No description available.

Uppsatsen gör en kvalitativ närläsning av utvalda passager i science fiction-verken Dune - Frank Herbert (1965), The Left Hand of Darkness - Ursula K. Le Guin (1969) och Dawn - Octavia E. Butler (1987). Materialet analyseras utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Dess samband med posthumanistisk teori aktualiseras också i dess gemensamma ifrågasättande av människan och dess självbild. Syftet är att undersöka hur verken både återspeglar och aktualiserar ekokritiska perspektiv i gestaltning av människan och miljö. Vidare diskuteras resultatet i förhållande till gymnasieskolans värdegrundsinnehåll kopplat till klimatförändringar och hållbar utveckling för att presentera hur science fiction kan behandla dessa frågor i undervisningen. Slutsatserna visar att verken återspeglar ekokritiska perspektiv i deras gestaltning av människan i en alternativ framtid där relationen gentemot naturen ges en stor betydelse, till exempel som bärande av en kultur och i gestaltning av människors försök till kontroll gentemot dess omgivning. De alternativa perspektiven bär vikt i förhållande till den posthumanistiska kritiken av människan genom att ifrågasätta och gestalta människan i en biologisk och kulturell förändring. Verken visar hur science fiction-genren ger nya perspektiv på människans framtida varande. Samtliga insikter går att koppla till samtida diskussioner gällandes klimatförändringar och dess konsekvenser på människan och blir därav högst aktuella att behandla på gymnasieskolan.

Denna uppsats undersöker Ursula K. Le Guins roman De obesuttna och knyter den till miljöperspektivet i gymnasieskolans värdegrund i syfte att undersöka några didaktiska möjligheter. Metoden som används för undersökningen är närläsning av romanen. De teoretiska utgångspunkterna är Darko Suvins idé om ”kognitiv främmandegöring/cognitive estrangement” som effekt i science fiction, ett ekokritiskt litteraturteoretiskt perspektiv samt didaktiska perspektiv kopplade till demokrati. Resultatet visar att läsareffekten av De obesuttna, genom kognitiv främmandegöring, kan leda till perspektivskiften och insikter som är väl förenliga med syftet i värdegrundens miljöperspektiv. Läsning av Ursula K. Le Guins utopiska roman De obesuttna utgör en synnerligen god utgångspunkt för diskussioner kring hållbarhet och ekologi i skolans värdegrundsarbete.

In this thesis I examine the view on and relationship between nature and children that is communicated in picture books on climate change and the environment. Departing from the position that education in the Anthropocene must take a new direction in how humans view their own place in nature, I look more closely at the ideas that enter preschools in Sweden through six picture books recommended by the university library of Malmö for reading about climate and the environment with children in Early Years Education. My purpose is to analyze and understand the values that such books convey on nature and on the relationship between the human and more-than-human world. To serve this purpose I pose three research questions: In what way is nature portrayed in the books? Which role play children in relation to nature in the books? & How is the relation between humans and nature characterized in the books?I follow an ecocritical perspective and dip into ideas of the common worlds of children and nature. My methodological approach is a qualitative one, involving visual text analysis and the Nature in Culture matrix. By applying these theoretical and methodological tools I identify common ecocritical metaphors coined by Greg Garrard such as the apocalypse, pastoral, wilderness, dwelling, animals and earth, that together create an image of earth as fragile and nature as separated from humans in the examined picture books. Children are romanticized as the independent protectors of nature and saviors of the earth. While small details of entangled relations between nature and children suggest ideas of more common world perspectives, the overall values of the picture books reinforce an anthropocentric attitude towards nature. I conclude that the view of children reinstating harmony in nature places a problematic and romanticized responsibility on children in climate and environmental fiction of the Anthropocene.

Detta examensarbete är en litteraturstudie som behandlar böcker, antologier, artiklar och styrdokument för att besvara följande frågeställningar: Vad är ekokritik? Hur kan ekokritik användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan? Frågeställning A. besvaras i litteraturstudiens första resultatdel (kapitel 3). Här redovisas ekokritikens teoretiska grund, framväxt och fem olika perspektiv och positioner: djup ekologi, mörk ekologi, posthumanism, ekofeminism och postkolonial ekokritik. Frågeställning B. besvaras i litteraturstudiens andra resultatdel (kapitel 4). Gymnasieskolans arbete för hållbar utveckling redogörs för och relateras sedan till ekokritiken och svenskämnet specifikt. Fem pedagogiska förhållningssätt som svensklärare kan anta i undervisningen av ekokritik presenteras: ett ekopedagogiskt förhållningssätt, ett platsbaserat förhållningssätt, ett posthumanistiskt förhållningssätt, ett ekofeministiskt förhållningssätt och ett postkolonialt ekokritiskt förhållningssätt. Vilka litteraturval svenskläraren kan göra i och med den ekokritiska läsningen berörs dessutom. Resultaten visar att ekokritiken med sina många perspektiv erbjuder ett antal kreativa pedagogiska förhållningssätt som svenskläraren kan anta för att undervisa för hållbar utveckling. De fem pedagogiska ekokritiska förhållningssätten grundas bland annat i de fem ekokritiska perspektiven, och en tydlig korrelation till de förhållningssätt som förespråkas i arbetet för hållbar utveckling i gymnasieskolan framträder.

