Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det finns för didaktiska möjligheter i att utföra ekokritiska läsningar av dystopisk skönlitteratur vid undervisning om hållbar utveckling i svenskämnet. För att undersöka detta utfördes en ekokritisk läsning av science fiction- romanen Blade Runner, originaltitel Do Androids Dream of Electric Sheep, av Philip K Dick. Tanken enligt mig var att romanen och dess skildring av en dystopisk värld kunde vara intressant att uppmärksamma i gymnasiet samt använda som underlag för diskussioner om potentiella framtidsscenarion. Utöver det ville jag, genom min analys, visa på vilka frågor gällande hållbar utveckling som en ekokritisk läsning av romanen kan lyfta fram. Utifrån detta ville jag sedan diskutera vilken potential just denna roman och den dystopiska genren i allmänhet kan ha i svenskundervisningen. Resultatet visade att det, i en ekokritisk läsning av romanen, finns tolkningsmöjligheter som belyser alla de tre huvudområden som Skolverket beskriver finns inom hållbar utveckling. Det betyder med andra ord att det finns möjligheter att öppna upp för diskussioner om hållbar utveckling utifrån ekokritiska läsningar av romanen. / The purpose of this degree project was to investigate what didactic possibilities can be found by performing ecocritical readings of dystopic literature while teaching students about sustainable development in the subject of Swedish. To investigate this, an ecocritical reading of the science fiction-novel Blade Runner, original title Do Androids Dream of Electric Sheep, by Philip K Dick was performed. My thought was that the novel and its depiction of a dystopic world could be interesting to acknowledge in an upper-secondary school environment, and use as a foundation for discussions about potential scenarios of the future. In addition to this I wanted to, through my analysis, show which questions regarding sustainable development that an ecocritical reading of the novel could generate. Furthermore, I wanted to discuss what potential this certain novel and the dystopic genre in general could have for teaching in the subject of Swedish.  The results showed that there are, in an ecocritical reading of the novel, room for interpretations that highlights all of the three main areas that Skolverket describes as integral parts of sustainable development. In other words, the evidence suggests that there are possibilities to open up for discussions regarding sustainable development from ecocritical readings of the novel.

Barbara Kingsolver’s novel Flight Behavior (2012) describes the impacts of climate change in a realistic contemporary setting. This thesis analyses the representation of the anthropocene,  the epoch in which human impact on the planet's ecological systems are significant, in Flight Behavior from an ecocritical perspective. The main themes focused upon are climate change, biodiversity and the relationship between human and nature in an anthropocene context. Social and economic contexts, such as economic inequality, of the anthropocene, as well as competing climate change narratives, are also examined.                       In the thesis I offer readings and interpretations on multiple temporal and spatial scales. This methodological approach is inspired by Timothy Clark’s multi-scalar analyses in Ecocriticism on the Edge (2015). The result of the study shows that an intentional focus on multiple scales, results in a reconsideration of what is important in the text. The analysis also shows that even if Flight Behavior is situated in a specific time and place, the narrative contains numerous connections to other spatial and temporal points of reference. Moreover, my multi-scalar reading of Kingsolver’s novel shows how intertwined the concepts of nature and culture are in an anthropocene context.

The purpose of this master thesis is to examine how the relationship between humans and nature is expressed in the imaginative literature. My aim is to identify ideological reproductions in the analyzed works. Therefore I have chosen one work from late 19th century and one from late 20th century. This makes it possible to examine the contextual anchorage of the found ideological expressions. The study’s theoretical framework is primarily based on ecocriticism, and especially on Greg Garrard’s and Kate Soper’s thoughts. The method used is critical ideology analysis. The result shows that nature and culture is paradoxical and highly ideological conceptions. In The story of Gösta Berling, an anthropocentric and religiously oriented notion of nature is dominating, though there are some elements of an early deep ecology to be found. In Blackwater we can see a more rational and objective notion of nature as dominating, even if we sometimes can see a shallow romanticism of nature expressed by the characters, where also some groups of humans that are considered to be “closer to nature” is romanticized (for example minority groups). This is explained by the works historical contexts, where The story of Gösta Berling is written in a time of early modernism, where nature is not fully conquered, and therefore seen as mystical and sometimes as a threat to humans. Blackwater was written in a postmodern time where nature is demystified and fully conquered, and strictly speaking no “pure” and untouched nature is left to be found anymore.

