I denna studie undersöks hur svensklärares uppgiftskonstruktioner möter elevers olika förmågor. Med utgångspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser definierade jag olika kategorier av förmågor som motsvarade de olika intelligenserna i tretton olika uppgiftskonstruktioner för svenskämnet i gymnasieskolan. Studien visar att den lingvistiska förmågan är absolut vanligast i det undersökta materialet, vilket också var väntat. Men de personliga förmågorna är också vanligt förkommande, vilket visar att lärarna begär att eleverna ska dela sina egna tankar, minnen och upplevelser. Den lingvistiska förmågan fungerar i uppgifterna vanligen som metod, men i det stoff eleverna skriver om är de personliga förmågorna långt vanligare än den lingvistiska. / This study examines how the tasks constructed by teachers of Swedish meet the pupils’ differing abilities. Based on Gardner’s theory of multiple intelligences, I defined different categories of abilities corresponding to the different intelligences in thirteen different tasks constructed for the subject of Swedish in upper secondary school. The study shows that linguistic ability is by far the most common in the studied material, as expected. But personal abilities are also commonly found, which shows that the teachers ask the pupils to share of their own thoughts, memories and experiences. The linguistic ability usually functions in the tasks as a method, but in the material that the pupils write, the personal abilities are far more common than the linguistic ability.

Trots att mottagaren är tungt viktad genom gymnasieskolans återkommande kunskapskrav visar studier hur mottagaren tenderar att förbli otydlig eller odefinierad i skolans uppgiftsinstruktioner. Syftet med denna studie är därför att erbjuda ett kunskapsbidrag om den mottagarmedvetenhet som formas inom svenskämnet, närmare bestämt inom kursen Svenska 3. Detta görs genom att studera fyra elevers konstruktion av mottagare i lika många nedtecknade hyllningstal samt den uppgiftsinstruktion som föregick dessa.  Arbetet tar avstamp i den kritisk-konstruktiva didaktiken och under studiens inledande fas närlästes uppgiften för att sedan granskas mot styrdokumenten. I studiens andra fas analyserades elevtexterna komparativt med hjälp av Labov och Waletskys modell för muntligt berättande och interpersonella markörer rörande närhet och distans med särskilt fokus på genrespecifika särdrag för manus till tal (Nyström, 2000). Avslutningsvis så studerades uppgift och elevtexter utifrån hur de placerade sig inom skrivhjulet (Berge, Evensen & Thygesen, 2016), vilket fungerade som utgångspunkt för diskussionen.  Resultatet bekräftar bilden av att svenskämnet skapar en begränsad mottagarmedvetenhet, där skolsk kontext (Berge, 1988) befästs genom att elever ges möjlighet att kringgå de utmaningar som den explicite mottagaren kräver för att erkännas inom skrivhändelsen. Den explicite mottagaren framstår därmed som illusorisk då denne förblir odefinierad, oreflekterad och otydlig i uppgift och elevtexter. Mottagaranpassning måste sålunda tränas, talas om och reflekteras kring för att etableras om nedglidning (Hoel Løkensgard, 2001) ska motverkas och ett medvetet förhållningsätt till mottagaren ska utvecklas så eleverna, i linje med styrdokumenten, förbereds för livet efter skolan. / Research shows how school task recipients tend to be unclear or undefined in task construction, although the recipient is reoccurring in the knowledge requirements throughout upper secondary school. Therefore, this study aims to contribute to the knowledge about the audience awareness formed within the Swedish subject by studying students' construction of recipients in four tribute-speech scripts and the task construction related to them.  In the first part of the study, trusting critical constructive didactic theory, the task instruction was analysed under close reading before being challenged by the steering documents. In the second part, the students' texts were analysed, relying on Labov and Waletsky's model for oral narration for structure and comparison and interpersonal markers of style regarding closeness and distance focusing on genre-specific attributes (Nyström, 2000) for tribute-speech scripts. Finally, I studied the task construction and the text on how they positioned themselves within the Writing Wheel (Berge, Evensen & Thygesen, 2016), which acted as a starting point for the discussion chapter.The results confirm an image of a limited audience awareness within the Swedish subject where schoolastic norms (Berge, 1988) are further established, as pupils are given opportunities to circumvent audience awareness challenges through task construction and writing actions where the explicit recipient demands to be acknowledged within the writing situation.  As a result, the recipient seems elusive and stays undefined, unreflected and unclear. Audience awareness thus needs to be trained, talked about and reflected on to be leant and counteract slippage (Hoel Løkensgard, 2001) to stay in line with the steering documents' intentions and prepare the pupils for life after school.

The purpose of this study is to visualise the challenges that student teachers face when adapting mathematical tasks to different levels of difficulty. Specifically, the study aims to explore which aspects of mathematics didactic knowledge are expressed through the mathematics tasks. Examination tasks from previous mathematics courses were selected and analyzed based on a qualitative content analysis with the MKT framework, Mathematical Knowledge for Teaching (Ball et al., 2008). The students' adaptations can be described through five different themes: linguistic-, visual-, structural- and mathematical adaptations and mistakes. When the themes were analyzed using the MKT framework, it emerged that the students show different aspects of mathematics didactic knowledge and that there is a need to develop certain aspects further. There is a greater variation in the adaptations when the students simplify the task compared to when they make it more difficult. The result also shows that the students need to be given the opportunity to acquire deeper knowledge about the structure and function of the curriculum in order for this aspect of knowledge to develop further. A large percentage of the students make various mistakes in their adaptations. The mistakes have been linked to the students' mathematical content knowledge. Some of the mistakes indicate that the lack of content knowledge also affects and limits the students' mathematics didactic knowledge. An implication of the result is that teachers in the mathematics courses need to consider and address these aspects in future teaching so that the students are given the opportunity to further develop their content knowledge as well as their mathematics didactic knowledge. / Studiens syfte är att synliggöra vilka utmaningar lärarstudenter möter vid anpassning av matematikuppgifter till olika svårighetsgrader. Specifikt syftar studien till att studera vilka olika matematikdidaktiska kunskaper som uttrycks genom anpassningarna av matematikuppgifterna. Studentinlämningar av en genomförd examinationsuppgift från tidigare matematikkurser har valts ut och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys där MKT-ramverket, Mathematical Knowledge for Teaching (Ball m.fl., 2008) utgör den teoretiska ramen. Studiens resultat visar att studenternas anpassningar speglas av fem olika teman: språkliga-, visuella-, strukturella- och matematiska anpassningar samt misstag. När de olika temana analyserades med hjälp av MKT-ramverket, så framkom att studenterna visar olika aspekter av matematikdidaktiska kunskaper och att det finns behov av att utveckla vissa aspekter vidare. Det finns en större variation i anpassningarna när studenterna förenklar uppgiften jämfört med när de försvårar den. Resultatet visar också att studenterna behöver få möjlighet att tillägna sig djupare kunskaper om kursplanens uppbyggnad och funktion för att denna aspekt av kunskap ska utvecklas ytterligare. En stor andel av studenterna gör olika misstag i sina anpassningar. Misstagen  har kopplats till studenternas matematiska ämneskunskaper. Vissa av misstagen indikerar att den bristande ämneskunskapen även påverkar och begränsar studentens matematikdidaktiska kunskaper. En implikation är att undervisande lärarutbildare i matematikkurserna behöver beakta och behandla dessa aspekter i kommande undervisning så att studenter ges möjlighet att vidareutveckla såväl sina ämneskunskaper som sina matematikdidaktiska kunskaper.