"Hur kan man få människor som aldrig bryr sig om växter att kunna ha växter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hälsoeffekter?" Så lyder min frågeställning i detta projekt. Det finns studier som visar att människor som exponeras för växtlighet lever längre, mår bättre och är mindre sjukskrivna än andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter på sjukhus tillfrisknar snabbare med växtlighet i rummet - det räcker till och med om de kan se själva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde också färre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvär efter operationen. Enligt Ulrich & Parsons (1992) påverkas människor till det bättre av växter, oavsett kulturell bakgrund. De har även visat att en utsikt bestående av växter kan påskynda återhämtningen efter stress. Förutom ovan nämnda psykiska effekter så kan växter också ge påtagliga fysiska sådana. Växtlighet renar luften från föroreningar och syresätter luften, samtidigt som den höjer luftfuktigheten. Växter fungerar väldigt olika och ger olika effekter för luftkvalitén beroende på vilken art det är. NASA har gjort studier på växters luftrenande egenskaper och det har till exempel visat sig att en vanlig växt som murgröna under 24 timmar kan rensa bort 90% av all bensen som finns i luften. (Bensen är enligt Socialstyrelsen en vanligt förekommande cancerframkallande kemikalie i inomhusmiljöer. ) Även giftiga formaldehyder, som kan utsöndras från vanliga produkter i hemmet, rensar växter bort från luften. I andra försök har man också visat att irritationer i ögonen och luftvägarna blir påtagligt mycket mindre i miljöer med växter. Problemet är att de flesta inte kan ta hand om de växterna de har. För att ha levande växter hemma kräver det, även för de mest ihärdiga växterna, att man ger dom vatten och näring och ljus för att överleva i längden - och detta i rätt mängder vid rätt tillfällen. Många saknar antingen intresset, eller glömmer bort att ge växten det den behöver. De bryr sig helt enkelt inte tillräckligt mycket om växten även om de vill ha en hemma. Att ha växter hemma är ett enkelt sätt att förbättra hälsan och därför behövs en lösning som gör det lättare att kunna ha de växter man vill ha.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta arbete är en del av ett deltagardrivet forskningsprojekt; Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige – att odla och äta från perenna system. Projektet undersöker vilken potential agroforestry har att fungera för livsmedelsproduktion i Sverige. Dessa produktionssystem skulle vara ett bra komplement eller kunna ers.tta delar av dagens produktionssystem vilka medför ett flertal problem, bland annat negativa effekter på klimat och miljö. Skogsträdgårdar är en typ av agroforestry och utanför Höör i Skåne ligger Holma skogsträdgård. Den startades 2004 och är uppbyggd enligt permakulturs principer, som är en ansats för hållbara produktionsmetoder. Detta arbete är en fallstudie av örtlunden som är 200 m. och ligger i Holma skogsträdgård. Syftet var att undersöka om örtlunden har potential att täcka en människas närings- och energibehov under ett år. Frågeställningar som också behandlades var vilka näringsämnen och energigivare som kan komma att bli ett problem att uppnå om man lever på en kost av örtlundens växter. Fokus låg även på att undersöka hur man ska tillaga örtlundens växer för att ta tillvara på dess näringsämnen och energigivare. Metoden som användes var en litteraturgenomgång. Information samlades om örtlundens 29 växtarter, vilket resulterade i data om näringsinnehåll för 16 växter och data om energiinnehåll för 14 växter. övriga växtarter var alltför ovanliga för konsumtion och odling och saknade därför data, vilket ledde till att arbetet också presenterar var i växtens delar man sannolikt kan finna specifika näringsämnen och energigivare. Exempel anges också när man med fördel bör skörda växterna med hänsyn till dess närings- och energiinnehåll men generellt bör alla växer skördas på morgonen. För åtta av växterna hittades data om vad de kan avkasta. Ett flertal studier tar upp att skörd är något som varierar mycket på olika platser och i olika klimat så att mäta skörden direkt i örtlunden är därför något som bör göras i framtiden. Totalt var materialet för litet för att kunna svara fullständigt på frågeställningarna. Fem av örtlundens växter uppnådde fullständiga data från litteraturgenomgången och beräkning gjordes på hur mycket näring och energi dessa kan ge per planta. Växterna som beräknades var hassel (Corylus avellana), svarta vinbär (Ribes nigrum), krusbär (Ribes uva-crispa), päron (Pyrus communis) och hallon (Rubus idaeus). Tillsammans med övrigt material visar de att örtlunden har potentialen att kunna fungera för livsmedelsproduktion, även om alla näringsämnen och energigivare inte kan förses från örtlunden som den ser ut idag. Ett flertal närings.mnen exempelvis vitamin B12, jod, selen och zink kommer det sannolikt att kunna uppstå brist av om inte åtgärder vidtas. Protein och fett behöver också troligtvis ökas i örtlunden och också komma från fler källor om man ska kunna täcka en människas närings- och energibehov. Livsmedelsverket rekommenderar att dagligen äta 500 gram frukt och gönt. Av data som hittades om avkastning gjordes en beräkning på hur många dagar skogsträdgården kan förse en människa med 500 gram frukt och grönt. Skörd från päron (Pyrus communis), svarta vinbär (Ribes nigrum), bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), hallon (Rubus idaeus), mullbär (Morus accidosa) och krusbär (Ribes uva-crispa) ger en människa 500 gram dagligen i 404 dagar. De viktigaste växtarterna i örtlunden var hassel (Corylus avellana), löktrav (Alliaria petiolata), rosenkvitten (Chaenomeles japonica) samt svarta och röda vinbär (Ribes nigrum och rubrum). Detta för att de bidrar med speciellt viktig näring och energi, exempelvis jod från röda vinbär och fett i hasselnötter. För att ta till vara på så mycket som möjligt av växternas näring och energi ges förslag på hur dessa ska tillagas och hanteras, baserat på näringsämnenas och energigivarnas egenskaper. Resultatet blev att det mesta ska ätas färskt, utan tillagning, för att behålla näringsvärdet. Vissa växter bör tillagas för att kunna utnyttja dess protein och svårnedbrytbara kolhydrater till fullo och andra växter behöver tillagas för att minska halten av toxiska ämnen. På ett flertal plaster i världen är skogsträdgårdar en viktig källa till föda. Jämförelse gjordes med två andra skogsträdgårdar  om vad dessa kan avkasta och resultatet visade att en skogsträdgård i England kan avkasta i princip lika mycket som en skogsträdgård i Australien. skogsträdgården i England producerade från 2,6 upp till 3,3 kg mat per kvadratmeter och skogsträdgård i Australien 3,15 kg mat per kvadratmeter. Då England och Sverige har relativt likt klimat bekräftar detta potentialen av att skogsträdgårdar även fungerar bra i tempererat klimat. / Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige – att odla och äta från perenna system