Uppsatsen är en komparativ närläsning av fyra storstadsnoveller publicerade av förlaget Novellix år 2019. Uppsatsen undersöker den fysiska, upplevda och psykologiska naturnärvaron i Honoré de Balzacs, Charles Dickens, Edith Whartons och Ryunosuke Akutagawas noveller. Verken som till synes framställer urbana narrativ blir med hjälp av en ekokritisk närläsning "öppna" naturens närvaro. Uppsatsen vill visa att stad och natur inte delar ett antitetiskt förhållande till varandra. Staden är snarare en plattform för både kultur och natur. Syftet är således att se på vilka nivåer som storstadsnovellerna skildrar naturen och vilken roll den spelar i det urbana samhället. Frågeställningarna lyder: Vilka tecken på naturlig närvaro finns det i novellerna? Hur påverkas protagonisterna av naturen kontra det kulturella/artificiella i novellerna?

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur djurrättstankar skildras i de två välkända barnböckerna Black Beauty och Charlotte’s Web. Uppsatsen utgår ifrån frågeställningar som fokuserar på hur relationen mellan djur och människa ser ut,hur djurrättstankar kommuniceras i böckerna och vilka likheter/skillnader det finns i behandlingen av djuren i de båda böckerna. Tidigare forskning på djurrättsfrågor i barn- och ungdomslitteratur har haft ett brett perspektiv och fokuserat på hur olika djurrättsfrågor tagits upp i olika skönlitterära exempel. Tidigare forskning av Black Beauty har fokuserat på relationen mellan människa och djur. Den fokuserar på hur den påverkas av speciesism och av att människan dominerar. Tidigare analys av Charlotte’s Web har fokuserat på grisens subjektivitet och hur det är människornas påminnelse av denna som räddar Wilburs liv.I uppsatsen görs en kvalitativ analys där mening försöker hittas i texterna för att få en förståelse av hur djurrätt framställs i böckerna- Uppsatsen gör även en analys av relationen mellan text och bild i Charlotte’s web, samt en komparativ analys mellan de båda verken. Uppsatsen utgår ifrån ett ekokritiskt perspektiv där bland annat begreppet antropomorfisering är relevant. Critical Animal Studies är också en relevant teori för uppsatsen och framförallt begreppet speciesism. Analysen visar på hur djurrättstankarna förmedlas genom hur djuren i böckerna uttrycker sina känslor och att slakt och djurmisshandel problematiseras. Budskapen i verken är att djur vill leva och må bra och att det lönar sig att vara vänlig mot djuren då djuren i böckerna belönar vänlighet med vänskap. Båda böckerna förmedlar också djurens subjektivitet och att djuren har ett eget värde och inte bara ett värde i vad de kan göra för människan.

