Detta examensarbete behandlar kunskapsområdet friluftsliv inom ramen för ämnet idrott och hälsa i den svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist på friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlättat det pedagogiska arbetet för lärarna. Undersökningen är riktad mot hur lärare upplever och undervisar inom detta kunskapsområde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lärare från tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lärarna främst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det är många ramfaktorer som försvårar arbetet med området. Undervisningen domineras fortfarande av aktiviteter där en fördjupning i att lära sig annat än aktiviteter verkar komma i skymundan och det blir då en väldigt ytlig undervisning. Vidare visar resultatet att området inte är speciellt prioriterat, även om några av de undersökta lärarna har börjat se möjligheterna istället för svårigheterna inom detta kunskapsområde.

Studien antar en kvalitativ ansats och söker reda ut hur idrottslärarstudenters syn på sin framtida friluftslivsundervisning har påverkats av tidigare erfarenheter. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer av fem idrottslärarstudenter som utbildar sig vid ett universitet i Sverige. Studien tar stöd i följande teoretiska utgångspunkt; ramfaktorteorin och habitusteorin. Resultatet visar att studenterna påverkas av sina tidigare erfarenheter när de berättar om sin vision för framtida undervisning. Respondenterna kan rationellt reflektera kring ramfaktorteorin, samt att de i framtiden vill utöva en utvecklad friluftslivsundervisning och visar öppenhet för kollegialt samarbete. / The study adopts a qualitative approach and aims to investigate how student teachers want to teach outdoor teaching in the future and how it has been affected by past experiences. This has been done through semi-structured interviews of five students undergoing education at a university in Sweden. The study is supported by the following theoretical basis; the habitus theory and frame factor theory. The results show that students are influenced by their past experiences when they talk about their vision for future teaching. Respondents can rationally reflect on the frame factor theory, and that in the future they wish to pursue a developed outdoor teaching and collaborate with their colleagues.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet var att undersöka idrottslärares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan år 6-9.</p><p>1.      Vad är idrottslärarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhållande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv?  </p><p>2.      Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslärarna under lektionstid och på friluftsdagarna i år 6-9?</p><p>3.      Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och inställning hos läraren samt andra förutsättningar i arbetssituationen?</p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Vi har konstruerat en internetbaserad enkät som skickats ut via e-post till 194 slumpmässigt utvalda idrottslärare, åtta till tio lärare per län. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>I snitt överensstämde idrottslärarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstämmelse lägre än 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klättring, långfärdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tält/vindskydd. De mer friluftsinriktade momenten stod för 36 procent av den totala mängden friluftsliv i skolan. De faktorer som hade samband med vilket typ av friluftsliv som genomfördes i skolan var vilja hos skolledningen och vilja hos läraren.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Många idrottslärare har en hel del idrottsmoment inom sin friluftslivsundervisning, men det hindrar inte att lärarna har en uppfattning om friluftsliv som i ganska hög grad överensstämmer med Friluftsgruppens definition av friluftsliv. Det finns alltså inget samband mellan uppfattning och genomförande, vad som däremot verkar ha betydelse för vilket friluftsliv som genomförs är viljan hos läraren och skolledningen.</p><p> </p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka idrottslärares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan år 6-9. 1.      Vad är idrottslärarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhållande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv?   2.      Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslärarna under lektionstid och på friluftsdagarna i år 6-9? 3.      Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och inställning hos läraren samt andra förutsättningar i arbetssituationen? Metod Vi har konstruerat en internetbaserad enkät som skickats ut via e-post till 194 slumpmässigt utvalda idrottslärare, åtta till tio lärare per län. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS. Resultat I snitt överensstämde idrottslärarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstämmelse lägre än 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klättring, långfärdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tält/vindskydd. De mer friluftsinriktade momenten stod för 36 procent av den totala mängden friluftsliv i skolan. De faktorer som hade samband med vilket typ av friluftsliv som genomfördes i skolan var vilja hos skolledningen och vilja hos läraren. Slutsats Många idrottslärare har en hel del idrottsmoment inom sin friluftslivsundervisning, men det hindrar inte att lärarna har en uppfattning om friluftsliv som i ganska hög grad överensstämmer med Friluftsgruppens definition av friluftsliv. Det finns alltså inget samband mellan uppfattning och genomförande, vad som däremot verkar ha betydelse för vilket friluftsliv som genomförs är viljan hos läraren och skolledningen.

