<p>Nordic Summer Evening is a theoretical painting, today an important icon of Nordic art from the turn of the century. The purpose of this essay is to analyse the painting, and to investigate and identify its declaration of program, and in a wider context, the emergence of a program of the nationalistic art at the turn of the last century. The essay also investigates how the painting has become more popular throughout the century, and why Americans tend to see the painting as an exposé over a quarrel, filled with sexual tension, while Swedes tend to make a point out of the harmony and stillness of the painting.</p>

<p>Det här arbetet handlar om en släktmöbel och dess klädsel. Möbeln är en brudpall från 1900-talets början, som användes vid ett bröllop år 1910. Klädseln är ett nytillverkat yllebroderi, men med rötterna från samma tid. Syftet med hela arbetet har varit att söka efter brudpallens ursprung i fråga om stilhistoriskt uttryck, ändamål, uppbyggnad etc. för att sedan kunna söka och välja ett lämpligt broderimönster från samma tid att ha som förlaga till en ny broderad klädsel. Tyngdpunkten i examensarbetet har legat på det praktiska arbetet med att brodera denna nya klädsel. Målsättningen har varit att återskapa brudpallen till ett utseende som är så representativt som möjligt för det tidiga 1900-talet i Sverige. Valet av broderi för brudpallen föll på ett jugendmönster från 1905, tillhörande Röhsska Museet i Göteborg.</p>

<p>The purpose of this examination is to identify how notions of Swedishness is created artistically, and from where these notions come. My method is to make a study on exhibition catalogues on the theme Swedishness/Nordism, with focus on the contemporary Swedish artist Peter Johansson. With a retrospect of his childhood in Dalecarlia, he investigates a Swedish iconography with it’s roots in national romanticism, which for more than one hundred years has been preserved and exploited of the tourist industry to market Sweden. It’s this monotonous iconography that Johansson deconstructs to make it appear like something else – namely an iconography based on ethnic purity, which pushes away the foreign and protects the own. Some of the exhibition catalogues confirm the national romantic iconography which has been brought to life through commercial forces right up to now, but from the nineties there is a tendency to question the validity of this homogeneous image of Sweden. Peter Johansson’s way of using deconstruction as a method to exposure the myth of Swedishness involves a continuous reformulation of the Swedish identity, but the postmodern art also creates, through exposure in exhibitions all around the world, new constructions of Swedishness.</p>

The purpose of this examination is to identify how notions of Swedishness is created artistically, and from where these notions come. My method is to make a study on exhibition catalogues on the theme Swedishness/Nordism, with focus on the contemporary Swedish artist Peter Johansson. With a retrospect of his childhood in Dalecarlia, he investigates a Swedish iconography with it’s roots in national romanticism, which for more than one hundred years has been preserved and exploited of the tourist industry to market Sweden. It’s this monotonous iconography that Johansson deconstructs to make it appear like something else – namely an iconography based on ethnic purity, which pushes away the foreign and protects the own. Some of the exhibition catalogues confirm the national romantic iconography which has been brought to life through commercial forces right up to now, but from the nineties there is a tendency to question the validity of this homogeneous image of Sweden. Peter Johansson’s way of using deconstruction as a method to exposure the myth of Swedishness involves a continuous reformulation of the Swedish identity, but the postmodern art also creates, through exposure in exhibitions all around the world, new constructions of Swedishness.

Nordic Summer Evening is a theoretical painting, today an important icon of Nordic art from the turn of the century. The purpose of this essay is to analyse the painting, and to investigate and identify its declaration of program, and in a wider context, the emergence of a program of the nationalistic art at the turn of the last century. The essay also investigates how the painting has become more popular throughout the century, and why Americans tend to see the painting as an exposé over a quarrel, filled with sexual tension, while Swedes tend to make a point out of the harmony and stillness of the painting.

Det här arbetet handlar om en släktmöbel och dess klädsel. Möbeln är en brudpall från 1900-talets början, som användes vid ett bröllop år 1910. Klädseln är ett nytillverkat yllebroderi, men med rötterna från samma tid. Syftet med hela arbetet har varit att söka efter brudpallens ursprung i fråga om stilhistoriskt uttryck, ändamål, uppbyggnad etc. för att sedan kunna söka och välja ett lämpligt broderimönster från samma tid att ha som förlaga till en ny broderad klädsel. Tyngdpunkten i examensarbetet har legat på det praktiska arbetet med att brodera denna nya klädsel. Målsättningen har varit att återskapa brudpallen till ett utseende som är så representativt som möjligt för det tidiga 1900-talet i Sverige. Valet av broderi för brudpallen föll på ett jugendmönster från 1905, tillhörande Röhsska Museet i Göteborg.

