Syfte med uppsatsen är att få förståelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan användas för lärande för hållbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebär att man undersöker relationer mellan det mänskliga och det icke-mänskliga i bl a litterära texter. Ett speciellt fokus har legat på den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med människan. Uppsatsen visar att alla natursynerna, nämligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten. Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur. Den relationen människan har med ett visst djur spelar en avgörande roll i hur etisk människan är i sina handlingar mot det djuret. Böckerna om Pettson och Findus har stor potential för användning inom ramen för de ekologiska förhållandena av hållbar utveckling under förutsättning att läraren inte tar den natursyn som förmedlas i böckerna för givet utan skapar gemensam med barnen diskussion där den antropocentriska natursynen ifrågasätts och utmanas.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilka sätt naturen och människans förhållande till den skildras i Nils Holgerssons underbara resa och om dessa skildringar av naturen kan tolkas som kommentarer till aktuella frågor och samhällsförändringar i bokens samtid.Följande frågeställningar undersöks: Hur beskrivs naturen – vilka roller och egenskaper tillskrivs den? Hur beskrivs djuren – vilka roller och egenskaper tillskrivs de? Samt hur skildras och kommenteras människans påverkan på miljön – vilket ansvar har människan för naturen/djuren?

No description available.

No description available.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är. Denna skildring uttrycker en kontrast mellan Bamses hemmiljö och ett mer stressigt stadsliv, vilket förstärker den idylliska dalen som pastoral. Bamse och hans vänner vill inte förändra sin dal vilket kan sammankopplas med att det pastorala landskapet karaktäriserat av att naturen är stabil och bestående, vilket kan i sin tur sättas i kontrast till naturens föränderlighet. Den finns en natur i serietidningen som kan betraktas som hotfull, mystisk och otämjd. Dessa tre beskrivningar kan gå in i varandra men även framställas separat, men de kan alla tre knytas till den vilda naturen. Den hotfulla naturen blir synlig i hur både karaktärer och samhällen blir utsatta för hot av olika naturfenomen som orkaner, översvämningar och att skogar och berg skapar olika problem. Denna natur kan kopplas till en klassisk vild natur på grund av den är skrämmande och ogästvänlig. Den mystiska naturen utgörs ofta av skogar och berg, som exempelvis träd med mystiska hål som leder till nya äventyr. Denna natur kan vara hotfull men också vara upphov till en mer sublim upplevelse, där karaktärerna känner spänning och häpnad. Den mystiska naturen kan på det sättet även knytas till en romantisk vild natur. Ytterligare en variant på vild natur är den orörda och otämjda natur som framställs i serietidningen. Bamse och andra karaktärer vill ibland utforska orörda områden, vilket kan kopplas till den sublima upplevelsen och en romantisk klassisk natur. Det finns en omtanke om naturen som pendlar mellan att vara antropocentrisk och vara ekocentrisk. Krösus Sork kan sägas vara det antropocentriska perspektivet personifierad på grund av att han ser på naturen som en passiv resurs. Dock kan även Bamse och hans vänner inta ett antropocentriskt förhållningssätt eftersom anledningen till att de vill skydda naturen i sin hemmiljö kan bestå av att de vill beskydda sin idylliska dal, men det finns flera undantag som för fram ett mer ekocentriskt synsätt. Det antropocentriska perspektivet får exempelvis en rejäl törn när naturen vid ett tillfälle agerar själv för att hävda sin rätt. När det gäller värnande om skog och natur utanför deras hemmiljö finns det ett omedvetet agerande hos Bamse som skogsarbetare, dock även här med flera undantag. Bamse och hans vänner vill också värna om otämjda platser som kan kopplas till en vild natur. Det finns många antropomorfa inslag i serietidningen. Både djur och natur framställs med mänskliga egenskaper och attribut. Naturen kan exempelvis avbildas med händer och ansikten, medan djur ofta får känslor och ett resonerade som kan kopplas till människan. En aspekt av detta är vad jag kallar snällhetsprincipen. I Bamsetidningen finns ett budskap om snällhet som kan förknippas med genomgående tema att värna om de svaga och motarbeta orättvisor. Denna snällhetsprincip sträcker sig många gånger över djurens beteende: om människor som Bamse är snälla mot djur är de också snälla tillbaka. Djur kan dock också skildras på ett naturvetenskapligt sätt. Dessa beskrivningar bottnar emellanåt i att karaktärer förklarar djurs beteende efter teorier om exempelvis naturligt urval eller prägling. Det finns på det sättet både en antropomorfisk och en naturvetenskaplig skildring av djur. Djuren kan också ses som både vilda och dominerade, ofta kan skillnaden mellan dessa bli påtaglig, men i exempelvis ett zoo är gränsdragningen svår. Dock inte för Bamse och hans vänner som anser att det är vilda djur på zoo, på det sättet blir djuren vilda i betraktarens ögon. Bamse och hans vänner hjälper och räddar många djur. Ett stort och återkommande tema är därmed värnandet om djurens rätt. Detta skildras ofta utan baktanke grundat i mänsklig vinning, vilket gör att ett ekocentriskt förhållningssätt blir applicerbart. En aspekt som dock särskiljer människor från djur är språket. Människor och djur kan inte prata med varandra på annat sätt än med kroppsspråk. Djur kan dock förstå människor och prata med varandra oavsett djurart. Det gemensamma språket för djur gör att det bildas tydlig gräns mellan natur och kultur. Det antropomorfa inslagen kan märkas i att djuren kan förstå människor, men får en stegring av att Skalman har ett bi- och ett kattlexikon.