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar? Metod Jag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar. Samtliga intervjuer bandades och transkriberades, därefter har jag tolkat och analyserat respondenternas svar. Resultat Resultatet visar att både de geografiska och materiella förutsättningarna skiljer sig väldigt mycket åt. Skolan i den mindre staden har mycket större möjligheter och förutsättningar till att bedriva undervisning i friluftsliv än skolan i innerstaden. Detta gör att det främst på innerstadsskolan finns svårigheter att följa kursplanen.Friluftsdagarna är liknande på båda skolorna, både till antal och till aktiviteter. Dessutom var båda skolorna relativt nöjda med skolans vilja att ge utrymme för frilufsdagarna. Slutsats Slutsatsen av min studie är att skillnaderna finns beroende på vilket geografiskt läge skolan har och utformningen och innehållet ser annorlunda ut. Innerstadsskolan har sämre geografiskt läge utifrån ett friluftslivperspektiv och kan inte undervisa i alla friluftsmomenten som skolan i den mindre staden kan. Där kan de följa kursplanen och uppnå alla mål inom friluftsliv mycket på grund av närheten till naturen / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

<p><em>Syfte och frågeställningar</em></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?</p><p><em>Metod</em><em></em></p><p>Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats.</p><p><em>Resultat</em></p><p>Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan.</p><p><em>Slutsats</em></p><p>Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.<strong></strong></p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola? Metod Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats. Resultat Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan. Slutsats Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.

Uppsatsen söker svar hur svenska idrottslärare arbetar med friluftsliv, ett område som pedagoger kan uppleva som problematiskt. Friluftsliv är något som kan bidra till såväl fysisk som psykiskt välmående för individer som genomför friluftslivsaktiviteter. Hur undervisningen ska bedrivas bestäms utifrån skolan styrdokument men den enskilda idrottsläraren får tolka styrdokumenten vilket resulterar i att undervisningen ser olika ut beroende på vilka tolkningar idrottsläraren gör. För att ta del av idrottslärares uppfattningar genomfördes e-postintervjuer som sedan tolkades med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden. Resultatet påvisar att uppsatsens deltagare inte är överens om styrdokumenten behöver preciseras eller ej. Informanterna belyser att tid är en faktor som påverkar momentet i stor utsträckning. Uppsatsen påvisar att idrottslärare genomför friluftsliv praktiskt något som är positivt då eleverna då får möjligheter att ta del av de positiva effekterna friluftsliv kan leda till.

