AbstractDenna uppsats har till syfte att undersöka vilka föreställningar studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och se på hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att det finns tydliga föreställningar om att folkhögskolan passar bättre för vissa individer än för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa på en folkhögskola är de individer som av olika skäl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan. Undersökningens resultat har prövats utifrån teoretiska perspektiv om människors olika pedagogiska och neurofysiologiska skillnader. En slutsats har då varit att föreställningarna om folkhögskolan i väsentlig mån bygger på dessa skillnader. Individer vars tankestil är mer holistisk och har förmågor som inte främst bygger på de logisk-matematiska och lingvistiska anses passa bättre på folkhögskolan. De individer som har en mer systematisk tankestil med sina styrkor i just ovan förmågor ses passa bättre i den traditionella skolan där undervisningsmetoder och struktur är organiserade för att passa just dessa tankestilar.

I denna studie undersöks hur svensklärares uppgiftskonstruktioner möter elevers olika förmågor. Med utgångspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser definierade jag olika kategorier av förmågor som motsvarade de olika intelligenserna i tretton olika uppgiftskonstruktioner för svenskämnet i gymnasieskolan. Studien visar att den lingvistiska förmågan är absolut vanligast i det undersökta materialet, vilket också var väntat. Men de personliga förmågorna är också vanligt förkommande, vilket visar att lärarna begär att eleverna ska dela sina egna tankar, minnen och upplevelser. Den lingvistiska förmågan fungerar i uppgifterna vanligen som metod, men i det stoff eleverna skriver om är de personliga förmågorna långt vanligare än den lingvistiska. / This study examines how the tasks constructed by teachers of Swedish meet the pupils’ differing abilities. Based on Gardner’s theory of multiple intelligences, I defined different categories of abilities corresponding to the different intelligences in thirteen different tasks constructed for the subject of Swedish in upper secondary school. The study shows that linguistic ability is by far the most common in the studied material, as expected. But personal abilities are also commonly found, which shows that the teachers ask the pupils to share of their own thoughts, memories and experiences. The linguistic ability usually functions in the tasks as a method, but in the material that the pupils write, the personal abilities are far more common than the linguistic ability.

Denna uppsats granskar forskning som gjorts kring kopplingar mellan musik och matematik i en didaktisk kontext och diskuterar hur sådana kopplingar kan användas i musikundervisning i årskurs 1–6 för att förbättra elevers matematikkunskaper. Syftet är att belysa likheter mellan musik och matematik och ta reda om och i så fall hur en konkretisering av och ett fokus på dessa likheter kan gynna elevers lärande i matematik. Resultatet visar att det finns flera olika sätt på vilka musikundervisning kan leda till att elever presterar bättre i matematik. Tydligast effekt verkar uppstå för lågpresterande elever och när likheter mellan ämnena uttrycks explicit. Några av de granskade studierna har inte sett samma effekt på lärande, medan andra ser endast en korrelation mellan musikutövande och matematikförmågor, alternativt upptäcker andra förmågor som möjligen medierar en effekt från musikutövande till matematikförmågor. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Gardners teori om multipla intelligenser diskuteras vad som kan göra att effekten uppstår. Diskussionen leder fram till en modell som gör anspråk på att förklara att musikutövande över tid tillsammans med någon ytterligare påverkan kan leda till ökade matematiska förmågor.

