<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ”Cottle-tester” och intervjuer.</p><p>Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ”motparten” med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom. Både N och S visade att de var mer inriktade på framtid och nutid än förtid, men det fanns en skillnad mellan grupperna när det gällde förtid. Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng var högre än den norska gruppens poäng. Intervjuerna visade att det finns en önskan om att vara bättre förberedd inför mötet med ”grannarna”, något som gällde särskilt de svenska respondenterna. Många respondenter var engagerade och delade med sig av sina erfarenheter, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ”Cottle-tester” och intervjuer. Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ”motparten” med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom. Både N och S visade att de var mer inriktade på framtid och nutid än förtid, men det fanns en skillnad mellan grupperna när det gällde förtid. Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng var högre än den norska gruppens poäng. Intervjuerna visade att det finns en önskan om att vara bättre förberedd inför mötet med ”grannarna”, något som gällde särskilt de svenska respondenterna. Många respondenter var engagerade och delade med sig av sina erfarenheter, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget.