Filmer, texter och andra former av beskrivningar skildrar både den tid de beskriver och den tid då de produceras, både medvetet och omedvetet. För att analysera och jämföra dessa båda berättarnivåer i filmer krävs tydliga metoder och effektiva verktyg. Begreppen diegetisk tid, icke-diegetisk tid och meta-diegetisk tid introduceras i uppsatsen som verktyg för att förenkla och effektivisera analysarbetet och presentationen av tid i och kring film. Som stöd för användningen av begreppen analyseras och jämförs två västernfilmer som producerades under perioden från mitten av 1950-talet till slutet av 1960-talet. De två filmerna som analyseras är The Magnificent Seven (7 vågade livet, John Sturges, 1960) och The Wild Bunch (Det vilda gänget, Sam Peckinpah, 1969).

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ”Cottle-tester” och intervjuer.</p><p>Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ”motparten” med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom. Både N och S visade att de var mer inriktade på framtid och nutid än förtid, men det fanns en skillnad mellan grupperna när det gällde förtid. Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng var högre än den norska gruppens poäng. Intervjuerna visade att det finns en önskan om att vara bättre förberedd inför mötet med ”grannarna”, något som gällde särskilt de svenska respondenterna. Många respondenter var engagerade och delade med sig av sina erfarenheter, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>På den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen. Resultatet av min undersökning visar att tiden, förhållningssätt och barngruppens sammansättning är viktiga faktorer som oftast påverkar pedagogerna i deras arbete med barns inflytande, delaktighet och demokrati.</p><p><strong> </strong></p><p> </p>

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur sexåringar uppfattar de tidsbegrepp som läraren använder kring almanackan i den dagliga samlingen i förskoleklass. För att få svar på elevernas uppfattningar kring de olika tidsbegreppen har jag använt mig av en ostrukturerad kvalitativ intervjumetod. Min frågeställning är: Hur uppfattar sexåringen tidbegrepp som datum, veckodag, månad, årstid och år? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju sexåringar i förskoleklass. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar kring tidsbegreppen som används vid användandet av almanackan i den dagliga samlingen. När det gäller uppfattningen av tidsbegreppen visar undersökningen att det behövs verklig förståelse av begreppen för att göra detta till ett intressant och lärorik arbetsområde.

I dagens stressade samhälle gör man sig alltför ofta påmind om tidens påverkan, man pratar om tiden i all dess bemärkelse vilket har lett till att vi velat se hur detta fenomen hanteras inom företagsvärlden. Därför har vår uppsats baserats på vad tiden har för inverkan på styrning av företag genom att undersöka hur chefer inom olika branscher ser på tidsbegreppet och i vilken omfattning tiden påverkar styrningen av ett företag samt hur man som ledare väljer att utnyttja och avgränsa sin tid. Syftet är att se hur man handskas med tidsbegreppet, det vill säga något man inte kan påverka, inom företagsvärlden.Vi har valt att använda oss av en induktiv metod för att göra en kvalitativ ansats för att få fram primärdata. Detta har till en början resulterat i en naiv återberättande del för att sedan inta en mer kritisk ställning. Det som är viktigt att påpeka är att vi varit ute efter chefernas personliga åsikter och inte företagets åsikter.Det vi kom fram till var att tidens påverkan på styrning av företag och ledarnas ledarskap visar sig i olika skepnader beroende på bland annat titel, ansvarsområde, bransch och personliga egenskaper. De olika skepnaderna är en nödvändighet för en organisations överlevnad och konkurrenskraft. Man bör veta när man ska inta en viss position och ha förståelse för att detta faktiskt är något som tiden tillåter oss människor att göra. Det är alltså inte konstigt att man som chef säger emot sig själv, det ligger i människans natur och bör alltså inte förvåna oss.Alla borde ägna en extra tanke åt att försöka klura ut hur man själv ser på tiden och hur den synen och inställningen påverkar en i ens vardag. Genom förståelse för tiden slipper man tävla med klockan. / Uppsatsnivå: C

No description available.

Sammanfattning På den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen. Resultatet av min undersökning visar att tiden, förhållningssätt och barngruppens sammansättning är viktiga faktorer som oftast påverkar pedagogerna i deras arbete med barns inflytande, delaktighet och demokrati.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ”Cottle-tester” och intervjuer. Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ”motparten” med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom. Både N och S visade att de var mer inriktade på framtid och nutid än förtid, men det fanns en skillnad mellan grupperna när det gällde förtid. Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng var högre än den norska gruppens poäng. Intervjuerna visade att det finns en önskan om att vara bättre förberedd inför mötet med ”grannarna”, något som gällde särskilt de svenska respondenterna. Många respondenter var engagerade och delade med sig av sina erfarenheter, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget.

No description available.

Förskolan är barns sociala arena där de vistas många timmar om dagen. Samtidigt lever barnen i lekens värld, vilken är betydelsefull för deras utveckling. På förskolan skapar barnen kamratskap och lär sig upptäcka världen på ett naturligt sätt genom leken. Men det är inte bara barn på förskolan. Barnen delar arenan med vuxna, pedagoger, som har en avgörande roll för att skapa utrymme för barnens lekar. Då är det oundvikligt att visa intresse för på vilket sätt pedagogerna påverkar barnens lek, samt vad det är som styr barnens möjligheter till lek.   Den här studiens huvudsyfte är att belysa hur pedagogens förhållningssätt och miljön, i form av tid och rum, påverkar barns möjlighet till lek. Studien tar upp pedagogens barn- och leksyn utifrån ett maktperspektiv. Den fysiska miljön liksom tid för lek undersöks.   Undersökningen genomförs på fyra olika förskolor. Lekflöde, pedagoger och barn i olika åldrar observeras på respektive avdelning under en dag med hjälp av löpande protokoll. En förskollärare från avdelningen där observationen genomförs intervjuas i direkt anslutning till observationen.   Även om många pedagoger anser att leken är viktig prioriteras ändå rutinsituationer och schemalagda aktiviteter. Studiens resultat visar hur stor makt pedagogerna egentligen har och hur viktigt det är veta vad det är pedagogen gör med makten.