Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen?   Metod Vi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen elev har ingått.   Resultat De intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de rullstolsburna eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda. En av lärarna bedrev extra undervisning i friluftsliv för sin rullstolsburna elev så att denne skulle kunna nå målen. En annan lärare upplevde att han inte gjort tillräckligt för att erbjuda sin elev en fullgod friluftslivsundervisning och menade att hans utbildning inte förberett honom för den situationen. En tredje lärare beskriver dilemmat med att anpassa undervisningen för mycket, eftersom det då kan ha en negativ inverkan på kvalitén i undervisningen för de andra eleverna.   Slutsats Det verkar inte vara möjligt för en rullstolsburen elev att delta fullt ut i friluftslivsundervisningen som den ser ut idag. Idrottslärarna har i två av fallen inte fått någon möjlighet till fortbildning, vilket är en begränsning enligt tidigare forskning. Med mer resurser och kunskap skulle friluftslivsundervisningen kunna göras mer rättvis för rullstolsburna elever.

Abstract The background of this study issues from an investigation report written by the Swedish national agency for Education 2018, concerning the subject physical education and health. It is written in the report that the subject area outdoor education is given much limited space on the schools that were investigated. The Swedish Schools inspectorate identifies that outdoor education is an area in need of development in all schools that were a part of the study. The purpose of my study is to get a view of principals’ interpretation of conditions and resources for outdoor education to be able to carry it out in accordance with the knowledge requirements for the subject physical education and health. The study is based on the factors time, outdoor environment and economy. Since the study aims to look at principals’ understanding and view on outdoor education, I chose a qualitative approach for my study. Semi-structured interviews were used to gather data. The overall pattern in principals’ opinions is that the outdoor environment surrounding central situated schools is good. They don’t see a need to extend time for outdoor education and are of the general idea that outdoor focused days are a good opportunity for students to be outside. The content during these days vary much and often concerns physical activities outdoor such as football, rounders and ultimate frisbee. The result of my study coheres well with the result in the inspection that was written by the Swedish school inspectorate in 2018.   Outdoor education is put aside for the benefit of the area concerning physical movement. Outdoor days in school becomes activity focused days with competition as the main purpose. Principals’ views on the content greatly affects what type of activities students participates in and is educated about in their school. The discussion emphasized that outdoor education is a field of knowledge that the whole school benefits from. My study turns to future PE teachers and Principals and underlines the importance of planning for outdoor education. The fact that students receive positive experiences in and knowledge about outdoor education leads to consisting values. School leaders need to reflect upon outdoor education. Keywords: Economy, Outdoor education, Time, Outdoor environment

Syfte Syftet med studien är att undersöka vad som ligger till grund för hur lärare i idrott och hälsa (åk 7-9) väljer ut sitt innehåll, organiserar sin undervisning samt vad de värderar som kunskap i friluftsliv i skolan. Studien avser besvara följande frågeställningar: · Hur väljer lärare ut sitt innehåll i friluftsliv i skolan? · Hur organiserar lärare undervisningen i friluftsliv i skolan? · Vad värderar lärare som viktig kunskap i friluftsliv i skolan?   Metod Sex högstadielärare i idrott och hälsa (tre kvinnor och tre män) intervjuades mellan 25-35 minuter genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt mötesrum. Intervjuerna kodades via en innehållsanalys och därigenom samlades svaren i olika teman. Läroplansteorin utgör det teoretiska ramverket och användes i diskussionen för att tolka resultatet. Resultat Vad gäller lärarnas val av innehåll, präglade det centrala innehållet undervisningen i stor utsträckning, samt faktorer som egna erfarenheter av friluftsliv, bedömningsstöd etc. Idrottslärarna i denna studie organiserar sin undervisning med en stark koppling mot idrottslogiken där orientering genomförs ofta samt andra idrottsaktiviteter utomhus. Resultaten påvisade även en aktivitetsdiskurs vilket karaktäriseras av att sin undervisning ska förbereda eleverna för turfriluftsliv. Vad lärarna värderar som viktig kunskap stämmer överens med hur de väljer ut sitt innehåll samt organiserar sin undervisning. Slutsats Undervisningen verkar präglas av en tradition och kultur där strävan efter turfriluftsliv framträder starkt i lärarutbildningar, i bedömningsstödet samt lärares syn på friluftsliv. Att skilja på friluftsliv som skolämne och samhällsfenomen har aktualiserats nu då internationella influenser skapat intresse för hur lärandesituationer kan skapas genom exempelvis platsresponsiv pedagogik. Dessa lärandesituationer ställer lägre krav på material och tid vilket denna studies lärare nämnde som begränsande faktorer. / Aim The aim of the study is to investigate what is the basis for how teachers in sports and health (years 7-9) choose their content, organize their teaching and what they value as knowledge in outdoor education in school. The study intends to answer these questions: • How teachers choose their content in outdoor education in school? • How do teachers organize the teaching of outdoor education in the school? • What do teachers’ value as important knowledge in outdoor education in school? Methods 6 high school teachers in sports and health (3 woman and 3 men) were interviewed between 25-35 minutes through semi-structured interviews via a digital meeting room. The interviews were coded via a content analysis and thereby the answers were collected in different themes. Results Regarding the teachers' choice of content, the central content characterized the teaching to a large extent, as well as factors such as own experiences of outdoor life, assessment support, etc. The PE teachers in this study organize their teaching with a strong connection to the sports logic where orienteering is often implemented and other outdoor sports activities. The results also showed an activity discourse which characterizes by the teacher preparing students for tur-free-air-life. What teachers value as important knowledge is consistent with how they select their content and organize their teaching. Conclusion The teaching is characterized by a tradition and culture where the pursuit of outdoor adventure is strong in PE-teacher education, assessment support and also what the teachers consider to be free-air-life. Distinguishing between free-air-life as a school subject and societal phenomena has been updated now since international influences have created interest in how learning situations can be created through for example place-responsive pedagogy. This type of learning situation creates low demands on material and time, which the teachers of this study mentioned as limiting factors.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:</p><p>Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?</p><p>Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens. Under orientering tränas följande intelligenser: logisk-matematisk, kroppslig och visuell-spatial. Till skillnad från den intrapersonella och visuell-spatiala intelligensen råder det bland respondenterna delade meningar om naturintelligensen stimuleras under vandring eller ej. I lägerliv stimuleras interpersonell och logisk-matematisk intelligens men också visuell-spatial, kroppslig och verbal-lingvistisk. I granskningen av klättring visar resultaten att alla intelligenser, utom naturintelligensen och den musikalisk-rytmiska intelligensen, aktiveras. Under långfärdsskridskoåkning tränas alla intelligenser utom naturintelligensen och den visuell-spatiala. Det råder dock bland respondenterna delade meningar om den musikalisk-rytmiska intelligensen aktiveras. Under utförsåkning stimuleras verbal-lingvistisk, kroppslig, intrapersonell samt interpersonell intelligens.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt elever och lärare aktiveras samtliga intelligenser, utifrån vår tolkning av Gardners teori, i friluftslivsundervisningen. Det fanns dock motsägelser i respondenternas berättelser huruvida naturintelligensen aktiveras eller inte.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The aim of the study was to investigate the relation between the multiple intelligences and outdoor life education in school. The questions at issue were:</p><p>What intelligences are developed within the outdoor life education in school, according to teachers and students?</p><p>In what activities in outdoor life education are the intelligences developed?</p><p>Method</p><p>The data for the report have been assembled by unstructured interviews. Two teachers and two students were interviewed one by one on the subject of how they practically operated in outdoor life education in school. The interviews have been analyzed with an analyze schedule, based on Dr. Howard Gardner’s theory of the multiple intelligences and formed to apply at outdoor life.</p><p>Results</p><p>In accordance with the respondents statements, canoeing stimulates the interpersonal, bodily, spatial and logical-mathematical intelligence. Following intelligences are improved during orienteering: logical-mathematical, bodily and spatial. There were, in opposite to the intrapersonal and spatial intelligence, different opinions whether the naturalist intelligence was stimulated during hiking or not. During camping the interpersonal and mathematical intelligence, as well as spatial, bodily and linguistic intelligence, are stimulated. The review of the results about climbing shows that all intelligences except the musical and the naturalist intelligence are activated. During tour skating on ice all intelligences, except the spatial and the naturalist intelligence are trained. Nevertheless, there are different opinions among the respondents whether the musical intelligence is activated. Downhill skiing stimulates linguistic, bodily, intrapersonal and interpersonal intelligence.</p><p>Conclusion</p><p>According to the respondents, all of the intelligences, proposed by Howard Gardner, are activated in outdoor life education in school. However, there were contradictions in the respondents’ statements, whether the naturalist intelligence was activated or not.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit: Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever? Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna? Metod Datainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv. Resultat Resultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens. Under orientering tränas följande intelligenser: logisk-matematisk, kroppslig och visuell-spatial. Till skillnad från den intrapersonella och visuell-spatiala intelligensen råder det bland respondenterna delade meningar om naturintelligensen stimuleras under vandring eller ej. I lägerliv stimuleras interpersonell och logisk-matematisk intelligens men också visuell-spatial, kroppslig och verbal-lingvistisk. I granskningen av klättring visar resultaten att alla intelligenser, utom naturintelligensen och den musikalisk-rytmiska intelligensen, aktiveras. Under långfärdsskridskoåkning tränas alla intelligenser utom naturintelligensen och den visuell-spatiala. Det råder dock bland respondenterna delade meningar om den musikalisk-rytmiska intelligensen aktiveras. Under utförsåkning stimuleras verbal-lingvistisk, kroppslig, intrapersonell samt interpersonell intelligens. Slutsats Enligt elever och lärare aktiveras samtliga intelligenser, utifrån vår tolkning av Gardners teori, i friluftslivsundervisningen. Det fanns dock motsägelser i respondenternas berättelser huruvida naturintelligensen aktiveras eller inte. / Abstract Aim The aim of the study was to investigate the relation between the multiple intelligences and outdoor life education in school. The questions at issue were: What intelligences are developed within the outdoor life education in school, according to teachers and students? In what activities in outdoor life education are the intelligences developed? Method The data for the report have been assembled by unstructured interviews. Two teachers and two students were interviewed one by one on the subject of how they practically operated in outdoor life education in school. The interviews have been analyzed with an analyze schedule, based on Dr. Howard Gardner’s theory of the multiple intelligences and formed to apply at outdoor life. Results In accordance with the respondents statements, canoeing stimulates the interpersonal, bodily, spatial and logical-mathematical intelligence. Following intelligences are improved during orienteering: logical-mathematical, bodily and spatial. There were, in opposite to the intrapersonal and spatial intelligence, different opinions whether the naturalist intelligence was stimulated during hiking or not. During camping the interpersonal and mathematical intelligence, as well as spatial, bodily and linguistic intelligence, are stimulated. The review of the results about climbing shows that all intelligences except the musical and the naturalist intelligence are activated. During tour skating on ice all intelligences, except the spatial and the naturalist intelligence are trained. Nevertheless, there are different opinions among the respondents whether the musical intelligence is activated. Downhill skiing stimulates linguistic, bodily, intrapersonal and interpersonal intelligence. Conclusion According to the respondents, all of the intelligences, proposed by Howard Gardner, are activated in outdoor life education in school. However, there were contradictions in the respondents’ statements, whether the naturalist intelligence was activated or not.

Studiens syftar till att utveckla förståelse för idrottslärares friluftslivsundervisning inom idrott och hälsa. Studiens utgår från Biestas tre undervisningsfunktioner om kvalificering, socialisering och subjektifiering. Det bidrar med att undersöka vilket kunnande som idrottslärare vill förmedla till sina elever samt vilka värden, normer och attityder som idrottslärare också vill förmedla till sina elever. Intervjuer har genomförts med idrottslärare för att undersöka hur de uttrycker sig om kunnande, värden, normer och attityder gällande friluftslivsundervisningen. Sex idrottslärare deltog i studien och deras svar har sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att få fram resultatet i studien. Resultatet visade att idrottslärare prioriterade att förmedla vidare värden, normer och attityder till sina elever i friluftslivsundervisningen. De förmedlade även kunnande som de ansåg som viktigt till sina elever men det var inte kunnandet som ansågs ha det största fokuset utifrån hur idrottslärarna uttryckte sig om deras friluftslivsundervisning. / The study’s aim is to develop an understanding of physical education teachers friluftsliv education in physical education. The study is based in Biesta´s three teaching functions of qualification, socialization, and subjectification. It contributes to investigating what knowledge physical education teachers want to convey to their students and what values, norms and attitudes physical education teachers also want to convey to their students. Interviews have been conducted with physical education teachers to investigate how they express themselves about knowledge, values, norms, and attitudes regarding friluftsliv education. Six physical education teachers participated in the study and their responses were then analyzed using a thematic analysis to produce the results of the study. The results showed that physical education teachers prioritized passing on the values, norms, and attitudes to their students in friluftsliv education. They also imparted knowledge that they considered important to their students, but it was not the knowledge that was considered to have the biggest focus based on how the physical education teachers expressed themselves about their outdoor education.