Syftet med studien är att undersöka hur svenska och estniska förskollärare talar om och praktiskt arbetar med värdegrunden. Ett ytterligare syfte är att analysera hur ländernas styrdokument beskriver det värdegrundsarbetet som ska genomföras i verksamheten. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer där vi frågade hur informanterna definierar värdegrunden och hur de upplever och arbetar med värdegrunden. I resultatet presenteras också en läroplanstolkning med en jämförelse av de likheter och olikheter som framträder i de två ländernas läroplaner. Studiens slutsats är att värdegrunden och värdegrundsarbetet är konstruerade i en social och historisk kontext och därför varierar det vilka önskade värden och arbetsmetoder som används. De mest kraftfulla performativa agenterna är ländernas styrdokument, förskollärare och varje förskollärares eget möte med läroplanstexter. Förskollärarna har ett stort ansvar i värdegrundsarbetet och det är av betydelsen att de medvetet fokuserar på och kritiskt reflekterar kring de möten som sker i verksamheten, mänskliga så som icke-mänskliga.

<p>Uppsatsen behandlar ledarskap inom verkstadsindustrin där utgångspunkten för arbetet utgår</p><p>från en enkätundersökning vid tre medelstora verkstadsindustrier. Syftet med uppsatsen är att</p><p>jämföra chefers självbild med medarbetarnas omdömen om dennes ledarskap för att se om det</p><p>finns några skillnader och i så fall var. Bakgrunden till ämnesvalet kommer från vårt eget</p><p>intresse för just ledarskapsfrågor, och just för att dessa frågor är viktiga för att en organisation</p><p>skall uppnå en så hög effektivitet som möjligt med bibehållen arbetsmiljö för medarbetarna.</p><p>Analysen i vår uppsats tar sin form utifrån det teoretiska forskningsfält som finns inom</p><p>området med utgångspunkt ibland annat Blake och Moutons Grid-modell, samt McGregors</p><p>teori X och Y.</p><p>För att ta reda på om det finns några skillnader chefer och medarbetare emellan har vi använt</p><p>oss utav den kvalitativa forskningsmetoden, detta då de kvalitativa forskningsmetoders</p><p>främsta avsikt är att beskriva, analysera och förstå alla slags fenomen (Malterud, 1998). Vi</p><p>har utformat en enkät med fasta svarsalternativ som vi delat ut till VD:arna för företagen samt</p><p>10 kontorsarbetare och 10 verkstadsarbetare vid varje företag.</p><p>När vi valt de organisationer som vi har undersökt i uppsatsen har vi använt oss av ett</p><p>subjektivturval då vi först och främst ville undersöka ledarskap inom verkstadsindustrin. Vid</p><p>val av respondenter använde vi oss utav stratifierat urval. Detta då vårt mål var att få en bra</p><p>spridning mellan könen i den mån där detta var möjligt, då de flesta inom de företag vi</p><p>undersökte var män, samt att vi ville få med respondenter i olika åldersgrupper.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att VD:arna i vår undersökning i många frågor ger sig</p><p>själva ett högre omdöme än vad de får från sina medarbetare vid de respektive företag. Vidare</p><p>visar undersökningen att kontorspersonalen ger sin VD bättre omdöme än vad</p><p>verkstadspersonalen gör vid samtliga tre företag som deltagit i studien.</p>

<p>I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.</p><p>Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den. En orsak till detta är att pedagogerna från förskolan upp till skolan i England arbetar mot samma mål och samtalar om vad och hur de arbetat med matematik vid övergångarna, samt om varje barn. Barnen i England har en vidare syn på vad de gör när de har matematik och ser matematiken som en del i deras vardagliga liv – något som de även gör hemma. Ett varierat arbetssätt utan lärobok har bidragit till det. Denna studie ämnar att framhäva nya synsätt som kan hjälpa till att förbättra matematiktrenden här i Sverige, men på en punkt kan det inte bli bättre: Alla intervjuade barn i Sverige tycker att matematik är roligt.</p>

