Ph.D. afhandling, Roskilde universitetscenter 2003.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Syftet med den här litteraturstudien är att granska matematikdidaktisk forskning om hur elever uppfattar tid och klockan.  Litteraturstudien har baserats på vetenskapliga studier som har hittats genom en systematisk sökprocess. De studier som inte är presenterade i peer-granskade tidskrifter har vi själva noggrant granskat genom att jämföra dem med peer-granskade tidskrifter, genomfört författarsökningar för att se vad de tidigare skrivit och analyserat andra vetenskapliga texter som citerat från texterna. Det är krav vi haft för att texterna ska ses som användbara i den här litteraturstudien.          Studien visar att forskningsläget inte är helt entydigt. Dels beskrivs barns mognad när det gäller tidsuppfattning på olika sätt i olika studier. Dels verkar olika studier peka på olika svårigheter för barn när det gäller digitala och analoga klockor. Det verkar helt enkelt inte finnas någon samsyn kring vilken ålder barn utvecklar sin tidsuppfattning. Det verkar heller inte som att man enkelt kan säga att den ena tidsformen är enklare än den andra. Däremot kan vi dra slutsatsen att elevers ålder påverkar deras mognad för tidsuppfattning. Vi kan också beskriva många av de missuppfattningar som elever kan uppvisa när det gäller digital och analog representation av tid.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll och dess innehåll i relation till tidshantering. Våra frågeställningar berör deltagarnas syn på yrkesrollen samt vilka prioriteringar som görs och varför. Vi ser det som ett problem att förskollärare ofta upplever sig stressade över sin arbetssituation samt känslan av att tiden inte räcker till. Med hjälp av kvalitativ metod genomfördes sex stycken intervjuer med deltagare från två olika kommuner, samtliga hade behöriga förskollärarutbildningar. I bakgrundslitteraturen kunde vi se hur förskollärarens yrkesroll har ändrats över tid samt hur kompetenskravet ökat och fler arbetsuppgifter lagts till i professionens befintliga tid. Resultatet visade att förhållningssättet påverkar till stor del hur förskolläraren upplever att arbetsuppgifterna hinns med. De förskollärare som ser samvaron med barnen som det centrala i deras yrkesroll känner sig mer stressade över administrativa uppgifter än de förskollärare som ser tiden i barngrupp likvärdig med tid för planering, dokumentation, utvärdering, föräldrakontakt med mera.

<p>Abstract</p><p>Den här uppsatsen behandlar läxor, främst läxornas inflytande på elevernas fritid och därmed deras livsvillkor. Metoden som används är en kvantitativ undersökning med en enkät som elever i årskurs sju och årskurs nio besvarar. Syftet är att beskriva elevers läxarbete, elevers attityder till läxor och konsekvenser med ett utvecklat läxsystem vad gäller skolans undervisning i stort. Flera frågor behandlas och resultaten visar på att den oreglerade arbetstiden som läxorna medför är olika lång, och att den påverkar ungdomarna på olika sätt. En konsekvens som går att se är att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland läxorna. Elevernas bild av tidskrävande läxor är att de är stora, teoretiska och flera elever ger uttryck för att de är tråkiga. Läxorna upplevs dock inte uteslutande som negativa. I undersökningen framkommer det att eleverna inte vill byta ut läxorna mot längre skoldagar.</p><p> Nyckelord: läxa, tid, inflytande</p>

Abstract Den här uppsatsen behandlar läxor, främst läxornas inflytande på elevernas fritid och därmed deras livsvillkor. Metoden som används är en kvantitativ undersökning med en enkät som elever i årskurs sju och årskurs nio besvarar. Syftet är att beskriva elevers läxarbete, elevers attityder till läxor och konsekvenser med ett utvecklat läxsystem vad gäller skolans undervisning i stort. Flera frågor behandlas och resultaten visar på att den oreglerade arbetstiden som läxorna medför är olika lång, och att den påverkar ungdomarna på olika sätt. En konsekvens som går att se är att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland läxorna. Elevernas bild av tidskrävande läxor är att de är stora, teoretiska och flera elever ger uttryck för att de är tråkiga. Läxorna upplevs dock inte uteslutande som negativa. I undersökningen framkommer det att eleverna inte vill byta ut läxorna mot längre skoldagar. Nyckelord: läxa, tid, inflytande

Tyngdpunkten i mitt pågående arbete ligger i det vi kallar ”nutid”.Det är inte nutid som samtid, utan det är nuet som fenomen jag intresserar mig för, gestaltar och undersöker.Jag är nyfiken på om det ens är möjligt att fysiskt eller materiellt synligöra ett pågående nu. Hur kan förflyttningar, förändringar och rörelser i ett ”nu” gestaltas? Är det möjligt att fånga, greppa och begripa nuet? Dessa frågor har blivit mer och mer betydelsefulla och centrala under det pågående arbetet.Ett flertal olika spår och ingångar till ämnet har fallit undan och sållats bort under arbetsprocessen. Det återstående, aktuella arbetet har vuxit och breddats och hittat nya riktningar.Mitt tillvägagångssätt i det praktiska har främst varit att teckna och filma i stop-motion-teknik. Jag har sökt efter motiv och företeelser där nuet blir så påtagligt som möjligt.Förutom olika filmexperiment har jag skriftligt formulerat tankar och reflektioner under det att arbetet pågått. Jag har också samlat på mig texter som inspirerat och breddat mitt arbete. Några utsnitt av dem finns med i denna skriftliga redovisning.Det blev min metod att använda mig av så olika arbetssätt och hitta så olikartade infallsvinklar på temat som möjligt.Jag började ringa in och från olika håll beskriva det svårfångade fenomenet NUET.Genom mitt konstnärliga undersökande har jag inom andra områden hittat paralleller till det jag utforskat. Jag såg släktskap och likheter både i innehåll och i tekniskt utförande.Det är min ambition att lyfta upp och visa några av dessa sammanhang i denna rapport, men framför allt kommer jag att beskriva och berätta om det filmprojekt som kom att stå i fokus.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. Utifrån detta ställdes fråga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en fråga till vårdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av sociala media. Webbenkäter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp föräldrar samt i en vanlig statusuppdatering på Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20. Resultat av personalenkäten visade att tid för frukost styrs av olika scheman de olika aktörerna har, eventuella störande moment samt personalens pedagogiska synsätt på frukosten. Resultat av föräldraenkäten visade att vårdnadshavarnas erfarenheter stämmer överens med de uppgifter som lämnats av pedagogerna.