Denna uppsats undersöker hur svensk konst och den svenska konstnären formuleras i Richard Berghs konstteoretiska skrifter och måleri. Utgångspunkten är den mediala debatt som pågått under 2010-talet om svenska värden och deras innebörd. Blickarna har i denna debatt ofta riktat sig mot nationalromantiken som stilbildande för att kategorisera en reaktionär och nationalistisk föreställning om vad som är svenskt. Däremot har försvaret av nationalromantiken alltid problematiserat begreppet, mycket utifrån den väldokumenterade politiska radikalism som många av sekelskiftes konstnärer hade. Uppsatsen vill visa genom Ludmilla Jordanova begrepp periodic feel, att betraktelsen av nationalromantisk konst ofta görs utifrån vissa föreställda politiska värden. Genom att betrakta Berghs verk bortom denna diskursiva debatt vill uppsatsen visa hur Bergh formulerar det svenska som en djup form av samtidskritik. På så sätt intar det svenska en estetisk politisk form bortom reaktion och revolution och ser istället åt samtiden. Det svenska formuleras hos Bergh som något som måste ständigt omgestaltas mot tidens utveckling och måste anpassa sig därefter. När konsten är samtida och rotad i den nationella självkänslan, uppstår således sann och livskraftig konst enligt Bergh.

Uppsatsen undersöker hur konstnären Richard Berghs konst och konstsyn vid sekelskiftet 1900 formades av hans engagemang för dels det nationella i konsten, dels socialismen. Uppsatsen har en synkron ansats och söker svar på tre frågor: Den första frågan är vad socialism innebar för Richard Bergh och på vilket sätt konstnären var en del av den socialistiska rörelsen. Den andra frågan är vad svenskhet innebar för Richard Bergh och varför det nationella var viktigt för honom. Den tredje frågan handlar om hur hans konstsyn formades i skärningspunkten mellan det nationalromantiska och socialismen. Genomförandet baseras på analys av Richard Berghs egna texter. Social konsthistoria ger ett teoretiskt ramverk. Undersökningen redovisas i fyra avsnitt där varje avsnitt belyser ett perspektiv på Richard Berghs tankevärld. En slutsats är att Richard Berghs nationalism skiljer sig avsevärt från den nationalism som diskuteras i vår tid. Nationalism idag har ofta konnotationer av nostalgi, konservatism och främlingsfientlighet. Richard Berghs nationalism var knuten till den svenska naturen snarare än till nationalstaten Sverige. En annan slutsats är att Richard Bergh och hans progressiva kolleger kände sympati för den socialistiska rörelsen – vilket breda lager av allmänheten gjorde vid denna tid – men att konstnärernas kamp riktades mot förstenade konstinstitutioner snarare än mot den ekonomiska makten i samhället.

This essay explores how an image can be shaped and influenced by several different interests, motives, and schools of thought. The work getting analysed is Till minnet av en älv by Anja Örn. It contains video art, sculptures, and text with a number of different frameworks and references.In the background descriptions made, concepts such as ecofeminism and Anthropocene play a role. The essay also touches upon industrial history and cultural heritage which lifts the interesting question of who's history is being written.It's about how our shared memories are shaped in relationship to the landscape, and who gets represented when these memories are transferred to the next generation.

I detta arbete fördjupade jag mig i arrangering genom att arrangera fem stycken till besättningen sopran och gitarr. Styckena var ”Melodi”, ”Stjärnöga” och ”Till en ros” av Wilhelm Stenhammar, ”O magnum mysterium” av Tomás Luis de Victoria och en finsk julsång ”Kun joulu on” komponerad av Otto Kotilainen. För att få bättre förståelse av vad arrangering innebär dokumenterade jag arrangeringsprocesserna genom att skriva loggbok. Jag intervjuade också två experter inom området, Christofer Elgh och Mats Bergström, för att få mer information om arrangering. Som svar på min första forskningsfråga kom jag fram till flera olika tekniker, verktyg och principer som går att använda när man arrangerar för gitarr. Dessa var till exempel byte av tonart, oktavförflyttningar och reducering av stämmor. Som svar på min andra forskningsfråga konstaterade jag att val av stycke påverkar arrangeringsprocessen mycket: stycken som redan från början är idiomatiska för gitarr är lättare att arrangera för gitarr, speciellt om man väljer att göra ett arrangemang med mindre konstnärligt inflytande. Om man däremot väljer att arrangera friare spelar stycket inte så stor roll, åtminstone inte på samma sätt. I ett friare arrangemang är det kanske viktigare att man som arrangör blir inspirerad av stycket. / <p>Arrangemangen och den klingande delen är arkiverade.</p>