Uppsatsen behandlar ledarskap inom verkstadsindustrin där utgångspunkten för arbetet utgår från en enkätundersökning vid tre medelstora verkstadsindustrier. Syftet med uppsatsen är att jämföra chefers självbild med medarbetarnas omdömen om dennes ledarskap för att se om det finns några skillnader och i så fall var. Bakgrunden till ämnesvalet kommer från vårt eget intresse för just ledarskapsfrågor, och just för att dessa frågor är viktiga för att en organisation skall uppnå en så hög effektivitet som möjligt med bibehållen arbetsmiljö för medarbetarna. Analysen i vår uppsats tar sin form utifrån det teoretiska forskningsfält som finns inom området med utgångspunkt ibland annat Blake och Moutons Grid-modell, samt McGregors teori X och Y. För att ta reda på om det finns några skillnader chefer och medarbetare emellan har vi använt oss utav den kvalitativa forskningsmetoden, detta då de kvalitativa forskningsmetoders främsta avsikt är att beskriva, analysera och förstå alla slags fenomen (Malterud, 1998). Vi har utformat en enkät med fasta svarsalternativ som vi delat ut till VD:arna för företagen samt 10 kontorsarbetare och 10 verkstadsarbetare vid varje företag. När vi valt de organisationer som vi har undersökt i uppsatsen har vi använt oss av ett subjektivturval då vi först och främst ville undersöka ledarskap inom verkstadsindustrin. Vid val av respondenter använde vi oss utav stratifierat urval. Detta då vårt mål var att få en bra spridning mellan könen i den mån där detta var möjligt, då de flesta inom de företag vi undersökte var män, samt att vi ville få med respondenter i olika åldersgrupper. Resultatet av vår undersökning visar att VD:arna i vår undersökning i många frågor ger sig själva ett högre omdöme än vad de får från sina medarbetare vid de respektive företag. Vidare visar undersökningen att kontorspersonalen ger sin VD bättre omdöme än vad verkstadspersonalen gör vid samtliga tre företag som deltagit i studien.

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer. Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den. En orsak till detta är att pedagogerna från förskolan upp till skolan i England arbetar mot samma mål och samtalar om vad och hur de arbetat med matematik vid övergångarna, samt om varje barn. Barnen i England har en vidare syn på vad de gör när de har matematik och ser matematiken som en del i deras vardagliga liv – något som de även gör hemma. Ett varierat arbetssätt utan lärobok har bidragit till det. Denna studie ämnar att framhäva nya synsätt som kan hjälpa till att förbättra matematiktrenden här i Sverige, men på en punkt kan det inte bli bättre: Alla intervjuade barn i Sverige tycker att matematik är roligt.

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar? Metod Jag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar. Samtliga intervjuer bandades och transkriberades, därefter har jag tolkat och analyserat respondenternas svar. Resultat Resultatet visar att både de geografiska och materiella förutsättningarna skiljer sig väldigt mycket åt. Skolan i den mindre staden har mycket större möjligheter och förutsättningar till att bedriva undervisning i friluftsliv än skolan i innerstaden. Detta gör att det främst på innerstadsskolan finns svårigheter att följa kursplanen.Friluftsdagarna är liknande på båda skolorna, både till antal och till aktiviteter. Dessutom var båda skolorna relativt nöjda med skolans vilja att ge utrymme för frilufsdagarna. Slutsats Slutsatsen av min studie är att skillnaderna finns beroende på vilket geografiskt läge skolan har och utformningen och innehållet ser annorlunda ut. Innerstadsskolan har sämre geografiskt läge utifrån ett friluftslivperspektiv och kan inte undervisa i alla friluftsmomenten som skolan i den mindre staden kan. Där kan de följa kursplanen och uppnå alla mål inom friluftsliv mycket på grund av närheten till naturen / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Examensarbetet är en jämförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lärande av talbegrepp. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att se om det finns skillnader och i så fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förståelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bättre kunna jämföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv på barns lärande.   Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pågående verksamheten där jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgått från examensarbetets två frågeställningar. Jag har även undersökt teorier och studier med fokus på talbegrepp i förskolan. Två förskolor inom Skåne län har deltagit i undersökningen. Pedagoger som har deltagit i observationerna har arbetat med barn i tre till sex års ålder.   Resultatet visar att det finns vissa likheter i hur de två förskolorna arbetar med talbegrepp. Både förskolorna sätter barnet i centrum samt utgår från barnens spontana nyfikenhet och intresse. De främsta skillnaderna är att i förskolan med montessoriperspektiv företräder en mer individcentrerad lärandeprocess medan den kommunala förskolan med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar enligt principen om att kunskap konstrueras genom samarbete i en kontext och inte primärt genom individuella processer. I förskolan med montessoripedagogik betonas i hög grad de sofistikerade matematikmaterialen som hjälp för barns kunskapsinhämtning medan den kommunala förskolan med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv lägger större tonvikt vid den sociala interaktionen för barns lärande och utveckling.

This study provides a reconstruction of the development of the Germanic stress and syllabification system (as reflected in Gothic and Proto-Nordic) up to the completion of the quantity shift in Late Old Swedish. By means of current prosodic theory it is established that a domain of two moras wordinitially is present at all stages of development, in Gothic, Old English and Proto-Nordic as well as in Modem Swedish. It is argued that this domain is the linguistic instantiation of word minimality, referred to as the bimoraic condition. The bimoraic condition is interpreted over different prosodic categories - the prosodic word, the foot and finally the main-stress syllable - at different language stages. This development reflects the transition from a quantity system permitting light and overlong syllables to a system where the main-stress syllable is obligatorily heavy. Various prosodically conditioned changes and processes take place in the early Germanic dialects. New explanations are proposed for several of them in terms of prosodic theory. The vowel/glide alternation (Sievers’s law) in Gothic is derived from regular syllabification of the archiphonemes III and /U/. Syncope in Proto-Nordic (corresponding to high vowel deletion in Old English) is analysed as mora-deletion in metrically weak positions. Vowel shortening and nasal loss are also analyzed as mora-deletion following destressing under stress clash. The long-standing problem of delayed syncope (in Proto-Nordic) or absence of syncope (in Old English) in light stems is explained as a minimal word effect. The deletion rule in the so called second syncope period in Proto-Nordic is a case of vowel deletion (not mora-deletion). The patterning known as vowel balance is analyzed as the result of interaction between the general trend of reduction and the development of a particular balance prosody. In balance prosody one main-stress position (a unipositional foot) dominates two light syllables. This prosody is directly reflected as level stress on the surface. Rules that relate directly to the metrical configuration of balance are vowel strengthening (läsa &gt; läså ’to read’), and vowel levelling (läså &gt; låså). The latter rule is rendered as parametrized projection of features onto the stress unit, and the vowel patterns of vowel levelling are thereby given a principled description. Finally, the quantity shift in Old Swedish is discussed in detail. Balance - argued to be a Scandinavian innovation - is shown to be directly linked to the quantity shift. The loss of balance necessarily leads to the implementation of the quantity shift. Moreover, it is argued that the particular Central Scandinavian lengthening pattern involving both vowel and consonant lengthening (in roughly complementary contexts) is due to the (former) presence of balance. Finally, the theory predicts that the Modem Swedish quantity system emerging after the quantity shift depends on distinctive consonant quantity, rather than distinctive vowel quantity.

Preaspiration—the production of glottal friction at the juncture of a vowel and a consonant—appears to be typologically rare but is an areal linguistic feature of Northwestern Europe. This study contains a survey of the known geographical spread of preaspirated stops, their phonological distribution and phonetic expressions in some Nordic dialects. The study also suggests a reconstruction of the phonetics of the Proto-Nordic stop contrasts based on synchronic data as well as a more general framework of historical sound change. Following an introduction (Chapter 1), Chapter 2 deals with the definition and typology of preaspiration presenting a global overview of the known geographical spread of preaspiration. The apparent rarity of preaspiration is considered. Proposed, perceptually based explanations of this rarity are evaluated. Chapter 3 offers a fairly detailed account of the known areal spread of preaspiration in Europe. Stop systems of several dialects in which preaspiration occurs are analysed in terms of voicing conditions. These analyses are based mainly on descriptions provided in the dialectological literature. Chapter 4 presents data on durational variation and other phonetic patterns of stop production in Central Standard Swedish, Tórshavn Faroese, Gräsö Swedish and Western Åland Swedish. The results reveal a greater degree of phonetic variation than has been assumed to date. In particular, speakers of Central Standard Swedish are shown to use preaspiration as a regular feature in their voiceless stop production. In Chapter 5, finally, the results of the data analysis are used in an attempt to reconstruct the phonetic expression of stop contrasts in Proto-Nordic. It is argued that Proto-Nordic stop production was largely similar to the stop production of today’s Central Standard Swedish. As regards phonological structure, however, the Proto-Nordic stop contrasts appear to have been largely preserved in all dialects considered. This conclusion is found to be compatible with an expansion/contraction (E/C) model of historical sound change. / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>

Detta är en jämförande undersökning av läromedel av andra världskriget. Undersökningen tar upp krigets framställning i läroböcker och styrdokument mellan åren 1949 och 2008. / This is a comparable examination of textbooks about the second world war. A discription of the war in textbooks and documents in the years between 1949 and 2008.