<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ”Cottle-tester” och intervjuer.</p><p>Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ”motparten” med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom. Både N och S visade att de var mer inriktade på framtid och nutid än förtid, men det fanns en skillnad mellan grupperna när det gällde förtid. Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng var högre än den norska gruppens poäng. Intervjuerna visade att det finns en önskan om att vara bättre förberedd inför mötet med ”grannarna”, något som gällde särskilt de svenska respondenterna. Många respondenter var engagerade och delade med sig av sina erfarenheter, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ”Cottle-tester” och intervjuer. Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ”motparten” med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom. Både N och S visade att de var mer inriktade på framtid och nutid än förtid, men det fanns en skillnad mellan grupperna när det gällde förtid. Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng var högre än den norska gruppens poäng. Intervjuerna visade att det finns en önskan om att vara bättre förberedd inför mötet med ”grannarna”, något som gällde särskilt de svenska respondenterna. Många respondenter var engagerade och delade med sig av sina erfarenheter, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget.

Bakgrund: Norsk psykomotorisk fysioterapi är en fysioterapeutisk kroppsorienterad behandlingsmetod som har som syfte att behandla personer med nedsatt psykomotorisk funktion. Behandlingsmetoden saknar vetenskaplig dokumentation om hur behandlingen praktiseras. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva norska fysioterapeuters erfarenheter av hur de praktiserar norsk psykomotorisk fysioterapi. Metod: Kvalitativa intervjuer med öppna frågor utfördes på tre norska fysioterapeuter med psykomotorisk utbildning för att samla in datan. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: Grundläggande behandling, Ingripande behandling och Vidmakthålla resultaten. Resultat: Det framkom i resultatet att behandlingen är en process i tre steg som startar med att patienterna ska öka sitt kroppsmedvetande och förbättra kontakten med kroppen och resurser, vilket lägger grunden för behandlingen. Där efter så går behandlingen vidare till att behandla problemet som patienten söker för som oftast sker med en kroppsomställning och övning i att lyssna på och utrycka kroppen samt sätta gränser. Till sist så går behandlingen in på att vidmakthålla de erövrade resultaten genom att göra patienterna starkare i sig själva så att de inte faller tillbaka i gammalt mönster. Konklusion: Behandlingen innehåller olika övningar och moment som utformas utifrån den individuella patienten med målet att öka patientens kontakt med sina egna resurser och förståelse för sig själv. Behandlingsupplägget styrs av dialogen mellan patient och fysioterapeut där fysioterapeuten har en viktig roll för att patienten ska uppnå det eftertraktade resultatet.

No description available.

Etter jamstillingsvedtaket av 1885 er dei to norske skriftspråka nynorsk og bokmål sidestilte i offentleg bruk. Formelt sett har målformene like vilkår, men reelt sett står bokmål sterkare og er meir utbreitt enn nynorsk. Skulen er ein viktig forvaltar av det norske språk, og det er her elevane får systematisk språkopplæring. I august 2013 tok ei revidert utgåve av Kunnskapsløftet til å gjelde, og gjennom revisjonsprosessen fekk sidemålsopplæringa mykje omtale. Den rådande språkpolitikken i Noreg har som eit overordna mål å styrkje det norske språket og gjere det til eit samfunnsberande språk. I tillegg er det eit underforstått prinsipp at spesielt nynorsken skal fremjast. Det språklege mangfaldet vert sett på som ein nasjonal ressurs, og opplæringa skal forvalte og utvikle verdien av å ha to sidestilte målformer. Læreplanane i norskfaget kan seiast å vere uttrykk for språkpolitikken, og innhaldet i planane speglar kva som er dei språkpolitiske måla. Gjennom ein analyse av læreplanar frå 1974–2013, undersøkjer eg korleis toskriftsituasjonen kjem fram i læreplanane. Eg ser på intensjonane bak den formelle jamstillinga og på føresetnadane for å realisere denne. Målet er å finne ut korleis læreplanane som tekstar legg opp til ei meir reell jamstilling av målformene i norskfaget. Gjennom fire aspekt syner analysen at det har vore ei utvikling i korleis læreplanane organiserer innhaldet i norskfaget og korleis toskriftspråkssituasjonen vert omtala og teken omsyn til. Dei siste planane kan i større grad seiast å styrkje jamstillinga av bokmål og nynorsk gjennom målformuleringar, organisering, legitimering av toskriftspråkssituasjonen og omgrepsbruk. At utviklinga har gått den vegen samsvarar med det som er den rådande språkpolitikken. Analysen viser at utviklinga har gått i retning av å få eit meir heilskapleg norskfag som i større grad enn tidlegare fremjar toskriftspråkssituasjonen som ein del av heile norskopplæringa. Dette er i tråd med det som vert lagt fram som måla for språkpolitikken. Likevel er ikkje debatten om sidemålsopplæringa avslutta heilt. Det vert hevda at vi i Noreg har eit problematisk syn på toskriftspråkssituasjonen, og debatten om sidemålsopplæringa under revisjonen av Kunnskapsløftet syner at dette er ein viktig del av norskfaget. Læreplanane legg føringar for språkopplæringa, og utforminga av planane er difor viktig. Læreplanen i norsk har såleis innverknad på jamstillinga av bokmål og nynorsk ved at det legg føringar for korleis det skal takast omsyn til toskriftspråkssituasjonen i opplæringa.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

My master thesis concerns Sweden during the Second World War, and Sweden´s relation to occupied Norway. During the last spring of the war, German troops still sized 300 000 men terrorized the Norwegian country and populations. Troops evacuated the population in “Finnmark” and destroyed their settlements. As afraid of continued destruction of Norwegian industrial and other interests, the Norwegian government, now seated in London, appealed to Sweden at the beginning of February for a possibly coming and needed military help against remaining German soldiers. Sweden hesitated and waited for the end of the war to come and didn’t want to make any commitment of future actions, but ostensibly started up planning for an eventual military intervention. In April the Norwegian government appealed once again for help and suggested Sweden to mobilize the military as a press on the germen remaining troops to surrender. Sweden hesitated once again and consider to have had full information of the situation in Norway and therefore could hold an opinion of an inoffensive end to the war in Norway. The Norwegian government went very upset, not accepting another state to have better information of the situation in their own country and felt betrayed by Sweden. This thesis tries to describe the disagreement between the two countries and to scrutinize the information Sweden could have had to assert a position of a peaceful end in Norway.

CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhälle. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som påverkar vilka incitamenten är för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn på CSR beroende på storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste incitamentet för CSR, dock fanns undantag där även idealistiska incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och både intressentteorin och Carroll’s pyramid. Det framkom även tydliga förklaringar till vilka faktorer som är avgörande för CSR och vilka hinder/problem som upplevs i samband med sådant arbete. I slutsatsen kom vi fram till att myndigheter var den intressent som hade störst påverkan på företagens arbete med CSR. Vi diskuterar även vilka faktorer som avgör om ett företags arbete med CSR uppstår genom ekonomiska eller idealistiska incitament.

<p>The main question to be answered in this thesis is under what conditions bare singulars are acceptable in Norwegian. Although every native speaker of Norwegian masters the art of determining (unconsciously) when bare singulars can occur, it has turned out to be an amazingly complicated task to explicitly state the sufficient and necessary conditions for appropriate use of these phrases in Norwegian. This thesis is an attempt to reach that goal.</p>

<p>The subject of this dissertation is Norwegian modal verbs, modal auxiliaries or, if one prefers, simply modals. The term modals will be employed in this dissertation, since this term, unlike the other two, is not inherently encumbered with theoretical assumptions about the categorical status of these linguistic elements.</p>