The purpose of this essay is to do an ecocritical reading of Vilhelm Moberg’s The Emi-grants from 1949. By asking and answering the three following questions; How does a system present itself, What are the different reasons for emigration; Why does differentsystem fit some well and some not. By using two articles from Green Planets - Ecology and Science Fiction to illus-trate two different views; Different parts value in an ekosystem and The Ship as an ecosystem. I have also created, based on the literary text four different terms concern-ing the dynamic system; Stable, Static, Unstable and Collapsing systems. I have found that all system goes through changes, some drastic, that changes the way the parts of the systems fit with in it. The reason for leaving the system in Småland varies a lot, not only nature, and the drive to feed, is responsible for emigration, also persecutions of religious views and class conflict are apparent. The emigrants also end up in a system that does not fit them very well, the ship Charlotta, in which they must struggle to sur-vive. The conclusion that I arrived at is that change will keep happening and that it is natural for a system to change.

No description available.

Uppsatsen har som mål att se hur läsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som ämne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrån frågorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka är i sådana fall dessa hot och vilka är aktörerna bakom hoten? samt Hur framställs hoten och hur har hoten och framställningen förändrats från Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som säger att livet som levs är ohållbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten. Dessa hot består fram för allt i konsumtion av fossila bränslen, västerländsk kultur och människans natur. Den primära förändringen mellan böckerna är att Vonnegut skiftar mellan att lägga skulden på människans natur och västerländsk kultur. Framställningen går också från att vara processdriven till att domineras av direkt anföring. Vonnegut går även från ett extra-heterodiegetiskt berättande till ett intra-homodiegetiskt. Samtidigt blir stoffet allt mer personligt.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.      Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen. Böckerna tar också upp den sociala dimensionen genom att visa på moralisk relevans, jämlikhet och rättvisa. Om böckerna ska användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan bör de ligga som underlag för diskussioner och vidare arbete men kan inte i sig själva bidra till en hållbar utveckling

Den har uppsatsen ar en ekokritisk analys av Din stund på jorden med inriktning på att åskådliggöra retoriska grepp. Syftet ar att undersöka hur manniskan förhåller sig till naturen i boken samt ringa in uttryck, bilder och metaforer som skulle kunna inspirera lasaren till ett stallningstagande för miljömedvetenhet och hållbar utveckling. Med narlasning och kvalitativ textanalys som metod tolkas texten och de bilder som målas upp ur ett ekokritiskt perspektiv vars retoriska grepp sedan analyseras och diskuteras. Analysen visar att romanen innehåller ekokritiskt intressanta troper och teman samt att naturen och naturens krafter spelar en vasentlig roll i karaktarernas liv. Relationen mellan manniska, djur och natur återfinns i metaforer och uttryck som leder lasaren i en riktning mot ett ansvarstagande och respektfullt förhållande till naturen.