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare undervisar i och arbetar med praktiska och teoretiska bedömningstillfällen i friluftsliv i idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Studien ämnar undersöka hur lärarna upplever arbetet med styrdokumentet och om lärarna kan utläsa vilket lärande som ska ske i friluftslivsundervisningen? Frågeställningar: Vad får elever lära sig i friluftsliv i kursen idrott och hälsa 1? Vilka metoder används för att bedöma elever? Upplever lärare att de har förutsättningar för att bedriva friluftslivsundervisning? Metod: Insamlingen av empiriskt material utgick från en webbaserad enkätundersökning med 51 responderande lärare i idrott och hälsa. Enkäten lades upp i idrottslärarforum på sociala medier samt skickades till rektorer och enhetschefer på gymnasieskolor i olika delar av landet. Kravet för att besvara enkäten var att ha arbetat utifrån Lgy 11. Data bearbetades genom Excel, där frekvenstabeller och diagram skapades för att kunna analysera resultatet på ett rättfärdigt och korrekt sätt utifrån syfte och frågeställning. Resultat: Resultatet i studien påvisar att det är överhängande fokus på aktivitetscentrerad undervisning och färdighetsträning på aktiviteter av friluftslivsmässiga inslag. Den bedöms teoretiskt genom skriftliga prov och individuella inlämningsuppgifter och praktiskt genom elevens planeringsförmåga, förflyttningsteknik och färdigheter i friluftslivsteknik. Vissa lärare uppfattar svårigheter med vilken typ av lärande som är målet med undervisningen, hur synen på friluftsliv som rekreation kan omvandlas till ett lärande och arbetet mot hur elevernas olika förmågor skall främjas genom friluftslivsundervisningen. Slutsats: Den slutsats som kan göras av studien är att lärarna lägger ned relativt lite andel av den totala undervisningstiden på friluftsliv. Lärarna tycks uppleva det svårare att utforma undervisning som ska utveckla elevernas förmågor än att anpassa undervisningen så att den inrymmer det centrala innehållet, vilket tyder på att de har svårt att se vilket lärande som ska ske i undervisningen i friluftsliv. Lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i friluftsliv tycks vara lokalt förankrade och går således inte att koppla till geografiska förutsättningar eller skollednings stöd utan är mer en fråga om resurser och tid. / Abstract Aim: The aim of the study is to explore how teachers teach and assess, practically as well as theoretically, friluftsliv in physical education and health (PEH) in upper secondary school. The study aims to examine how teachers experience working with the curriculum in their mission to mediate and teach what they consider should be taught in their interpretation of the curriculum from 2011. It also intends to examine how much time the teachers devote to friluftsliv, if the work is affected by geographical circumstances, resources and support from the head of the school. Also finding out what possibilities and difficulties, according to the teachers, exist in teaching of friluftsliv. Research questions: What should pupils learn in friluftsliv according to teachers and what methods are used to assess it? Does the curriculum format provide conditions for teachers that enable them to understand what should be taught in friluftsliv? Method: The empirical material was gathered through a web-based survey with 51 responding teachers in PEH. The survey was posted in forums for teachers in PEH on social media as well as emailed to the principals of upper secondary schools throughout the country. The demand for answering the survey was having taught under the curriculum from 2011. Processing of the data was performed in Excel, where tables and diagrams of frequency was created for analysing the results as correctly as possible based on the aim of the study. Results: The results of the study indicate that the main focus is activity centred teaching and skill training of activities with elements of friluftsliv. The theoretical assessments are based on written tests and individual assignments and the practical on the ability to plan, movement techniques and skills in techniques connected to friluftsliv. Some of the teachers experience difficulties with what the learning purpose of friluftsliv is, how the view of friluftsliv as recreation can be integrated and the goal to develop the pupils abilities in the teaching of friluftsliv. Conclusions: The teachers assign a relatively small part of the total time for PEH to teaching of friluftsliv. The goal to develop abilities is considered harder than working with the central content. Teachers opinions on possibilities and difficulties seems to be varied locally and can’t be related to geographical circumstances in a wider sentence or the support from the head of the school, but rather resources and time have the greatest impact.

<p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p></p><p>Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen?</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen elev har ingått.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de rullstolsburna eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda. En av lärarna bedrev extra undervisning i friluftsliv för sin rullstolsburna elev så att denne skulle kunna nå målen. En annan lärare upplevde att han inte gjort tillräckligt för att erbjuda sin elev en fullgod friluftslivsundervisning och menade att hans utbildning inte förberett honom för den situationen. En tredje lärare beskriver dilemmat med att anpassa undervisningen för mycket, eftersom det då kan ha en negativ inverkan på kvalitén i undervisningen för de andra eleverna.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Det verkar inte vara möjligt för en rullstolsburen elev att delta fullt ut i friluftslivsundervisningen som den ser ut idag. Idrottslärarna har i två av fallen inte fått någon möjlighet till fortbildning, vilket är en begränsning enligt tidigare forskning. Med mer resurser och kunskap skulle friluftslivsundervisningen kunna göras mer rättvis för rullstolsburna elever.</p>