<p> </p><p>During our education time, we have heard on several occasions how the high changing rate in the society also influences the education area. That changing process mainly originates from the transform that a school underwent, i.e. the decentralization meaning a delegation of responsibility from a national to local government and the particular school. The main idea that started a changing process goes under the slogan “a school for everyone”. The new school was created by the newest teaching plan where the individualization of each individual student is a main point on the agenda. A countless number of analyses of Lpo 94 during our education have given us a reason to reflect over how this individualization should take place. The ambition to find an answer on that question led us to start from a couple of questions at issues that foremost handles children’s different ways to learn as well as the design of the teaching supervision in contrast to today’s teaching plan and the newer research within the chosen subject area. The aim of this work is thus to analyze and understand the contents of four different teaching supervisions within biology as a subject area and to try to appoint whether requirements on varied education from Lpo 94 is obeyed. Our answer on how to achieve requirements on individualization from Lpo 94, during this work, is to apply a varied education with a number of senses and intelligences as a frame of reference. Our conclusion and thus the result of our analysis is that the teaching supervisions deficiently reach the requirements that involve varied education in Lpo 94. The degree deficiency varies between different teaching supervisions.</p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:</p><p>Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?</p><p>Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens. Under orientering tränas följande intelligenser: logisk-matematisk, kroppslig och visuell-spatial. Till skillnad från den intrapersonella och visuell-spatiala intelligensen råder det bland respondenterna delade meningar om naturintelligensen stimuleras under vandring eller ej. I lägerliv stimuleras interpersonell och logisk-matematisk intelligens men också visuell-spatial, kroppslig och verbal-lingvistisk. I granskningen av klättring visar resultaten att alla intelligenser, utom naturintelligensen och den musikalisk-rytmiska intelligensen, aktiveras. Under långfärdsskridskoåkning tränas alla intelligenser utom naturintelligensen och den visuell-spatiala. Det råder dock bland respondenterna delade meningar om den musikalisk-rytmiska intelligensen aktiveras. Under utförsåkning stimuleras verbal-lingvistisk, kroppslig, intrapersonell samt interpersonell intelligens.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt elever och lärare aktiveras samtliga intelligenser, utifrån vår tolkning av Gardners teori, i friluftslivsundervisningen. Det fanns dock motsägelser i respondenternas berättelser huruvida naturintelligensen aktiveras eller inte.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The aim of the study was to investigate the relation between the multiple intelligences and outdoor life education in school. The questions at issue were:</p><p>What intelligences are developed within the outdoor life education in school, according to teachers and students?</p><p>In what activities in outdoor life education are the intelligences developed?</p><p>Method</p><p>The data for the report have been assembled by unstructured interviews. Two teachers and two students were interviewed one by one on the subject of how they practically operated in outdoor life education in school. The interviews have been analyzed with an analyze schedule, based on Dr. Howard Gardner’s theory of the multiple intelligences and formed to apply at outdoor life.</p><p>Results</p><p>In accordance with the respondents statements, canoeing stimulates the interpersonal, bodily, spatial and logical-mathematical intelligence. Following intelligences are improved during orienteering: logical-mathematical, bodily and spatial. There were, in opposite to the intrapersonal and spatial intelligence, different opinions whether the naturalist intelligence was stimulated during hiking or not. During camping the interpersonal and mathematical intelligence, as well as spatial, bodily and linguistic intelligence, are stimulated. The review of the results about climbing shows that all intelligences except the musical and the naturalist intelligence are activated. During tour skating on ice all intelligences, except the spatial and the naturalist intelligence are trained. Nevertheless, there are different opinions among the respondents whether the musical intelligence is activated. Downhill skiing stimulates linguistic, bodily, intrapersonal and interpersonal intelligence.</p><p>Conclusion</p><p>According to the respondents, all of the intelligences, proposed by Howard Gardner, are activated in outdoor life education in school. However, there were contradictions in the respondents’ statements, whether the naturalist intelligence was activated or not.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit: Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever? Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna? Metod Datainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv. Resultat Resultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens. Under orientering tränas följande intelligenser: logisk-matematisk, kroppslig och visuell-spatial. Till skillnad från den intrapersonella och visuell-spatiala intelligensen råder det bland respondenterna delade meningar om naturintelligensen stimuleras under vandring eller ej. I lägerliv stimuleras interpersonell och logisk-matematisk intelligens men också visuell-spatial, kroppslig och verbal-lingvistisk. I granskningen av klättring visar resultaten att alla intelligenser, utom naturintelligensen och den musikalisk-rytmiska intelligensen, aktiveras. Under långfärdsskridskoåkning tränas alla intelligenser utom naturintelligensen och den visuell-spatiala. Det råder dock bland respondenterna delade meningar om den musikalisk-rytmiska intelligensen aktiveras. Under utförsåkning stimuleras verbal-lingvistisk, kroppslig, intrapersonell samt interpersonell intelligens. Slutsats Enligt elever och lärare aktiveras samtliga intelligenser, utifrån vår tolkning av Gardners teori, i friluftslivsundervisningen. Det fanns dock motsägelser i respondenternas berättelser huruvida naturintelligensen aktiveras eller inte. / Abstract Aim The aim of the study was to investigate the relation between the multiple intelligences and outdoor life education in school. The questions at issue were: What intelligences are developed within the outdoor life education in school, according to teachers and students? In what activities in outdoor life education are the intelligences developed? Method The data for the report have been assembled by unstructured interviews. Two teachers and two students were interviewed one by one on the subject of how they practically operated in outdoor life education in school. The interviews have been analyzed with an analyze schedule, based on Dr. Howard Gardner’s theory of the multiple intelligences and formed to apply at outdoor life. Results In accordance with the respondents statements, canoeing stimulates the interpersonal, bodily, spatial and logical-mathematical intelligence. Following intelligences are improved during orienteering: logical-mathematical, bodily and spatial. There were, in opposite to the intrapersonal and spatial intelligence, different opinions whether the naturalist intelligence was stimulated during hiking or not. During camping the interpersonal and mathematical intelligence, as well as spatial, bodily and linguistic intelligence, are stimulated. The review of the results about climbing shows that all intelligences except the musical and the naturalist intelligence are activated. During tour skating on ice all intelligences, except the spatial and the naturalist intelligence are trained. Nevertheless, there are different opinions among the respondents whether the musical intelligence is activated. Downhill skiing stimulates linguistic, bodily, intrapersonal and interpersonal intelligence. Conclusion According to the respondents, all of the intelligences, proposed by Howard Gardner, are activated in outdoor life education in school. However, there were contradictions in the respondents’ statements, whether the naturalist intelligence was activated or not.

