No description available.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse och hur den kan användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan för att utbilda elever i den svenska skolans etiska principer. Dessa etiska principer innefattar bland annat respekt för miljön, alla människors lika värde och jämställdhet. Tjänarinnans berättelse kommer i denna studie läsas ur ett ekofeministiskt perspektiv och analyseras tematiskt. Den tematiska analysen har vidare identifierat fyra teman: miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, utnyttjande av kvinnokroppen och religiös frihet. I den didaktiska analysen kopplas dessa fyra teman till läroplanen och diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv. Analysen visar den didaktiska potentialen i Tjänarinnans berättelse och att romanen är lämpad för att undervisa i svenska skolans etiska principer.

This is a study about an ecofeminist perspective on contemporary paganism among women on instagram. It takes off along with former studies that have researched feminist and psychological aspects of women's use of mythological figures and feminine god symbols and paganism on instagram. The purpose of this study is to examine what worldview surrounds the seemingly feminist and neopagan expressions on instagram and to interpret them with Plumwood’s ecofeminist theory of dualism supplemented with Christ's theoretical additions on how the divine relates to the previous theory. The goal is to contribute to the research that examines neopagan women on Instagram and the connection between neopaganism and ecofeminism. The purpose is answered through questions about which worldview is expressed in the instagram posts and how the posts can be understood based on Plumwood and Christ's ecofeminist theory of dualism. They are answered through a qualitative content analysis and with the help of a quantitative compilation of necessary parts of the material needed to apply the theory. Feminist and neopagan expressions can be seen through a cyclical worldview where people and certainly women are encouraged to follow the cycles of nature, in opposition to capitalism, with a focus on rest during winter and menstruation. Positive qualities and agency are attributed to women, animals and nature can, based on Plumwood's ecofeminist theory, be seen as an ecofeminist approach to break the prevailing dualism between nature and culture. The changeable such as body, emotions and personal transformation is highly valued in the material which can be understood, based on Christ's theoretical addition, to emphasize the downgraded part of the dualism nature and culture. These ecofeminist expressions are framed by a religious worldview where a higher power or something greater, often in the form of the Goddess and nature itself or the elements of nature such as the moon and healing herbs, is believed to hold and guide people towards their highest good.

Vårt sätt att se på och uppfatta naturen har stor betydelse för hur vi kommer att värdera och använda den. Vilken naturuppfattning vi utvecklar beror på kulturella och samhälleliga ideal som återspeglas och formas genom media. En av de medieformer som bidrar till detta är reklamfilm. I den här studien utförde vi en semiotisk filmanalys där vi med hjälp av natursyner och ekofeminism synliggjorde och diskuterade hur naturen gestaltas i fem reklamfilmer. Vad som framkom var de tecken och symboler som fanns i reklamfilmerna, vilka ledde oss vidare mot natursyn och ekofeminism. Resultatet visade att gestaltningen av natur i reklamfilmerna balanserade på gränsen mellan en smal och en blandad natursyn, och det var klassiska patriarkala värderingar som gestaltades utifrån ett ekofeministiskt perspektiv. / The way we view and perceive nature has important impact on how we value and use it. The personal conception of nature we develop depends on our cultural and societal ideals. These ideals are reproduced and shaped by the media. One of the ways that media contribute to this is through commercial films. In this study, we have with a semiotic film analysis, and with View of Nature and Ecofeminism, highlighted and discussed how nature is portrayed in commercials films. What was found were the signs and symbols that existed in the commercials films, which led us to View of Nature and Ecofeminism. The results showed that the nature portrayed in the commercial films balanced on the line between a narrow and a mixed view of nature, and it was classic patriarchal values that were portrayed through a ecofeministic perspective.

<p>Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.</p><p>Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.</p><p>I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut.</p> / <p>Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years.</p><p>Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason.</p><p>The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det finns för didaktiska möjligheter i att utföra ekokritiska läsningar av dystopisk skönlitteratur vid undervisning om hållbar utveckling i svenskämnet. För att undersöka detta utfördes en ekokritisk läsning av science fiction- romanen Blade Runner, originaltitel Do Androids Dream of Electric Sheep, av Philip K Dick. Tanken enligt mig var att romanen och dess skildring av en dystopisk värld kunde vara intressant att uppmärksamma i gymnasiet samt använda som underlag för diskussioner om potentiella framtidsscenarion. Utöver det ville jag, genom min analys, visa på vilka frågor gällande hållbar utveckling som en ekokritisk läsning av romanen kan lyfta fram. Utifrån detta ville jag sedan diskutera vilken potential just denna roman och den dystopiska genren i allmänhet kan ha i svenskundervisningen. Resultatet visade att det, i en ekokritisk läsning av romanen, finns tolkningsmöjligheter som belyser alla de tre huvudområden som Skolverket beskriver finns inom hållbar utveckling. Det betyder med andra ord att det finns möjligheter att öppna upp för diskussioner om hållbar utveckling utifrån ekokritiska läsningar av romanen. / The purpose of this degree project was to investigate what didactic possibilities can be found by performing ecocritical readings of dystopic literature while teaching students about sustainable development in the subject of Swedish. To investigate this, an ecocritical reading of the science fiction-novel Blade Runner, original title Do Androids Dream of Electric Sheep, by Philip K Dick was performed. My thought was that the novel and its depiction of a dystopic world could be interesting to acknowledge in an upper-secondary school environment, and use as a foundation for discussions about potential scenarios of the future. In addition to this I wanted to, through my analysis, show which questions regarding sustainable development that an ecocritical reading of the novel could generate. Furthermore, I wanted to discuss what potential this certain novel and the dystopic genre in general could have for teaching in the subject of Swedish.  The results showed that there are, in an ecocritical reading of the novel, room for interpretations that highlights all of the three main areas that Skolverket describes as integral parts of sustainable development. In other words, the evidence suggests that there are possibilities to open up for discussions regarding sustainable development from ecocritical readings of the novel.

Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken. Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv. I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut. / Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years. Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason. The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.

Denna uppsats vetenskapliga grund hämtas främst från ekofeminism med tanken om jämställdhetsarbetets samband med miljövård, samt närvarons politik med teorier kring representationens betydelse för den politik som förs. Ekofeministisk teori menar att det finns betydelsefulla samband mellan förtrycket av kvinnor, icke-vita människor, och fattiga på ena sidan och den icke-mänskliga naturen på andra sidan. Detta innebär att kvinnor på ett bättre sätt förstår det förtryck som finns mot icke-mänsklig natur än män. Teorin om närvarons politik menar att det styrande idéfokuserade politiska systemet går miste om viktiga perspektiv och kunskaper som en mer representativ politik kan ge. Närvarons politik utgår från att politiskt underrepresenterade sociala grupper kan bidra med perspektiv och kunskaper som annars förblir ohörda. Utifrån grunden i dessa två vetenskapliga teorier syftar denna uppsats till att undersöka det potentiella sambandet mellan kvinnorepresentationen i EUländernas parlament och EU-ländernas miljöprestanda i Yale University Environmental Performance Index. Detta samband testas med sambandsmåttet Pearsons r samt en multipel regression där fler förklaringsvariabler kontrolleras. Resultatet visar att ett positivt samband existerar och kvarstår även vid kontroll av andra förklaringsvariabler med multipel regression. Dock kan endast 45,8% av den multipla regressionsmodellens variation förklaras av de oberoende variablerna. Det finns alltså relativt stort utrymme för felmarginal, samt att andra faktorer påverkar den beroende variabeln EPI. Resultat ger en statisk bild av verkligheten och kan endast ge svar om sambandet mellan de utvalda variablerna med de avgränsningar som satts och kan inte ge några allmänna sanningar om kvinnorepresentationens betydelse för miljöarbetet i allmänhet. Denna uppsats har belyst sambandet mellan kvinnorepresentationen i EU-ländernas parlament samt deras miljöprestanda utifrån Yale Univeristy Environmental Performance Index. Studien bidrar med intressanta indikationer om kvinnorepresentationens betydelse för det nationella miljöprestanda arbetet samt ger inspiration och stöd för ny kvalitativ forskning inom ämnet.

En studie av föreställningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. Frågeställningen besvaras med hjälp av en innehållslig idéanalys bestående av två analysfrågor med en rad följdfrågor. Den första analysfrågan söker hur det gudomliga förstås hos de olika teologerna, följdfrågorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrågan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrågorna söker om relationen är intern eller extern, om det är en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om människan har något särskilt ansvar inför det gudomliga.

In this thesis the Swedish author Elin Wägner’s debate book Alarm clock and the American author Charlotte Perkins Gilman’s novel Herland are analysed and compared from an ecofeminist perspective. Since the use of an ecofeminist perspective can be perceived as anachronistic as the term ecofeminism was drafted far later than the literary works in question I have chosen to distinguish between empirical and analytical concepts to approach their texts. In order to interpret their texts in their intellectual and historical contexts, concepts such as ecofeminism, matriarchy, utopia, vision and science have been of significance. This as the authors’ theoretical approaches in matriarchal theories, utopic perception, vision and science shaped their literary point of departure. The sociologist Lester Frank Ward’s theories on social planning had a huge impact on Gilman’s ideas as had the influence of the Darwinian movement focusing on evolution and eugenic, theories that at the time around the turn of the 19th century influenced social science, history and psychology. Elin Wägner found her inspiration in works by Johan Jakob Bachofen, Rosa Mayreder and Mathilde Vaerting, anchored in the Central European literacy discourse of her time; ideas significant for her civilization-critical thinking focusing on the relationship between women’s subordination and the environment, where the ruling of the earth is understood by the same logic that drives men’s dominion over women. Wägner and Gilman follows a line in the eco-feminist theorem, based on the statement that women are more responsive than men to nature and environmental issues, a biological determinism, conceptual essentialism and universalism, based on women’s different experiences in a gender society.