdokumenten som berör grundskolans tidigare år framgår tydligt avsikten att förmedla en vidgad syn på kunskapsbegreppet som också innefattar de praktiska och estetiska uttrycksformerna och inte bara de intellektuella sådana. Kunskapssynen här tycks vila på att de olika språkliga uttrycksformerna som muntligt och skriftligt språkande, drama, lek, rörelse, musik och bildskapande får en likvärdig status. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken relevans fem pedagoger ser mellan en integrering av musik/rytmik och svenskämnet, med fokus på språkutveckling, samt att titta närmare på hur det praktiska arbetet kan se ut enligt pedagogerna. För att klargöra syfte har jag arbetat med följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har just dessa pedagoger om en integrering av musik/rytmik med svenskämnet? Hur kan arbetet med att integrera musik/rytmik med svenskämnet se ut i praktiken enligt dessa pedagoger? Finns det några hinder i vägen för detta arbetssätt? Som teoretiska utgångspunkter presenteras forskning som belyser hur språkutveckling och musik/rytmik kan ha naturliga knytpunkter. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem lärare och har en fenomenografisk forskningsansats som strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar bland lärarna. Resultatet visar bl.a. att lärarna finner en relevans mellan musik/rytmik och svenskämnet på så sätt att de uppfattar musiken som främjande för barnens talspråk, uttal, minnesfunktion och perceptionsförmåga. De talar vidare om musikens motivationshöjande effekt samt om musiken förmåga att som estetiskt ämne komplettera de mer teoretiska ämnena som ett stöd för språkutvecklingen. Eventuella hinder som tas upp är bristande musikkunskaper hos svenskläraren eller klassläraren, tidsaspekten och samarbetsfrågor mellan olika lärare. Analysen visar på olika tolkningsmöjligheter av det empiriska materialet kopplat till studiens teoretiska kunskapsbakgrund.</p>

<p>Att se varje elev är en viktig del av läraryrket, och som lärare bör man sträva efter att möta alla elever på deras egen nivå och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fåtal studier genomförts kring elevers olika lärstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset väcktes således att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan på elevernas inlärning. Därmed kommer studien att behandla elevers olika sätt att lära, olika intelligenser och miljön i lärandesammanhang.</p><p>Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet därför utfördes en intervjuundersökning då det ansågs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lärare som alla arbetar i grundskolans tidigare år intervjuades. De frågor som legat till grund för examensarbetet är följande: Hur tar man tillvara på elevers olika sätt att lära? Vilka faktorer har betydelse för att utveckla en stimulerande klassrumsmiljö? Vad krävs för att skapa en klassrumsmiljö anpassad efter elevers olika behov?</p><p>Något som framkommit i både litteraturen och i vår intervjuundersökning är att varje människa har sitt eget unika sätt att lära och att alla använder sig av olika sätt eller strategier vid olika tillfällen. Exempelvis så är en del människor väldigt praktiska eller så kallat spatialt intelligenta, de målar och ritar gärna och tänker i bild och form, andra människor är mer logisk-matematiska och är bra på att räkna och föredrar abstrakt tänkande. (Stensmo 1997). Studien visar också att lärarna medvetet utformat sin undervisning om än i olika utsträckning. Däremot finns ingen medveten koppling till just Howard Gardners (1998a) intelligenser hos någon av lärarna men flertalet av dem har intelligenserna i åtanke i sitt dagliga arbete. Gemensamt hos dem alla är att de medvetet har utformat klassrumsmiljön för att försöka tillgodose alla elevers olika behov och sätt att lära.</p><p>Samhällets utveckling sker i allt snabbare takt vilket gör att skolan bör kunna anpassas efter de förväntningar som ställs på individen. Så småningom skall eleverna möta morgondagens samhälle och för att de på bästa tänkbara sätt skall kunna kliva in i vuxenlivet, så bör de erbjudas goda förutsättningar för att lyckas. En djupare insikt har givits för hur viktigt det är att lärare ständigt fortsätter att utvecklas i sin lärarroll och vikten av att förstå att ingen kan göra allt men att alla kan göra något.</p>

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik. Det är dessa elever som så att säga missat logiktåget. För elever med stark logisk-matematisk intelligens i för hållande till lingvistisk intelligens fanns stark koppling till att de åker med logiktåget samtidigt som de hade svag koppling till någon speciell inlärningsstrategi i matematik och fysik.

Att se varje elev är en viktig del av läraryrket, och som lärare bör man sträva efter att möta alla elever på deras egen nivå och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fåtal studier genomförts kring elevers olika lärstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset väcktes således att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan på elevernas inlärning. Därmed kommer studien att behandla elevers olika sätt att lära, olika intelligenser och miljön i lärandesammanhang. Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet därför utfördes en intervjuundersökning då det ansågs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lärare som alla arbetar i grundskolans tidigare år intervjuades. De frågor som legat till grund för examensarbetet är följande: Hur tar man tillvara på elevers olika sätt att lära? Vilka faktorer har betydelse för att utveckla en stimulerande klassrumsmiljö? Vad krävs för att skapa en klassrumsmiljö anpassad efter elevers olika behov? Något som framkommit i både litteraturen och i vår intervjuundersökning är att varje människa har sitt eget unika sätt att lära och att alla använder sig av olika sätt eller strategier vid olika tillfällen. Exempelvis så är en del människor väldigt praktiska eller så kallat spatialt intelligenta, de målar och ritar gärna och tänker i bild och form, andra människor är mer logisk-matematiska och är bra på att räkna och föredrar abstrakt tänkande. (Stensmo 1997). Studien visar också att lärarna medvetet utformat sin undervisning om än i olika utsträckning. Däremot finns ingen medveten koppling till just Howard Gardners (1998a) intelligenser hos någon av lärarna men flertalet av dem har intelligenserna i åtanke i sitt dagliga arbete. Gemensamt hos dem alla är att de medvetet har utformat klassrumsmiljön för att försöka tillgodose alla elevers olika behov och sätt att lära. Samhällets utveckling sker i allt snabbare takt vilket gör att skolan bör kunna anpassas efter de förväntningar som ställs på individen. Så småningom skall eleverna möta morgondagens samhälle och för att de på bästa tänkbara sätt skall kunna kliva in i vuxenlivet, så bör de erbjudas goda förutsättningar för att lyckas. En djupare insikt har givits för hur viktigt det är att lärare ständigt fortsätter att utvecklas i sin lärarroll och vikten av att förstå att ingen kan göra allt men att alla kan göra något.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov. I undersökningens intervjuer framkommer att lärare i varierad utsträckning undervisar enligt metoder som går att knyta till Gardners teorier. Förutom de språkliga och matematiska intelligenserna, som dominerar både undervisning och läroböcker, används också ofta den spatiala intelligensen. Lärarna upplever att lokalbrist begränsar möjligheter till variation.