During our education time, we have heard on several occasions how the high changing rate in the society also influences the education area. That changing process mainly originates from the transform that a school underwent, i.e. the decentralization meaning a delegation of responsibility from a national to local government and the particular school. The main idea that started a changing process goes under the slogan “a school for everyone”. The new school was created by the newest teaching plan where the individualization of each individual student is a main point on the agenda. A countless number of analyses of Lpo 94 during our education have given us a reason to reflect over how this individualization should take place. The ambition to find an answer on that question led us to start from a couple of questions at issues that foremost handles children’s different ways to learn as well as the design of the teaching supervision in contrast to today’s teaching plan and the newer research within the chosen subject area. The aim of this work is thus to analyze and understand the contents of four different teaching supervisions within biology as a subject area and to try to appoint whether requirements on varied education from Lpo 94 is obeyed. Our answer on how to achieve requirements on individualization from Lpo 94, during this work, is to apply a varied education with a number of senses and intelligences as a frame of reference. Our conclusion and thus the result of our analysis is that the teaching supervisions deficiently reach the requirements that involve varied education in Lpo 94. The degree deficiency varies between different teaching supervisions.

Denna kunskapsöversikt är skriven i syfte att inspirera lärare i hur de kan tillämpa olika inkluderingsaspekter i sin undervisning utifrån ett perspektiv som omfattar SO-ämnet. Samtidigt vill vi lyfta innebörden av den inkluderande undervisningen samt hur de gynnar elever i skolarbetet och deras personliga utveckling. Utifrån vår informationssökning har vi lyft olika perspektiv på inkludering samt hur de tillämpats i undervisningen. Därtill har vi också funnit sammanhang i hur multimodal undervisning skapar förutsättningar för en mer inkluderande verksamhet. Vi har även funnit information kring huruvida multipla intelligenser kan fungera som beståndsdel i utformningen av en inkluderande undervisning i samband med multimodala metoder. Samtidigt har vi lyft perspektiv på hur lärare uppfattar inkludering. Vår slutsatts visar att det anses finnas många fördelar med inkluderande undervisning då det skapar ett ökat KASAM hos elever. Vi kan även finna att betydelsen av det inkluderande arbetssättet är väl känt. Däremot uppfattas det av många lärare också som en börda då det krävs mycket extra arbete kring planering. Vi ser däremot ett fortsatt behov av forskning inom ämnet utifrån perspektivet av belastningen som följer med detta arbetssätt och hur det kan bemötas.