Det finns en mängd faktorer som bör tillgodoses för att en inomhusplantering med växter ska vara hållbar. Tillgången på ljus, vatten, luftfuktighet och näring bör i möjligaste mån efterlikna växtens naturliga växtplats. Mikroklimatet på den aktuella platsen är en viktig faktor i valet av passande växter. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för vad som krävs för att skapa en hållbar inomhusmiljö med växter, sammanställa effekter som dessa har på inomhusmiljön och på de människor som vistas där, samt beskriva hur växter kan användas i utformningen av framför allt offentliga inomhusmiljöer. Växternas egenskaper bidrar med många vinster till en inomhusmiljö. De kan öka luftfuktigheten, rena luften och dämpa ljud. De har även stor fysisk och psykisk påverkan på människor som vistas där i form av exempelvis minskad oro och stress, ökat välbefinnande och produktivitet, minskade besvär av huvudvärk och torra slemhinnor i luftvägar och ögon. Växterna bidrar även till ekonomiska vinster i form av ökad produktivitet och minskad korttidssjukfrånvaro. Växtmiljöer inomhus kan bidra till att göra en plats mer tilltalande för besökare och anställda. Växterna kan användas för att styra flödet av människor och underlätta orienteringen på platsen. De kan även definiera ett utrymme och ge individualitet och identitet till platsen.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor. Växtgrupper som avlöser varandra i blomning kan placeras bredvid varandra i rabatten för att få en jämn blomning under säsongen. Resultatet visar också att man bland annat behöver ha kännedom om perenners livslängd och konkurrensförmåga för att en rabatt ska behålla sin växtkomposition på längre sikt. Kunskap från datainsamlingen tillämpades för att skapa fyra temarabatter som är slutprodukten av detta examensarbete.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor. Växtgrupper som avlöser varandra i blomning kan placeras bredvid varandra i rabatten för att få en jämn blomning under säsongen. Resultatet visar också att man bland annat behöver ha kännedom om perenners livslängd och konkurrensförmåga för att en rabatt ska behålla sin växtkomposition på längre sikt. Kunskap från datainsamlingen tillämpades för att skapa fyra temarabatter som är slutprodukten av detta examensarbete.

<p>Sammandrag på engelska.</p>

No description available.