This is an ecocritical analysis of the novel Glupahungern by Andrea Lundgren. I investigate how nature is viewed by looking at two things. First, I look at two functions in the novel. I analyze the function of characters that seem to be in between the human side and the animal side. I call them creatures of the border. I also analyze the function of places that can be seen as borderlands. Places between nature and society. Second, I do a small comparison between Glupahungern and the novel Hjortronlandet by Sara Lidman since they both are written by authors from the north of Sweden and the novels also takes place in the northern parts. Through this comparison I find similarities between the novel and how nature is viewed in them and I come to the conclusion that the place has an impact on the view of nature. Keywords: Nature, Border, Ecocriticism, View on nature, Northern Sweden

Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism. Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer. Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det. Saken kompliceras dessutom av att en maskin, en robot, eller en artificiell intelligens, numera kan fungera mycket likt en hjärna, och att den mänskliga hjärnan beskrivs som en serie elektrokemiska impulser. Vi leds att acceptera Derridas tanke att människa inte är något som går att definiera. Även denna diskussion kan ses som antropocentrisk, vilket är en av svårigheterna; att bortse från sin egen kulturs världsåskådning. / The main focus of this essay is to attempt to answer the questions of how Mary Shelley, in her novel Frankenstein or the Modern Prometheus, portrays the relationship between man and nature, and how Frankensteins creature can serve as a starting point in a discussion of the term human. The theories of ecocriticism - here described as the study of the relationship between human and nonhuman - and poshumanism, which contains the premisses for discussing this human, reveal many interesting things about the novel. The scientific approach to the world, and by extension, nature, can in Shelleys novel be considered anthropocentric, which is portrayed as a damaging world-view. Attempts to discuss the concept of human reveals that any definition can be met with resistence and objections. Not all humans meet the criteria of a certain definition, and there may be other creatures that do. The conclusion here may be that the human simply cannot be defined properly.

Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område. Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner.

Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten. Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta. De analyserade böckerna har i större omfattning en antropocentrisk syn än en ekocentrisk syn på naturen. Utrymme finns för att diskutera människans relation till naturen och synen på naturen i relationen till läsning av böcker. Det finns således stor potential att använda sig av Janssons böcker inom ramen för utbildning för hållbar utveckling. Studien visar också på ett stort behov av ökad forskning om barnlitteraturens betydelse för utbildning för hållbar utveckling inom förskolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrån ett ekokritiskt perspektiv för att på så sätt se hur natursynen i böckerna påverkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebär att man jämför relationerna mellan det mänskliga och det icke mänskliga i litterära verk. En textanalys av texterna har gjorts för att få fram de små nyanserna i naturbeskrivningarna för att på så sätt kunna få svar på frågeställningarna. Trots att böckerna innehåller en hel del bilder har fokus legat på själva texten. Analysen av texterna visar på en uppmålad bild av en idyll som ständigt hotas av vädrets makter, den vilda naturen eller människan själv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn på naturen där den finns till för att tjäna människan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likställer djur och människor. Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessä, lever båda böckerna ändå upp till många av kriterierna för att få tillhöra den genren.

Previous research on Moa Martinson, and Kvinnor och äppelträd in particular, has mainly focused on the aspect of sex and gender.     The overarching purpose of the presented paper is to examine the concept of nature in the aforementioned novel. The text is read as a negotiation, and state of tension, between two differing concepts of nature. On the one hand an anarchist-romanticist view of nature defined by a questioning of the human-nature demarcation, and by its insistence on nature having intrinsic value; on the other hand a capitalist-bourgeois view of nature, drawing a clear line between human and nature, defining nature as an instrument to accomplish other means.     The concept of nature is examined along three main lines. The first chapter examines nature as seen through the eyes of the characters and the narrator. In the second chapter the 'place' as a special spatial category is studied. Lastly, the novel's view on human nature is investigated.     The results are then analyzed according to Kate Soper's tri-partite concept of nature. On all three levels the novel is found to exhibit a tension between two opposing tendencies. On the one hand nature is described as an animated being (related to concepts such as chance, fate, will), on the other hand a naturalistic realist discourse is represented, describing nature in scientific terms. At the same time the novel contains a deconstructive vein, undermining binary oppositions such as the one suggested above.     In the concluding analysis the idea of an authorial voice (used in a Bakthinian sense) is used to examine the conception of nature presented in the novel.  A circular view of life and nature emerges, represented by the symbol of the 'path'. A small-scale communitarian ideal is also exhibited, emphasizing the need for humans to live in harmony with, and in proximity to, nature.

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur två skönlitterära barnböcker från olika decennier framställer ekologisk hållbar utveckling med fokus på nedskräpning i havet, samt vilka aspekter om miljö en elevgrupp uppmärksammar. Barnlitteraturen som analyseras är Tore och Ama räddar havet (2015) och Plupp och havet (1986). Vi gör ekokritiska läsningar av de båda böckerna samt genomför två lektionstillfällen med tillhörande observation för att undersöka vilka aspekter eleverna uppmärksammar om ekologisk hållbar utveckling. De teoretiska utgångspunkterna som vår forskningsstudie utgår från är det ekokritiska och det sociokulturella perspektivet. Studien visar betydelsen av praktiska inslag i undervisningen, diskussionens betydelse i komplexa ämnen samt vikten av att läraren är väl förberedd på vad eleverna skulle kunna uppmärksamma, vilket läraren kan göra genom att ekokritiskt granska sitt material. Eleverna visar under forskningsstudien intresse för ekologisk hållbar utveckling samt att de är medvetna om vad människan kan göra för att hjälpa naturen. Vi upplever att de har kunskaper om var skräp bör slängas, men inte om konsekvenserna om det till exempel hamnar i havet. Slutsatsen av vår undersökning är att eleverna är medvetna om att alla kan bidra med någonting för att främja en hållbar utveckling.