No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov. Gruppens storlek relateras också till känslan av att inte hinna med på grund av tidspress, dels hinna med alla individer samt hinna med alla moment som finns med i det centrala innehållet i matematik. De pedagogerna som har ett samarbete med andra pedagoger värdesätter detta, medan de pedagoger som inte har något samarbete, skulle önska mer av det.  Slutsatser som kan dras är att matematiksvårigheter inte enbart uppfattas bero på en faktor utan man måste ta hänsyn till olika perspektiv för att möta elever i matematiksvårigheter, vilket även forskningslitteraturen tar upp.  Dessa faktorer ligger sedan till grund för de anpassningar som görs i undervisningssituationen.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter. Våra resultat visar att lärarna var relativt tillfredställda med lärandeprocessen som är skriven i Lgr 11. Lärarna upplevde dock att de saknar möjligheter att skapa lärande för varje elev på grund av all den dokumentation som de måste hinna med.

Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall. I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en god tidsuppfattning, särskilt gällande nedslagen under 1900-talet. Variationerna mellan elevers tidsuppfattningar och mallens tidslinje blir större ju längre tillbaka i den kronologiska tiden nedslagen inträffar. Studien visar att undervisningen med tiden utgår från läroboken och fokus är dåtiden. Eleverna anser att större fokus skulle läggas på nutiden och framtiden. Eleverna anser att begreppet tid levandegörs, dock som ett litet inslag i undervisningen. Detta arbetssätt vill eleverna se mer av. Majoriteten av eleverna anser att det är viktigt att ha en tidsuppfattning om den kronologiska tiden och motiverar det med att man bör ha allmänbildning och historiemedvetande.

Syftet med vår studie var att få syn på hur tidsbegreppet används och synliggörs av pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes på två kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för både pedagoger och barn. Pedagogerna använder många olika tidsbegrepp i sin vardag, både verbalt och med stöd av olika verktyg och är duktiga på att anpassa sig till barnens mognad. Allt eftersom barnens erfarenhet ökar får de en större uppfattning om tidsbegreppen. Dialogen, samspelet och kommunikationen är viktig för barnens utveckling och lärande.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor i Västerbottens län. Vi ville ta reda på vad de lägger fokus och tid på i sitt arbete samt om de har några sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvägledare. Detta då tidigare forskning pekat på att vägledare är missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus från det egentliga uppdraget. I arbetet har vi även fokuserat på studie- och yrkesvägledningens utveckling och utformning från 70-talet fram till idag med fokus på samhället, vägledaren och arbetets innehåll. De frågeställningar som vi behandlar i detta arbete är vägledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv. Vi har även valt att skriva om de mål- och styrdokument som finns för verksamheten. Vilka dessa är, vad de innehåller samt vad våra intervjuade vägledare har för åsikter om dessa. Resultatet av vår undersökning skiljer sig något från den tidigare forskningen inom ämnet som pekar på att studie- och yrkesvägledaren har en otydlig roll som är lågt prioriterad på skolorna. Att vägledare ofta är missnöjda över att lägga mycket av sin arbetstid på uppgifter som ligger utanför det egentliga vägledningsuppdraget är något som många undersökningar visar. De studie- och yrkesvägledare vi intervjuade trivdes istället bra med att ha en del sidouppgifter då det bidrog till ett varierat arbete och ingen av vägledarna skulle vilja ha ett arbete som endast innehåller vägledningssamtal och information. Dock ser det lite olika ut mellan olika skolor hur vägledaren jobbar och vilka arbetsuppgifter de har, framförallt på grund av att de själva ofta är ansvariga för att organisera sitt arbete. De flesta av våra intervjuade vägledare ansåg att fokus i deras arbete låg på vägledningssamtal och information men att den mesta tiden gick till att utföra andra uppgifter, så som administrativa uppgifter och marknadsföring.