Detta examensarbete är en litteraturstudie som behandlar böcker, antologier, artiklar och styrdokument med syfte  att undersöka hur läsare, lyssnare och åskådare influeras av texter om klimatet med fokus på positiva och negativa effekter på mental hälsa och känsla av makt. Uppsatsen kartlägger vilka verktyg svensklärare kan använda för att undervisa om klimatfrågor samt hur klimattexter kan erbjuda pedagogiska möjligheter för att hantera elevers känsla av maktlöshet med avsikt att uppmuntra agentskap och minska klimatångest. Syftet uppnås med hjälp av följande frågeställningar:  1. Vad säger forskningen om hur individen påverkas av texter om klimatet?  2. Vad säger forskningen om vilka kunskaper svensklärare behöver besitta för att kunna undervisa om klimatfrågor på ett ansvarsfullt sätt? Begreppen klimatångest, ekokritik och det vidgade textbegreppet och multimodala texter definieras i kapitel 3. Första frågeställningen besvaras i kapitel 4. Här redovisas hur texter om klimatet påverkar individen. Denna del redogör även för teorin om identifikation och transportering.  Andra frågeställningen besvaras i kapitel 5. Denna del redogör för praktiska exempel som svensklärare kan använda sig av när de undervisar om klimatfrågor och för de kunskaper som de behöver besitta för att bedriva klimatundervisning. I den första delen presenteras en utredning kring valet av texter med särskilt fokus på berättelser och skönlitteratur. Vidare förklaras det ekokritiska angreppssättet i förhållande till klimatundervisningen. I den andra delen redovisas de coping-strategier som är mest förekommande bland unga och för hur lärare kan använda sig av denna kunskap för att bedriva undervisningen på ett ansvarsfullt sätt.   Resultatet visar att texter om klimatet har förmågan att påverka individens attityder, beteenden och uppfattningar kring klimatförändringarna. Teorin om identifikation och transportering har visat sig spela en nyckelroll i klimattexters påverkan på individens emotionella engagemang och medvetenhet. Resultatet visar även att berättande texter och skönlitteratur är ett lämpligt medel för undervisning om klimatfrågor i svenskklassrummet. Lärare bör undvika rena faktatexter och istället fokusera på berättelsers narrativa funktion. Därtill tycks ekokritiska angreppssätt vara lämpliga hjälpmedel för att komplettera klimatundervisningen. Här betonas även kooperativt lärande och samarbete som har visat sig ha en positiv effekt på elevers lärande och miljöengagemang. Till sist behöver lärare ta hänsyn till elevers coping-strategier för att kunna bedriva undervisning på ett ansvarsfullt sätt.

I denna uppsats analyseras Maria Hellboms Älgkungen (2021) ur ett ekokritiskt perspektiv, med stöd i ett didaktiskt sådant. Syftet med studien är att lösa upp dualismen mellan antropocentrism och ekocentrism. Syftet är vidare att problematisera dualismen mellan didaktik och estetik. Genom en analys med fokus på tre för texten centrala karaktärer – skogsfruarna Sara och Aud, de mäktiga varelserna Midvinterdrottningen och Älgkungen, samt protagonisten Klara – visas hur antropocentrism med stöd i magisk realism har en didaktisk potential att skapa miljömedvetenhet hos läsaren. Detta i motsats till hur forskare inom ekokritiken annars ofta fokuserar enbart på ekocentrism som en källa till ekolitteracitet. Vad gäller didaktik och estetik ämnar studien att sätta fokus på hur dessa inte behöver konkurrera. Resultatet av studien visar på att även om syftet med läsningen är för det estetiska nöjets skull, kan slutresultatet ändå vara att läsaren lär sig något under tiden. Detta tack vare textens inneboende didaktiska potential och det fokus som läggs på klimat- och miljöfrågor i just denna text. Den ekokritiska teorin för uppsatsen baseras främst på Greg Garrards Ecocriticism (2012), samt på en ekokritisk översiktsartikel av Henrik Görlin (2009). Didaktisk potential baseras i sin tur på Malin Alkestrands (2016) definition av begreppet. Vidare används även de avsnitt av Barnradions bokpris – där juryn består av fem barn ur femte klass – som behandlar Älgkungen som underlag för analys och resultat. Genom dessa läggs en ytterligare dimension till denna analys: barns egna åsikter och tankar kring just denna text agerar utgångpunkt för min egen analys och det resultat som framkommer.

Utbildningen i förskolan ska vara rolig, lärorik och förmedla en positiv framtidstro (Skolverket 2018, s. 5, 9) vilket kan vara problematiskt i förskolans undervisning om miljöproblem då det både kan vara skrämmande och oroande för barn (Ärlemalm-Hagsér 2022, s. 109). Med denna studie vill jag rikta uppmärksamheten mot bilderböckers didaktiska potential och hur de kan användas för att stödja förskolans undervisning utifrån dagens miljöproblem. Syftet med denna förskoledidaktiskt inriktade studie är att med utgångspunkt i den ekokritiska och narratologiska teorin analysera hur några valda bilderböcker för barn synliggör dagens aktuella miljöproblem. Det är en kvalitativ studie som består av fem bilderböcker som analyseras genom hermeneutiken och en multimodal analys. Resultat redovisas i form av de ekokritiska troperna och de narratologiska texttyperna. Vidare diskuteras bilderböckernas didaktiska potential utifrån resultatet där det framkommer att bilderböckerna kan ha flera olika användningsområden i förskolans undervisning om miljöproblem. Min förhoppning är att studien ska väcka intresse för bilderböckers olika användningsområden men även vara ett hjälpmedel för pedagoger i undervisning om miljöproblem.