Stillasittande framställs allt mer som en oberoende riskfaktor och är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen. Detta är sammankopplat med en förhöjd risk för de stora folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt olika cancerformer. Syftet var att undersöka interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Detta examensarbete är en litteraturstudie och tio stycken vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl, genom sökorden ”sedentary behavior”, ”sedentary behaviour”, ”sitting time” och ”workplace”. Vid databearbetningen genomfördes en temaanalys och tre kategorier fastställdes, ”e-hälsa avbryter stillasittande”, ”arbetsstationer reducerar tid i stillasittande” och ”multikomponenta interventioner påverkar stillasittande i större utsträckning”. De huvudsakliga resultaten tyder på att vid interventioner med e-hälsa som tillvägagångssätt, förekom ökningar i antal pauser från långvarigt stillasittande. Vidare kunde olika arbetsstationer tydligare minska tiden i stillasittande och därmed även öka tiden i stående ställning. Slutligen påvisade de multikomponenta interventionerna mest kompletta förbättringar gällande stillasittande beteenden inom flera avseenden. Därmed påvisades multikomponenta interventioner överlag vara mer fördelaktiga och kompletta. I framtiden bör forskningen framförallt inrikta sig på att kartlägga interventioners effektivitet på längre sikt, i syfte att säkerställa bibehållandet av förbättrat stillasittande beteende.

Skolan ska ge elever kunskaper om tidsbegreppet för att de ska verka i samhället. Tidsbegreppet är ett matematikområde som innehåller olika delar som elever i slutet av årskurs 6 ska kunna. Problemet är att elever visar svårigheter om tidsbegreppet redan i årskurs 3. Den här studien syftar till en undersökning om elever i årskurs 3:s kunskaper om tid. Den syftar även till lärarens användning av olika metoder, för att eleverna ska få en förståelse för tidsbegreppet. I studien observeras en matematiklektion om tidsbegreppet, diagnoser genomförs och intervjuer sker med en lärare samt tre elever. Resultatet visar att eleverna har god kunskap om den analoga klockan samt tidsenheter. Elevernas svårigheter är kunskapen om den digitala klockan samt tidsskillnader.

I en tidigare etnografisk studie uppmärksammade vi ett barns fråga om tid. ”Hur länge är inte så länge?” och utifrån denna fråga skapade vi syftet till denna studie som blev att ta reda på hur små barn förhåller sig till tid och att undersöka hur pedagogerna bemöter barn med olika tidsbegrepp. Vi har valt att använda oss av följande frågeställningar, Hur beskriver barn sin upplevelse av tid? Hur beskriver pedagogerna sin upplevelse av tid? Hur kan pedagoger få barnen att förstå olika begrepp om tid? Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer med barn och vuxna har vi samlat in vår empiri som vi sedan analyserat med hjälp av aktuell forskning och nyckelbegrepp som relativ tid, absolut tid, ordningsföljd samt tid och avstånd. Med dessa begrepp vill vi poängtera att det inte är en fråga om de strikta definierade fysikaliska termerna, utan mer om hur vi upplever och beskriver tid som lekmän. I vårt resultat kom vi fram till att barns platser och vuxnas tidsrytmer har stor betydelse för hur barn förstår tid och rum. William J. Friedman undersöker detta genom att använda sig av tidscyklar för att se om barnen kan förstå hur olika rytmer hänger samman. Utifrån detta har vi förstått att små barn inte har samma tidsuppfattning och förståelse för tid som vuxna har. Med hjälp av konkreta material om tidsbegrepp som är kopplade till vardagshändelser kan pedagogerna hjälpa barnen att förstå tid. / In a previous ethnographic study drew attention to a child's question about time. "How long is not so long?" and on the basis of this question, we created the aim of this study was to find out how young children relate to time and to examine how teachers respond to children with different tidsbegrepp. We have chosen to make use of the following questions, how to describe children's experience of time? How describes the teachers their experience of time? How can educators get the kids to understand different concept of time? Through the use of qualitative interviews with children and adults, we have gathered our empirical evidence, which we then analyzed using current research and key concepts such as relative time, the absolute time, sequence, and time and distance. With these concepts, we would like to point out that it is not a matter of strict defined physical terms, but more on how we experience and describes the time that laymen.